Storgodsdrift. Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet.
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
De skånska godsen har genom århundradena inte bara utgjort ett spektakulärt inslag i landskapsbilden, de har också varit centrum för politisk maktutövning och jurisdiktion. I denna bok kartläggs och analyseras de skånska godsens ekonomiska och arbetsorganisatoriska utveckling från dansk tid till 1800-talets andra hälft. Utvecklingen vid nio gods uppmärksammas i fallstudier, medan utvecklingen vid ett flertal av landskapets cirka 160 gods bildar underlag för generaliserande analyser av godsdriftens utveckling.
Godsen var bostäder och statussymboler för adeln, men framförallt var de enheter inom ett produktionssystem. En stor del av Skånes befolkning var indraget i godssystemet. Godsdriftens organisering hade stor betydelse för landskapets ekonomiska utveckling, men också för böndernas sociala ställning. I boken visas att storgodsdriften blev allt mer dominerande vid de skånska godsen. Speciellt under 1800-talets första hälft ledde detta till en feodal rekyl i arbetsorganisationen, med en ökning av böndernas och husmännens dagsverksskyldighet. Samtidigt växte emellertid en ny typ av lantliga lönearbetare fram – statarna.
De skånska godsen har genom århundradena inte bara utgjort ett spektakulärt inslag i landskapsbilden, de har också varit centrum för politisk maktutövning och jurisdiktion. I denna bok kartläggs och analyseras de skånska godsens ekonomiska och arbetsorganisatoriska utveckling från dansk tid till 1800-talets andra hälft. Utvecklingen vid nio gods uppmärksammas i fallstudier, medan utvecklingen vid ett flertal av landskapets cirka 160 gods bildar underlag för generaliserande analyser av godsdriftens utveckling.
Godsen var bostäder och statussymboler för adeln, men framförallt var de enheter inom ett produktionssystem. En stor del av Skånes befolkning var indraget i godssystemet. Godsdriftens organisering hade stor betydelse för landskapets ekonomiska utveckling, men också för böndernas sociala ställning. I boken visas att storgodsdriften blev allt mer dominerande vid de skånska godsen. Speciellt under 1800-talets första hälft ledde detta till en feodal rekyl i arbetsorganisationen, med en ökning av böndernas och husmännens dagsverksskyldighet. Samtidigt växte emellertid en ny typ av lantliga lönearbetare fram – statarna.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2002
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Studies in Economic History
Volym
20
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Almqvist & Wiksell International
Ämne
- Economic History
Nyckelord
- Early Modern times
- feudal
- corvée labour
- peasant
- tenant farmer
- Gutsherrschaft
- demesne
- grain production
- Landed estate
- manorial
- 19th century
- Scania
- Social and economic history
- Ekonomisk och social historia
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1400-4860
- ISBN: 91-22-01987-1
- ISRN: LUSADG/SAEH—2000/1063--SE
Försvarsdatum
7 december 2002
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Crafoordsalen, Holger Crafoords Ekonomicentrum, Lund
Opponent
- Johan Söderberg (Professor)