Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Självmordsförsök bland narkotikamissbrukare

Författare

  • Eva Johnsson

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling handlar om en grupp narkotikamissbrukare som gjort självmordsförsök. Såväl självmord som självmordsförsök är betydligt vanligare bland narkotikamissbrukare jämfört med totalbefolkningen. Bland vårdade narkotikamissbrukare är det mellan 19 till 47 procent som gjort självmordsförsök. Det höga självmordsförsökstalet bland narkotikamissbrukare förklaras ofta som en konsekvens av olika sociala, psykiska och fysiska effekter som följer på ett långvarigt missbruk.



Syftet med avhandlingen är att dels beskriva utbredningen av självmordsförsök i en grupp vårdade narkotikamissbrukare dels beskriva de livssituationer som individen sätter i samband med självmordsförsöket. Studien bygger på intervjuer med 92 narkotikamissbrukare (62 män och 30 kvinnor), som genomförts vid två tillfällen. Majoriteten var injektionsmissbrukare med en komplicerad social situation sedan många år.



Bland de 92 missbrukarna var det 36 personer (39 procent) som hade gjort självmordsförsök under sin aktiva missbruksperiod varav majoriteten var kvinnor. Självmordsförsöken skedde dels i början av missbrukskarriären dels efter många års missbruk då de var djupt involverade i missbrukarlivet. Graden av involvering avspeglades i hur många år de missbrukat, deras sociala situation, vådkontakter och psykiska hälsa. Det kan ses som yttre hållpunkter eller markeringar i missbrukskarriären och kan beskrivas som "objektiv" eller horisontell (Becker 1973, Goffman 1961, Rosenbaum 1985).



Vid det andra intervjutillfället intervjuades de narkotikamissbrukare som gjort självmordsförsök med syfte att undersöka samspelet mellan självmordsförsöket och missbruket, social interaktion, emotionella upplevelser och självuppfattning. Min utgångspunkt för att tolka narkotikamissbrukares självmordsförsök är att både missbruket och självmordsförsöket är handlingar som har betydelse och mening och skapas i individens sociala relationer, emotionella upplevelser och interaktion med det omgivande samhället. Självmordsförsöket förstås i detta perspektiv som en interaktion och kommunikation om individen och hennes relationer till andra. Det perspektiv som jag använder för att förstå narkotikamissbruket är karriär- och stämplingsteori.



I analysen framkom fem olika nyckelsituationer som kan relateras till självmordsförsöket. Dessa nyckelsituationer innehöll signifikanta upplevelser till signifikanta andra och starka inre känslor som relaterades till självmordsförsöket. Den första typen av nyckelsituation var fokuserad kring självmordsförsök i tonåren vilka kopplades till olika typer av problematiska uppväxtförhållanden som övergivenhet och separationer, föräldrars missbruk och sexuella övergrepp. Det övergripande mönstret som framträtt är att relationerna till föräldrarna präglats av dels bristande omsorg dels svek. Drivkraften bakom självmordsförsöken kan beskrivas som ett försök att få bekräftelse och kärlek av sina föräldrar eller fosterföräldrar. De emotionella erfarenheterna präglades av skamkänslor och deras självuppfattning var negativ.



I den andra typen av nyckelsituation var självmordsförsöket kopplat till psykisk smärta som blev outhärdlig. Intervjupersonerna lyfte fram avgörande livskriser som utlösts av separationer från signifikanta andra. På grund av sina svåra psykiska problem kom de också allt mer utanför sociala sammanhang. Den självuppfattning som kom till uttryck i berättelserna var att de var offer för sina psykiska problem. De hade ingen kontroll över sitt inre liv och deras tolkning av sig själva och omvärlden skedde genom ett filter av ångest. Motiven till självmordshandlingen var att komma ifrån en outhärdlig situation och slippa den inre smärtan samtidigt som det fanns en vädjan till andra om hjälp. Missbruket verkade mer ha funktionen av självmedicinering och var sekundärt i förhållande till självmordsförsöket.



Den tredje typen av nyckelsituationer fokuserade på missbrukets negativa konsekvenser där olika typer av tvångsingripanden kopplades till självmordsförsöket. Intervjupersonerna lyfte fram olika typer av tvångsåtgärder som att det blev anhållna eller häktade, tvångsvårdade på psykiatriskt sjukhus och att deras barn blev omhändertagna. Deras subjektiva upplevelser innebar att de började ifrågasätta sig själva. Det moraliska dilemma de ställdes inför, samhällets syn på dem och sin egen självuppfattning, väckte starka skam- och skuldkänslor. I denna situation blev självmordsförsöket ett sätt att komma ifrån en situation som de socialt och emotionellt inte orkade med. Självmordshandlingen var appellerande, en uppmaning till andra att reagera.



I den fjärde typen av nyckelsituationer hade missbruket en central betydelse för personernas beslut att ta sina liv. De nyckelsituationer som beskrivits är alla relaterade till att intervjupersonernas självuppfattning förändrats på grund av ett intensivt missbruk. Personerna berättade om oförmåga att arbeta och upprätthålla nära relationer, om prostitution och om en allt mer kaotisk situation på grund av missbruket. Det framträder också mönster av olika faktorer som samspelar och som kom att ha betydelse för detta. Flera av personerna hade gjort mer än ett självmordsförsök. Pålagringar av olika negativa erfarenheter under livsloppet och effekterna av ett långvarigt missbruk bidrog till att de nått sin botten som kan beskrivas som en avvikelsespiral. Intervjupersonerna lyfte fram olika aspekter i sin livssituation som blev avgörande för en tilltagande devaluering av självuppfattningen, deras subjektiva erfarenheter av både missbrukskarriären och en moralisk karriär. Det är tydligt att det var olika faktorer som för den enskilda individen markerade deras upplevelse av att "botten var nådd" (Brill 1972, Goldberg 1999). Självmordsförsöken kan karakteriseras som allvarliga då deras motiv var att dö.



Den femte och sista typen av nyckelsituation handlar om uppbrottsprocesser från missbruket. Situationerna här fokuserade på intervjupersonernas livssituationer efter det att de blivit drogfria och deras svårigheter med att finna sig tillrätta i en tillvaro utan droger och att leva ett "vanligt" socialt liv. De beskrev svårigheter med att finna sig tillrätta med sin nya roll och de berättade om osäkerhet kring sin identitet och självuppfattning. När de återföll i missbruk raserades de sociala banden till anhöriga och barn vilket ledde till både skuld- och skamkänslor. Självmordsförsöken genomfördes i situationer som präglades av förtvivlan över att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar.



Resultaten från undersökningen visar en grupp narkotikamissbrukare med ett långvarit problematiskt missbruk, svåra uppväxtförhållanden, många vårdkontakter och psykiska problem som på olika sätt avspeglades i de situationer då självmordsförsöket blev ett sätt att försöka lösa situationen. I den kvantitativa studien lyftes dessa faktorer fram som karakteristika på en gruppnivå och kan beskrivas som en objektiv karriär. Den kvalitativa studien visade på samspelet mellan sociala, interaktiva och individuella faktorer och missbrukets betydelse för självmordshandlingen. I berättelserna var det pågtagligt att varje självmordsförsök förklarades med utgångspunkt från den specifika situation det inträffade oberoende av om personerna hade gjort flera självmordsförsök. Det indikerar att självmordsförsök är knutet till specifika sociala sammanhang, interaktioner med andra - vilket kan vara signifikanta personer eller samhället- och individens tolkning av detta sammanhang. De emotionella upplevelserna har oberoende av sammanhang varit laddade med skam- och skuldkänslor och hopplöshet inför sin situation.

Avdelning/ar

Publiceringsår

2002

Språk

Svenska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund Dissertation in Social Work

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

School of Social Work, Lund University

Ämne

  • Social Work

Nyckelord

  • Social problems and welfare
  • social integration
  • stigmatisation
  • moral career
  • addiction
  • self identity
  • emotions
  • interaction
  • labelling theory
  • drug career
  • drug abuse
  • suicide attemp
  • national insurance
  • social integration
  • Sociala problem
  • social välfärd
  • socialförsäkring

Status

Published

Handledare

  • [unknown] [unknown]

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1650-3872
  • ISBN: 91-89604-12-1

Försvarsdatum

27 september 2002

Försvarstid

13:15

Försvarsplats

Edens hörsal

Opponent

  • Sven-Axel Månsson (Professor)