Lönande lärande - teknologisk förändring, yrkesskicklighet och lön i svensk verkstadsindustri omrking 1900
Profitable Learning – technological change, skills and wages in the Swedish engineering industry around 1900
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Av de industrier som kom att spela en viktig roll för den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1890-talet och framåt befann sig den moderna verkstadsindustrin i frontlinjen. Syftet med denna avhandling är att diskutera hur de teknologiska förändringar som präglade den andra industriella revolutionens inledande fas påverkade den relativa efterfrågan på yrkesskicklig respektive icke-yrkesskicklig arbetskraft. Detta görs utifrån två teoretiska perspektiv: Bravermans (1974) tes om arbetets degradering och Goldin & Katz 1996) tes om komplementaritet mellan teknologisk förändring och yrkesskicklighet. Avhandlingen består av två delstudier, som båda baseras på ett unikt källmaterial på individ- och företagsnivå. I den första delstudien, som är en tvärsnittsundersökning, används data för cirka 1 800 individer på 11 verkstadsföretag i Stockholmsregionen. Här undersöks i vilken utsträckning arbetsgivarnas krav på arbetskraften återspeglar sig i lönens bestämningsfaktorer med särskild inriktning på utbildning och erfarenhet. Tvärsnittsstudien har tillförts dynamik med hjälp av en typologisk modell som skapats utifrån ett antal indikatorer såsom mekaniseringsgrad, andel ny och gammal arbetskraft, specialiserad/diversifierad produktion etc., vilket gör det möjligt att studera skillnader mellan äldre och nyare företag då det gäller yrkesskicklighet och lön. Den andra delstudien bygger dels på löneserier från ett enskilt företag för perioden 1892-1922, dels på relativlöner för hela verkstadsindustrin under perioden 1874-1900. I avhandlingen används Mincerekvationer för att pröva sambandet mellan lön å ena sidan och yrkesskicklighet, erfarenhet, utbildning m.m. å andra sidan.
Avhandlingen visar att den snabba utvecklingen av svensk verkstadsindustri i hög grad underlättades av att ett betydande humankapital hade ackumulerats i branschen i slutet av 1800-talet. Kombinationen av en obligatorisk elementär utbildning, ett relativt stort intresse för kompletterande formell utbildning bland verkstadsarbetarna, oftast i form av lägre teknisk utbildning samt kunskap grundad på erfarenhet och influenser utifrån, innebar att det fanns goda förutsättningar för att den nya teknologin skulle kunna omsättas i praktiken och utvecklas inom den expanderande industrin. Den viktigaste lönebestämmande faktorn var fortfarande erfarenhet, men även formell utbildning hade börjat få betydelse för verkstadsarbetarnas löneutveckling.
I avhandlingen visas också att den relativa efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft ökade i verkstadsindustrin under den första fasen av den andra industriella revolutionen, men att innehållet i begreppet yrkesskicklighet i de modernare företagen försköts mot ett annat innehåll än i den äldre verkstadsindustrin. Det visas också att behovet av och efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft minskade under den rationaliseringsfas som föregick den andra industriella revolutionen. De empiriska resultaten från studien av relativlönernas utveckling i verkstadsindustrin visar således att den relativa efterfrågan på yrkesskicklighet var knuten till de stora cykliska förloppen i den ekonomiska utvecklingen, snarare än att förändringarna inträffade en gång för alla, vilket såväl Braverman som Goldin & Katz hävdat, om än utifrån motsatta ståndpunkter.
Av de industrier som kom att spela en viktig roll för den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från 1890-talet och framåt befann sig den moderna verkstadsindustrin i frontlinjen. Syftet med denna avhandling är att diskutera hur de teknologiska förändringar som präglade den andra industriella revolutionens inledande fas påverkade den relativa efterfrågan på yrkesskicklig respektive icke-yrkesskicklig arbetskraft. Detta görs utifrån två teoretiska perspektiv: Bravermans (1974) tes om arbetets degradering och Goldin & Katz 1996) tes om komplementaritet mellan teknologisk förändring och yrkesskicklighet. Avhandlingen består av två delstudier, som båda baseras på ett unikt källmaterial på individ- och företagsnivå. I den första delstudien, som är en tvärsnittsundersökning, används data för cirka 1 800 individer på 11 verkstadsföretag i Stockholmsregionen. Här undersöks i vilken utsträckning arbetsgivarnas krav på arbetskraften återspeglar sig i lönens bestämningsfaktorer med särskild inriktning på utbildning och erfarenhet. Tvärsnittsstudien har tillförts dynamik med hjälp av en typologisk modell som skapats utifrån ett antal indikatorer såsom mekaniseringsgrad, andel ny och gammal arbetskraft, specialiserad/diversifierad produktion etc., vilket gör det möjligt att studera skillnader mellan äldre och nyare företag då det gäller yrkesskicklighet och lön. Den andra delstudien bygger dels på löneserier från ett enskilt företag för perioden 1892-1922, dels på relativlöner för hela verkstadsindustrin under perioden 1874-1900. I avhandlingen används Mincerekvationer för att pröva sambandet mellan lön å ena sidan och yrkesskicklighet, erfarenhet, utbildning m.m. å andra sidan.
Avhandlingen visar att den snabba utvecklingen av svensk verkstadsindustri i hög grad underlättades av att ett betydande humankapital hade ackumulerats i branschen i slutet av 1800-talet. Kombinationen av en obligatorisk elementär utbildning, ett relativt stort intresse för kompletterande formell utbildning bland verkstadsarbetarna, oftast i form av lägre teknisk utbildning samt kunskap grundad på erfarenhet och influenser utifrån, innebar att det fanns goda förutsättningar för att den nya teknologin skulle kunna omsättas i praktiken och utvecklas inom den expanderande industrin. Den viktigaste lönebestämmande faktorn var fortfarande erfarenhet, men även formell utbildning hade börjat få betydelse för verkstadsarbetarnas löneutveckling.
I avhandlingen visas också att den relativa efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft ökade i verkstadsindustrin under den första fasen av den andra industriella revolutionen, men att innehållet i begreppet yrkesskicklighet i de modernare företagen försköts mot ett annat innehåll än i den äldre verkstadsindustrin. Det visas också att behovet av och efterfrågan på yrkesskicklig arbetskraft minskade under den rationaliseringsfas som föregick den andra industriella revolutionen. De empiriska resultaten från studien av relativlönernas utveckling i verkstadsindustrin visar således att den relativa efterfrågan på yrkesskicklighet var knuten till de stora cykliska förloppen i den ekonomiska utvecklingen, snarare än att förändringarna inträffade en gång för alla, vilket såväl Braverman som Goldin & Katz hävdat, om än utifrån motsatta ståndpunkter.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2007
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Almqvist & Wiksell International
Ämne
- Economic History
Nyckelord
- second industrial revolution
- engineering industry
- recruitment
- internal labour markets
- human capital
- experience
- vocational education
- ucation
- skills
- technological change
- wages
- Social and economic history
- Ekonomisk och social historia
Status
Published
Projekt
- LU-MADD. Lund University Macroeconomic and Demographic Database
Handledare
- Anders Nilsson
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-22-02168
Försvarsdatum
31 mars 2007
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Holger Crafoords Ekonomicentrum, Tycho Brahes väg 1, 220 07 Lund
Opponent
- Lars Berggren (Docent)