En pilotstudie om arbete i kyla - frågeundersökning och fältstudie
Författare
Summary, in Swedish
En pilotstudie som innefattade en frågeundersökning på några arbetsplatser och en
fältstudie på en av dessa arbetsplatser genomförde's under vintern 1997/98. Studien
hade som syfte att sammanlänka laboratorieresultat med resultat under verkliga arbetsförhållanden
och att kartlägga problem för individer vid utomhusarbete vintertid.
Frågeformulären besvarade's av 43 hamnarbetare, mast- och teletekniker och tullpersonal
(svarsfrekven's 65 %) mellan 21 och 61 år. Arbetstyngden varierade mellan
mycket lätt och mycket tungt och var ganska jämnt fördelad mellan nivåerna. Drygt
halva arbetsdagen var man i kyla (<0 °C). De flesta angav att de var besvärade av kyla
på arbetsplatsen, ”någon gång” till ”alltid”. Vind angav's vara en av de viktigaste orsakerna
till besvär. Några (14 %) hade råkat ut för kylskada i arbetet. Fötter, tår, händer,
fingrar, ansikte och öron var de kroppsdelar som oftast kände's kallast. Orsakerna till
kalla händer och fötter var framför allt att skor och handskar erbjöd alltför dålig isolation.
Mer än hälften hade oftare än 1 gång per vecka haft svårigheter att använda verktyg
på grund av kalla fingrar. Bara hälften av de svarande var nöjda med sina arbetskläder.
Ytterkläder, skor och vantar/handskar var de plagg som man var minst nöjda
med. Olika önskemål om förändringar av arbetskläderna angav's. Halkrisk var ett annat
vanligt förekommande problem.
I fältstudien deltog åtta hamnarbetare mellan 31 och 62 år. De följde's under en vanlig
arbetsdag. Skattning av ansträngningen vid arbete varierade från “mycket, mycket
lätt” till “ansträngande”. Troligen beroende på milt väder (lufttemperatur: +4 - +8 °C)
och låga lufthastigheter under mätdagarna var de flesta (fem) inte besvärade av kyla,
två personer bara några gånger under dagen. En person kände sig dock besvärad av
kyla hela arbetstiden. Tå- och fottemperaturerna var ganska höga i de välisolerade vinterkängorna.
Bara den person, som hade lågskor, kände sig kall om fötterna. Händerna
värmde's upp flera gånger under rasterna, vilket resulterade i att låga temperaturer inte
förekom så ofta, utan främst i slutet av längre arbetsperioder. Händer, tår och lår hade
de lägsta temperaturerna, utöver kinden som var oskyddad hela tiden. Kroppen var
varm ho's de flesta under arbetet, bara en person kände sig kall i kroppen efter en
arbetsperiod. Enligt våra skattningar av isolationsvärdet och bedömning enligt kylaindexet
IREQ hade alla studiepersoner mer än tillräcklig isolation för att inte bli nedkylda
under en arbetsdag, utom en som hade preci's tillräcklig isolation. Medelhudtemperaturen
och vid flera tillfällen handtemperaturen var under arbetet dock något
lägre än det kriterium för komfort som ställ's i IREQ.
Även i fältstudien uttryckte's visst missnöje med skyddskläderna. En slutsat's av studien
var att fortsatt utveckling av arbetshandskar och skyddsskor tyck's behöva's. Till
vis's del kan problemen i kyla förmodligen lösa's genom att de skyddsprodukter som är
bäst mot kyla köp's in och använd's. Detta kräver dock information och kunskap. Många
upplevde kyla och vind som besvärande. I rapporten föreslog's åtgärder för att förhindra
besvär av kyla vid utomhusarbete.
fältstudie på en av dessa arbetsplatser genomförde's under vintern 1997/98. Studien
hade som syfte att sammanlänka laboratorieresultat med resultat under verkliga arbetsförhållanden
och att kartlägga problem för individer vid utomhusarbete vintertid.
Frågeformulären besvarade's av 43 hamnarbetare, mast- och teletekniker och tullpersonal
(svarsfrekven's 65 %) mellan 21 och 61 år. Arbetstyngden varierade mellan
mycket lätt och mycket tungt och var ganska jämnt fördelad mellan nivåerna. Drygt
halva arbetsdagen var man i kyla (<0 °C). De flesta angav att de var besvärade av kyla
på arbetsplatsen, ”någon gång” till ”alltid”. Vind angav's vara en av de viktigaste orsakerna
till besvär. Några (14 %) hade råkat ut för kylskada i arbetet. Fötter, tår, händer,
fingrar, ansikte och öron var de kroppsdelar som oftast kände's kallast. Orsakerna till
kalla händer och fötter var framför allt att skor och handskar erbjöd alltför dålig isolation.
Mer än hälften hade oftare än 1 gång per vecka haft svårigheter att använda verktyg
på grund av kalla fingrar. Bara hälften av de svarande var nöjda med sina arbetskläder.
Ytterkläder, skor och vantar/handskar var de plagg som man var minst nöjda
med. Olika önskemål om förändringar av arbetskläderna angav's. Halkrisk var ett annat
vanligt förekommande problem.
I fältstudien deltog åtta hamnarbetare mellan 31 och 62 år. De följde's under en vanlig
arbetsdag. Skattning av ansträngningen vid arbete varierade från “mycket, mycket
lätt” till “ansträngande”. Troligen beroende på milt väder (lufttemperatur: +4 - +8 °C)
och låga lufthastigheter under mätdagarna var de flesta (fem) inte besvärade av kyla,
två personer bara några gånger under dagen. En person kände sig dock besvärad av
kyla hela arbetstiden. Tå- och fottemperaturerna var ganska höga i de välisolerade vinterkängorna.
Bara den person, som hade lågskor, kände sig kall om fötterna. Händerna
värmde's upp flera gånger under rasterna, vilket resulterade i att låga temperaturer inte
förekom så ofta, utan främst i slutet av längre arbetsperioder. Händer, tår och lår hade
de lägsta temperaturerna, utöver kinden som var oskyddad hela tiden. Kroppen var
varm ho's de flesta under arbetet, bara en person kände sig kall i kroppen efter en
arbetsperiod. Enligt våra skattningar av isolationsvärdet och bedömning enligt kylaindexet
IREQ hade alla studiepersoner mer än tillräcklig isolation för att inte bli nedkylda
under en arbetsdag, utom en som hade preci's tillräcklig isolation. Medelhudtemperaturen
och vid flera tillfällen handtemperaturen var under arbetet dock något
lägre än det kriterium för komfort som ställ's i IREQ.
Även i fältstudien uttryckte's visst missnöje med skyddskläderna. En slutsat's av studien
var att fortsatt utveckling av arbetshandskar och skyddsskor tyck's behöva's. Till
vis's del kan problemen i kyla förmodligen lösa's genom att de skyddsprodukter som är
bäst mot kyla köp's in och använd's. Detta kräver dock information och kunskap. Många
upplevde kyla och vind som besvärande. I rapporten föreslog's åtgärder för att förhindra
besvär av kyla vid utomhusarbete.
Publiceringsår
1999
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Arbetslivsrapport
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Arbetslivsinstitutet, Stockholm, Sweden
Ämne
- Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Nyckelord
- arbetskläder
- isolation
- skyddsskor
- temperatur
- hamn
- mastarbete
- tull
Status
Published
Report number
1999:4
Forskningsgrupp
- Thermal Environment Laboratory
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1401-2928