Perception of touch : Developmental and personality factors in touch avoidance
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Denna doktorsavhandling vill belysa och öka kunskapen om beröringsundvikande. Beröringsundvikande är inte ett enkelt index på hur mycket en person berör eller undviker att bli berörd, utan ett tecken på en persons djupt rotade attityder gentemot beröring, jämförbart med en personlighetsegenskap.
Avhandlingsarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt från anknytningsteorin, anknytningsteorin som bland annat betonar vikten av förälderns fysiska omvårdnad. Syftet med Studie 1 var att erhålla mer kunskap om beröringsundvikande genom att skapa ett omfångsrikt skattningsformulär, med hänsyn taget till flera relationella kontexter. I en surveystudie insamlades 293 respondenters svar gällande upplevelse av beröring. Studien resulterade i ett instrument, Touch Avoidance Questionnaire (TAQ) vilket består av ett antal beröringsrelaterade items. Resultatet visade även att beröringsundvikande relaterade till otrygg anknytningsstil (rädslofylld och avfärdande) och stämde därmed överens med tidigare forskning utifrån anknytningsteorin.
Studie 2 syftade till att öka kunskapen om begreppet beröringsundvikande genom att studera det i relation till viktiga personlighetsegenskaper. Få studier har studerat om individer med känslighet för avvisande undviker icke-verbal och verbal kommunikation av rädsla för ett eventuellt avvisande och känslor av sårbarhet. I studien studerades huruvida känslighet för avvisande, beröringsundvikande samt verbal kommunikationsängslan korrelerar, därtill med kontroll för kön. Känslighet för avvisande innebär att en individ tenderar att defensivt förvänta sig, uppfatta och överreagera på förväntat avvisande från andra. Verbal kommunikationsängslan är en individs nivå av rädsla eller ångest i samband med verklig eller föreställd verbal kommunikation med annan person. Datainsamlingen skedde genom en surveystudie, och i studien ingick 230 respondenter. Analyserna visade att individer med hög grad av rädsla för avvisande skattade högre i beröringsundvikande och verbal kommunikationsängslan. Resultatet visade även signifikanta korrelationer mellan beröringsundvikande och verbal kommunikationsängslan. Kvinnor skattade signifikant högre på rädsla för avvisande än män, medan män var signifikant mer beröringsundvikande gällande ett par av delskalorna. Resultaten diskuteras i relation till bland annat socialt undvikande beteende.
Syftet med Studie 3 var att få en djupare förståelse för begreppet beröringsundvikande genom att utforska individers egna beskrivningar och upplevelser kring beröring. Då studien är av explorativ karaktär valdes en semistrukturerad intervju med öppna frågor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen skedde i två steg, 1) först fick ett större antal (N = 160) individer fylla i TAQ och 2) därefter utifrån poäng på TAQ valdes 14 informanter ut, där hälften skattade högt, hälften lågt. Inkluderingskriterier för medverkan i undersökningen var alltså skattning på TAQ (hög/låg). Dataanalysen resulterade i fem teman som belyser hur beröring kan upplevas. Temat “trygg hamn” innefattar vikten av att erhålla och uppleva beröring med en nära betydelsefull person som man känner sig trygg med. Temat “icke-verbal förmåga” innehåller de undvikande informanternas oförmåga till beröring, att inte helt ha tillägnat sig det icke-verbala språket. Informanterna med en accepterande hållning till beröring gav inte uttryck för någon oro eller olust över fysisk närhet. “Fysiskt utseende” beskriver de undvikande informanternas oro över sina kroppar. Temat “ambivalens” beskriver den kluvenhet inför beröring som personer med beröringsundvikande känner, när de ogillar beröring men samtidigt önskar att de skulle känna annorlunda. Det sista temat “rädsla” innehåller den starka känsla av sårbarhet som de undvikande informanterna kände inför fysisk närhet, samt rädsla för andra människors bedömning. En av slutsatserna av studien var att svårigheter med beröring påverkar individen i dess dagliga liv, och får konsekvenser för individens personliga relationer och kommunikativa förmåga.
Gemensam slutsats utifrån de tre empiriska studierna är att resultaten stödjer antagandet om beröringsundvikande som en personlighetsegenskap med rötter i individens barndom. Det utvecklade instrumentet TAQ utgör ett komplement till tidigare metodarsenal gällande skattning av attityd till beröring. Därtill ges fördjupad kunskap om beröringsundvikande som personlighetsegenskap, vilket bl.a. innebär en oförmåga att kommunicera ickeverbalt och verbalt, en oro över den egna fysiska kroppen och dess gränser, rädsla för andra människors uppfattning och bedömning, och rädsla över att inte ha kontroll över situationer som kan innefatta beröring.
Denna doktorsavhandling vill belysa och öka kunskapen om beröringsundvikande. Beröringsundvikande är inte ett enkelt index på hur mycket en person berör eller undviker att bli berörd, utan ett tecken på en persons djupt rotade attityder gentemot beröring, jämförbart med en personlighetsegenskap.
Avhandlingsarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt från anknytningsteorin, anknytningsteorin som bland annat betonar vikten av förälderns fysiska omvårdnad. Syftet med Studie 1 var att erhålla mer kunskap om beröringsundvikande genom att skapa ett omfångsrikt skattningsformulär, med hänsyn taget till flera relationella kontexter. I en surveystudie insamlades 293 respondenters svar gällande upplevelse av beröring. Studien resulterade i ett instrument, Touch Avoidance Questionnaire (TAQ) vilket består av ett antal beröringsrelaterade items. Resultatet visade även att beröringsundvikande relaterade till otrygg anknytningsstil (rädslofylld och avfärdande) och stämde därmed överens med tidigare forskning utifrån anknytningsteorin.
Studie 2 syftade till att öka kunskapen om begreppet beröringsundvikande genom att studera det i relation till viktiga personlighetsegenskaper. Få studier har studerat om individer med känslighet för avvisande undviker icke-verbal och verbal kommunikation av rädsla för ett eventuellt avvisande och känslor av sårbarhet. I studien studerades huruvida känslighet för avvisande, beröringsundvikande samt verbal kommunikationsängslan korrelerar, därtill med kontroll för kön. Känslighet för avvisande innebär att en individ tenderar att defensivt förvänta sig, uppfatta och överreagera på förväntat avvisande från andra. Verbal kommunikationsängslan är en individs nivå av rädsla eller ångest i samband med verklig eller föreställd verbal kommunikation med annan person. Datainsamlingen skedde genom en surveystudie, och i studien ingick 230 respondenter. Analyserna visade att individer med hög grad av rädsla för avvisande skattade högre i beröringsundvikande och verbal kommunikationsängslan. Resultatet visade även signifikanta korrelationer mellan beröringsundvikande och verbal kommunikationsängslan. Kvinnor skattade signifikant högre på rädsla för avvisande än män, medan män var signifikant mer beröringsundvikande gällande ett par av delskalorna. Resultaten diskuteras i relation till bland annat socialt undvikande beteende.
Syftet med Studie 3 var att få en djupare förståelse för begreppet beröringsundvikande genom att utforska individers egna beskrivningar och upplevelser kring beröring. Då studien är av explorativ karaktär valdes en semistrukturerad intervju med öppna frågor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen skedde i två steg, 1) först fick ett större antal (N = 160) individer fylla i TAQ och 2) därefter utifrån poäng på TAQ valdes 14 informanter ut, där hälften skattade högt, hälften lågt. Inkluderingskriterier för medverkan i undersökningen var alltså skattning på TAQ (hög/låg). Dataanalysen resulterade i fem teman som belyser hur beröring kan upplevas. Temat “trygg hamn” innefattar vikten av att erhålla och uppleva beröring med en nära betydelsefull person som man känner sig trygg med. Temat “icke-verbal förmåga” innehåller de undvikande informanternas oförmåga till beröring, att inte helt ha tillägnat sig det icke-verbala språket. Informanterna med en accepterande hållning till beröring gav inte uttryck för någon oro eller olust över fysisk närhet. “Fysiskt utseende” beskriver de undvikande informanternas oro över sina kroppar. Temat “ambivalens” beskriver den kluvenhet inför beröring som personer med beröringsundvikande känner, när de ogillar beröring men samtidigt önskar att de skulle känna annorlunda. Det sista temat “rädsla” innehåller den starka känsla av sårbarhet som de undvikande informanterna kände inför fysisk närhet, samt rädsla för andra människors bedömning. En av slutsatserna av studien var att svårigheter med beröring påverkar individen i dess dagliga liv, och får konsekvenser för individens personliga relationer och kommunikativa förmåga.
Gemensam slutsats utifrån de tre empiriska studierna är att resultaten stödjer antagandet om beröringsundvikande som en personlighetsegenskap med rötter i individens barndom. Det utvecklade instrumentet TAQ utgör ett komplement till tidigare metodarsenal gällande skattning av attityd till beröring. Därtill ges fördjupad kunskap om beröringsundvikande som personlighetsegenskap, vilket bl.a. innebär en oförmåga att kommunicera ickeverbalt och verbalt, en oro över den egna fysiska kroppen och dess gränser, rädsla för andra människors uppfattning och bedömning, och rädsla över att inte ha kontroll över situationer som kan innefatta beröring.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 20 MB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Psychology
Nyckelord
- Touch avoidance
- Touch Avoidance Questionnaire
- Attachment theory
- Rejection sensitivity
- Communication apprehension
- Qualitative content analysis
Status
Published
Handledare
- KARIN STJERNQVIST
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7473-538-3
Försvarsdatum
4 september 2013
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Kulturens Auditorium, Tegnérsplatsen, Lund
Opponent
- Kjerstin Almqvist (Professor)