Impact of Quality Management in the Swedish Construction Process
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Under senare år har företag inom byggbranschen utvecklat sitt kvalitetstänkande genom att införa kvalitetssystem för att styra byggprocessen. Många olika aktörer med olika intressen är involverade vilket gör att det är en komplex process sammansatt av en rad olika mindre processer. Kraven på kvalitetssäkring kommer ursprungligen från myndigheterna via lagstiftningen men det är byggherren som ansvarar för att kvalitetstänkandet genomsyrar alla delar i ett byggprojekt. Syftet med studierna i denna avhandling var att undersöka hur kvalitetsarbetet fungerar i den svenska byggprocessen och vilka effekter det har. Kvalitetsarbetet studerades i olika kategorier av företag som verkar inom byggprocessen. Kategorierna valdes så att de täckte större delen av processen: byggherrar, arkitekter, konstruktörer, bygg- och anläggningsentreprenörer, specialentreprenörer. Den huvudsakliga metoden för datainsamling var med intervjuer. Insamlade data sorterades dels medelst systematiken i ISO 9001, dels genom att skapa nyckelfaktorer. Ett holistiskt angreppsätt har använts för att erhålla en förståelse och en helhetssyn på datamängden. På detta sätt var det möjligt att finna generella mönster för kvalitetsarbetet i byggprocessen. Resultatet av studierna visar bl a att kvalitetsarbetet främst betraktas som ett instrument med vilket man kan öka effektiviteten och vinna konkurrensfördelar. Byggherrarnas krav på kvalitetssäkring bidrar dessutom till att öka motivationen för att införa kvalitetssystem hos företagen. De krav som byggherrarna ställer är vanligen krav på ett utökat kontrollsystem vilket kan förklara varför man i byggprocessen initierat kvalitetssystem via en omfattande kontrollverksamhet som inte uppfattas som meningsfull. Betraktat över tiden har, emellertid, denna syn på kvalitetsarbetet förändrats så att man beaktar fler delar av de ingående komponenterna i ett kvalitetssystem istället för endast kontrollrutinerna. Alla kraven i standarden betraktas inte som lika viktiga och vissa delar av standarden missuppfattas eller förväxlas. Sammanfattingsvis kan man dock dra slutsatsen att även om standarden för kvalitetssystem utnyttjas i varierande omfattning så ökar acceptansen av själva standarden. För att ett kvalitetssystem ska fungera i ett företag krävs det att alla rutiner är relevanta och aktuella vilket i sin tur kräver att företaget har en öppenhet för lärande och innovationer. Detta visade sig, i dessa studier, vara något som gärna negligeras i byggprocessen vilket borde uppmärksammas och åtgärdas.
Under senare år har företag inom byggbranschen utvecklat sitt kvalitetstänkande genom att införa kvalitetssystem för att styra byggprocessen. Många olika aktörer med olika intressen är involverade vilket gör att det är en komplex process sammansatt av en rad olika mindre processer. Kraven på kvalitetssäkring kommer ursprungligen från myndigheterna via lagstiftningen men det är byggherren som ansvarar för att kvalitetstänkandet genomsyrar alla delar i ett byggprojekt. Syftet med studierna i denna avhandling var att undersöka hur kvalitetsarbetet fungerar i den svenska byggprocessen och vilka effekter det har. Kvalitetsarbetet studerades i olika kategorier av företag som verkar inom byggprocessen. Kategorierna valdes så att de täckte större delen av processen: byggherrar, arkitekter, konstruktörer, bygg- och anläggningsentreprenörer, specialentreprenörer. Den huvudsakliga metoden för datainsamling var med intervjuer. Insamlade data sorterades dels medelst systematiken i ISO 9001, dels genom att skapa nyckelfaktorer. Ett holistiskt angreppsätt har använts för att erhålla en förståelse och en helhetssyn på datamängden. På detta sätt var det möjligt att finna generella mönster för kvalitetsarbetet i byggprocessen. Resultatet av studierna visar bl a att kvalitetsarbetet främst betraktas som ett instrument med vilket man kan öka effektiviteten och vinna konkurrensfördelar. Byggherrarnas krav på kvalitetssäkring bidrar dessutom till att öka motivationen för att införa kvalitetssystem hos företagen. De krav som byggherrarna ställer är vanligen krav på ett utökat kontrollsystem vilket kan förklara varför man i byggprocessen initierat kvalitetssystem via en omfattande kontrollverksamhet som inte uppfattas som meningsfull. Betraktat över tiden har, emellertid, denna syn på kvalitetsarbetet förändrats så att man beaktar fler delar av de ingående komponenterna i ett kvalitetssystem istället för endast kontrollrutinerna. Alla kraven i standarden betraktas inte som lika viktiga och vissa delar av standarden missuppfattas eller förväxlas. Sammanfattingsvis kan man dock dra slutsatsen att även om standarden för kvalitetssystem utnyttjas i varierande omfattning så ökar acceptansen av själva standarden. För att ett kvalitetssystem ska fungera i ett företag krävs det att alla rutiner är relevanta och aktuella vilket i sin tur kräver att företaget har en öppenhet för lärande och innovationer. Detta visade sig, i dessa studier, vara något som gärna negligeras i byggprocessen vilket borde uppmärksammas och åtgärdas.
Avdelning/ar
- Construction Management
Publiceringsår
2000
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Construction Management, Lund Institute of Technology
Ämne
- Construction Management
Nyckelord
- Construction technology
- Industriell ekonomi
- Commercial and industrial economics
- ISO 9000
- Quality Management
- Construction
- Anläggningsteknik
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-4454-7
- ISRN: LUTVDG/TVBP--00/1010-SE
Försvarsdatum
24 oktober 2000
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
John Ericssons Väg 1 sal V:D
Opponent
- Per-Erik Josephson (Associate Professor)