Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna.

Författare:
Publiceringsår: 2009
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Dissertations in Social Work
Volym: 38
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: School of Social Work, Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Vid 1990-talets början drabbades Sverige av en omfattande lågkonjunktur. De unga som då skulle etableras på arbetsmarknaden var födda kring 1970-talets mitt. De fick erfara arbetslöshet och socialbidragstagande i avsevärt högre omfattning än någon tidigare generation i den moderna svenska välfärdsstaten. Trots ett förbättrat arbetsmarknadsläge fanns en grupp unga vuxna som varken fann anställning eller en väg till studier och självförsörjning. Denna avhandling syftar till att belysa både faktiska levnadsförhållanden samt hur arbetslöshet och socialbidragstagande upplevdes av denna grupp med långvariga arbetsmarknads- och försörjningsproblem. Avhandlingen baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod och består av tre delstudier, longitudinella registeranalyser, en enkätstudie med replikering av offentliga surveystudier samt 74 intervjuer med unga vuxna som även 10 år efter 1990-talskrisen kvarstod i arbetslöshet och försörjningsproblem. De statistiska analyserna visar att det finns ett samband mellan tidig marginalisering och senare marginalisering i denna åldersgrupp. Analyserna av intervjuerna indikerar att det är tre centrala teman som dessa unga vuxna upplever som mest problematiska i relation till att vara arbetslös och socialbidragstagare. Dessa utgörs av en problematisk ekonomisk situation, upplevelser av skam och stigmatisering relaterat till socialbidragstagande samt erfarenheter av maktlöshet gentemot socialtjänsten. De unga med långvariga arbetsmarknadsproblem under etableringsfasen i vuxenliv har ofta en ansamling av ett flertal välfärdsproblem och mer problematiska levnadsförhållanden i jämförelse mot den jämnåriga normalpopulationen. Dessa unga vuxna har också ofta många olika problem i livssituationen samtidigt vilket kan utgöra ett hinder i försöken att etableras på arbetsmarknaden. Ett återkommande empiriskt mönster var att denna ackumulering av välfärdsproblem ofta bidrog till upplevelser av vanmakt inför bristande möjligheter och resurser att lösa de problem som utgjorde hinder på arbetsmarknaden. Dessa barriärer utgjordes av faktiska konkreta hinder men även emotionella och relationella upplevelser av vanmakt.
In the early 1990s a severe economic recession struck Sweden. The generation about to establish themselves on the labour market at this time were born in the mid seventies. They experienced unemployment and welfare

dependency to a considerably higher extent than any previous generation in the modern Swedish welfare state. Despite the recovery of the Swedish economy a group of young adults, now in their mid thirties, simply could not find a way to either work, education or self-support. The aim of this dissertation is to study both actual living conditions and the experience of being unemployed and a social assistance recipient among those who remained in benefit dependency after the welfare crisis in the 1990s. The methodological approach is a combination of qualitative and quantitative methods. The empirical data is collected from 3 studies; longitudinal analyses of official register based data, a survey based on replication of official surveys and 74 interviews with long-term unemployed young adults. The statistical analyses state that there is a connection between early marginalisation and later marginalisation in this cohort.

The analyses of the interviews indicated three central themes which the respondents perceived as the most problematic issues in relation to being long-term unemployed and a social assistance recipient. Those were troubled economical circumstances, shame and lacking social recognition due to receiving social assistance and feelings of powerlessness in relation to the social services. The analyses in this dissertation shows that young adults that have had severe labour market difficulties during their establishment phase often experience multiple deprivation and more problematic living conditions compared with the normal population of the same age. They often have a marginalized or excluded position on several welfare dimensions. It is also evident that many experience cultural and institutional exclusion.The young adults often have several obstacles that hindered them from finding employment and a source of income. A recurring empirical pattern is that the respondents have many different problems at the same time. This accumulation of different problems often contribute to feelings of powerlessness in trying to solve the extensive and simultaneous difficulties. A central understanding of this situation is that the respondents often lack the resources that could enhance their possibilities to employment. Powerlessness is experienced in relation to concrete hindrances but also in emotional and relational experiences. This can be described as a double powerlessness.

Disputation

2009-12-11
10:15
Kulturens auditorium
  • Bengt Starrin (professor)

Nyckelord

  • Social Work
  • Ungdomsarbetslöshet
  • försörjningsstöd
  • socialbidrag
  • vanmakt
  • stigmatisering
  • fattigdom
  • aktivering

Övriga

Published
  • Tapio Salonen
  • ISSN: 1650-3872

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen