Klimatpolitik och energisäkerhet: konflikter och synergier
Författare
Summary, in Swedish
För att begränsa risken för allvarliga klimatförändringar måste utsläppen av växthusgaser minskas kraftigt. Detta kommer att kräva en omställning av energisystemet där energieffektivisering och en ökad elektrifiering, förnybar energi, avskiljning och lagring av koldioxid samt kärnkraft kan få stor betydelse.
I denna rapport analyseras hur en sådan omställning kan påverka olika aspekter av energisäkerhet. Det rör sig bland annat om försörjningstryggheten och risken för energibrist och volatila priser, risken för negativa konsekvenser för energiexportörers ekonomi, risken för att energi bidrar till konflikter och används som politiskt påtryckningsmedel samt risken för att olyckor och andra oönskade händelser kan leda till hot mot människors hälsa och miljön, en risk som även kan uppkomma vid normal drift.
Enligt våra analyser finns det inget som motsäger att framtida energisystem med låga utsläpp av växthusgaser kan vara minst lika säkra som dagens huvudsakligen fossilbaserade system. Vad gäller många aspekter ser vi i stället betydande fördelar. Energieffektivisering och förnybar energi är huvudsakligen bra för såväl klimat som energisäkerhet men löser inte alla problem. Omställningen kommer att kräva ökad integrering av elmarknader. Under omställningsperioden är det också viktigt att ekonomiska resurser och kompetens tillförs expanderande energislag, samtidigt som tillräckliga resurser och kompetens bibehålls för energislag på tillbakagång. Detta behövs för att inte energisäkerheten ska sjunka för dessa. Vidare måste de nya affärsmodeller, som krävs för att dra full nytta av effektiviserings- och förnybarhetspotentialen, kunna utvecklas i samspel med, eller ersätta, de gamla. Investeringar och nya regelverk kommer också att krävas för att de nya systemen ska kunna leverera en hög energisäkerhetsnivå i bred bemärkelse.
Det finns också en rad mer generella slutsatser kring energisäkerhet som kan sammanfattas i följande punkter:
Det finns många sätt att mäta energisäkerhet på - men inga heltäckande.
Vad man lägger in i begreppet energisäkerhet beror på vems säkerhet det gäller. Importberoende är ett ofta använt men trubbigt mått på energisäkerhet. Hur olika energisäkerhetsaspekter ska prioriteras är huvudsakligen en politisk snarare än en vetenskaplig fråga.
Energisäkerhet handlar inte bara om olja och gas även om detta dominerar i den internationella diskussionen och litteraturen. Energisäkerhet för el och förnybara energisystem är också viktigt att studera. Den överordnade prioriteringen bör vara att säkra nyttan av energitjänster snarare än tillförseln av en viss mängd kWh.
Man kan inte enkelt ranka energisäkerheten hos framtida system eftersom olika omvärldsfaktorer är avgörande för hur energisäkerheten påverkas av exempelvis klimatåtgärder. Många energisäkerhetsaspekter kommer dessutom att förändras oberoende av klimatomställningen.
Det finns brister i hur energisäkerhet integreras med andra energipolitiska mål inom EU.
Svensk energipolitik utgår från en global liberal marknadsstrategi men det är viktigt att ta hänsyn till att andra länder och aktörer på energimarknaden har andra utgångspunkter, t.ex. geopolitiska.
Mot bakgrund av kommande förändringar i energisystemen finns det anledning för Sverige att se över hanteringen av energisäkerhetsfrågorna, bland annat för en bättre framförhållning och en starkare samordning mellan olika departement, myndigheter och andra aktörer.
I denna rapport analyseras hur en sådan omställning kan påverka olika aspekter av energisäkerhet. Det rör sig bland annat om försörjningstryggheten och risken för energibrist och volatila priser, risken för negativa konsekvenser för energiexportörers ekonomi, risken för att energi bidrar till konflikter och används som politiskt påtryckningsmedel samt risken för att olyckor och andra oönskade händelser kan leda till hot mot människors hälsa och miljön, en risk som även kan uppkomma vid normal drift.
Enligt våra analyser finns det inget som motsäger att framtida energisystem med låga utsläpp av växthusgaser kan vara minst lika säkra som dagens huvudsakligen fossilbaserade system. Vad gäller många aspekter ser vi i stället betydande fördelar. Energieffektivisering och förnybar energi är huvudsakligen bra för såväl klimat som energisäkerhet men löser inte alla problem. Omställningen kommer att kräva ökad integrering av elmarknader. Under omställningsperioden är det också viktigt att ekonomiska resurser och kompetens tillförs expanderande energislag, samtidigt som tillräckliga resurser och kompetens bibehålls för energislag på tillbakagång. Detta behövs för att inte energisäkerheten ska sjunka för dessa. Vidare måste de nya affärsmodeller, som krävs för att dra full nytta av effektiviserings- och förnybarhetspotentialen, kunna utvecklas i samspel med, eller ersätta, de gamla. Investeringar och nya regelverk kommer också att krävas för att de nya systemen ska kunna leverera en hög energisäkerhetsnivå i bred bemärkelse.
Det finns också en rad mer generella slutsatser kring energisäkerhet som kan sammanfattas i följande punkter:
Det finns många sätt att mäta energisäkerhet på - men inga heltäckande.
Vad man lägger in i begreppet energisäkerhet beror på vems säkerhet det gäller. Importberoende är ett ofta använt men trubbigt mått på energisäkerhet. Hur olika energisäkerhetsaspekter ska prioriteras är huvudsakligen en politisk snarare än en vetenskaplig fråga.
Energisäkerhet handlar inte bara om olja och gas även om detta dominerar i den internationella diskussionen och litteraturen. Energisäkerhet för el och förnybara energisystem är också viktigt att studera. Den överordnade prioriteringen bör vara att säkra nyttan av energitjänster snarare än tillförseln av en viss mängd kWh.
Man kan inte enkelt ranka energisäkerheten hos framtida system eftersom olika omvärldsfaktorer är avgörande för hur energisäkerheten påverkas av exempelvis klimatåtgärder. Många energisäkerhetsaspekter kommer dessutom att förändras oberoende av klimatomställningen.
Det finns brister i hur energisäkerhet integreras med andra energipolitiska mål inom EU.
Svensk energipolitik utgår från en global liberal marknadsstrategi men det är viktigt att ta hänsyn till att andra länder och aktörer på energimarknaden har andra utgångspunkter, t.ex. geopolitiska.
Mot bakgrund av kommande förändringar i energisystemen finns det anledning för Sverige att se över hanteringen av energisäkerhetsfrågorna, bland annat för en bättre framförhållning och en starkare samordning mellan olika departement, myndigheter och andra aktörer.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2014
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Ämne
- Energy Systems
Nyckelord
- Klimatpolitik
- energiomställning
- energisäkerhet
- försörjningstrygghet
Status
Published
Report number
3896
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-1942