Recent changes in land use and productivity in agro-pastoral Inner Mongolia, China
Markanvändning och produktivitet i Inre Mongoliet China: förändringar under senare tid
Författare
Summary, in Swedish
De arida och semi-arida grässtäpperna i Norra Kina anses vara svårt drabbade av markförstöring, främst genom vind- och vattenerosion, men även genom försaltning. Den rådande uppfattningen är att markförstöring och ökenspridningsproblematiken har eskalerat sedan införandet av de ekonomiska reformerna efter 1978, bl.a. genom en expansion av den odlade arealen på tidigare betesmarker och genom ett ökat antal betesdjur. Detta anses speciellt ha drabbat områdena i övergångszonen mellan odlingsjordbruk och de mer nederbördsfattiga betesmarkerna. Denna studie, som analyserar förändringar i markanvändning och produktivitet under de senaste 20 åren med fokus på Keerqin Steppen i Östra Inre Mongoliet, ifrågasätter denna uppfattning. En kombination av metoder som inkluderar både intervjuer, analyser av jordbruksstatistik samt modellering av produktivitet med hjälp av satellitdata har applicerats på olika rumsliga skalor. En markant ökning i avkastning av spannmål per ytenhet kan identifieras, men de stora variationerna i produktion mellan olika år kvarstår eller till och med ökar. Detta gör försörjningsituationen för den fattigare delen av de småskaliga jordbrukarna i området osäker. Även om markanvändningsdata, speciellt den över odlad areal, är av dålig kvalitet, kan en ökning av uppodlad mark identifieras inom de djurhållningsdominerade distrikten. Jordbrukarna bekräftar att de 30-åriga kontrakt på jordbruksmark som infördes 1997 har ökat incitamenten för långsiktiga investeringar i markens skötsel, men de anser även att tillgången på konstgödning är viktigare för spannmålsproduktionen än problem med jorderosion. Detta indikerar ett ökat användande och beroende av jordbrukskemikalier, vilket också bekräftas av regional statistik, och studien ifrågasätter uthålligheten av den snabba utvecklingen av jordbruket i området.
Den temporala och rumsliga dynamiken av primärproduktionen över hela Inre Mongoliet analyseras med hjälp av en regionalt anpassad produktivitetsmodell (light use efficiency model). Modellen, som drivs av en kombination av NOAA AVHRR satellitdata och klimat data, har används för att kartera månatliga värden för primärproduktionen (GPP) för perioden 1982-1999. Även om den höga variationen i primärproduktion mellan åren försvårar identifieringen av signifikanta trender över tiden kan en positiv trend för en stor yta i den centrala delen av regionen urskiljas, medan ett område utan märkbar trend återfinns i den västra delen av provinsen. En kombination av ökad produktivitet inom spannmålsjordbruket, ökande nederbörd över perioden, samt olika skogsplanterings projekt och andra vegetationsförbättrande åtgärder är sannolika orsaker som kan förklara den regionalt ökande trenden i primärproduktionen.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2003
Språk
Engelska
Fulltext
- Available as PDF - 1020 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Sara Brogaard, MICLU, Sölvegatan 10, 22362 Lund,
Ämne
- Physical Geography
Nyckelord
- geomorphology
- Physical geography
- China
- Inner Mongolia
- remote sensing
- LUE model
- primary production
- GPP
- yield variability
- land degradation
- farmers’ perception
- productivity
- Land use
- pedology
- cartography
- climatology
- Fysisk geografi
- geomorfologi
- marklära
- kartografi
- klimatologi
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-973857-7-8
Försvarsdatum
12 december 2003
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Geocentrum 1, sal 111, Sölvegatan 10, Lund
Opponent
- Charles F Hutchinson