Östergatan Preurbana aktiviteter, gatukonstruktioner, bod- och kvartersbebyggelse
Författare
Summary, in Swedish
Med anledning av att VA-verket i Malmö planerade att lägga om och förnya vatten-ledningsnätet i Östergatan och S:t Gertrudsgatan genomfördes en förundersökning i form av schaktningsövervakning. Övervakningen utfördes av personal från Malmö Kulturmiljö. Exploateringsområdet berörde Malmö äldre stadsområde (RAÄ 20).
Östergatan var under medeltiden en del av stadens huvudstråk och benämndes tidigt som den laange Adelgade. Gatan var stadens huvudsakliga kommunikationsstråk, torg och tingsplats.
Problemställningarna som motiverade undersökningen berörde bevaringsförhål-landena, urbaniseringen (stadens grundtopografi, utbredningen av marknadsområd-et) samt Adelgatan som offentligt rum (morfologi, bodarkitekturens utveckling och utformning, lokaliseringen av Österport).
Sammanlagt grävdes 24 schakt med en sammanlagd yta av 751 m2, vilket motsvarar ca 7 % av det 10 669 m2 stora undersökningsområdet. Äldre lämningar fanns bevarade i 17 av schakten.
Lämningarna bestod vanligen av mindre kulturlagerområden, och lämningar i schaktväggarna. Endast 427 m2 kulturlager beräknas finnas bevarade inom under-sökningsområdet, varav 416 m2 i området väster om den äldre stadsporten Österport. Kulturlagertjockleken uppgick (där det fanns bevarade lämningar) till mellan 0,3 till 1,6 m, men var vanligen ca en meter. Moderna markarbeten, rörledningar och andra urschaktningar undantagna, har främst berört de delar av fornlämningen som anlagts efter slutet av 1600-tal.
Resultaten pekar mot att Östergatan i sina västra delar löper på eller strax invid krönet på en sandrevel. I området vid nuvarande Drottningtorget avviker sträckningen, och har sin utbredning invid revelns södra kant.
De preurbana lämningarna antyder ett extensivt markutnyttjande, där gropar, markytor och eventuellt även bebyggelse översandats till följd av säsongsmässigt nyttjande.
Adelgatans äldsta beläggning anlades direkt på bottensanden någon gång under perioden från slutet av 1200-talet och 1300-talet, och bestod av tätt packad småsten. Beläggningstypen förekommer under hela medeltiden. Kullersten förekommer trolig-en redan från 1300-talet, men finns belagd i form av bevarade partier först från 1500-tal. Broläggning fanns längs med kvartersmarken. Från 1300-tal anlades gatorna med bär- och sättsandslager, och av en sådan omfattning att arbetena bör ha organiserats av rådet och bekostats av allmänna medel.
Vid undersökningen påträffades friliggande bodbebyggelse på själva gatan. Byggnaderna förekommer redan i det äldsta stadsskedet, och består förmodligen av enklare konstruktioner med lergolv. Även korsvirkeskonstruktioner med tegelmurade fack och stengolv förekommer.
På gatumark fanns även en brunn, som lades igen före 1600-tal.
Kvartersbebyggelse påträffades i form av rester efter två grundmurade halvkällar-hus med fasader mot Östergatan, ytterligare källarförsedda byggnader inne i kvarteret S:t Gertrud, samt andra bebyggelselämningar. Även rester efter ett av tornen i Strandmuren framkom.
Några spår efter Österport kunde inte lokaliseras, däremot fanns lämningar efter de omfattade markarbeten som genomfördes när tornet raserades och nya befästningar anlades runt staden.
Östergatan var under medeltiden en del av stadens huvudstråk och benämndes tidigt som den laange Adelgade. Gatan var stadens huvudsakliga kommunikationsstråk, torg och tingsplats.
Problemställningarna som motiverade undersökningen berörde bevaringsförhål-landena, urbaniseringen (stadens grundtopografi, utbredningen av marknadsområd-et) samt Adelgatan som offentligt rum (morfologi, bodarkitekturens utveckling och utformning, lokaliseringen av Österport).
Sammanlagt grävdes 24 schakt med en sammanlagd yta av 751 m2, vilket motsvarar ca 7 % av det 10 669 m2 stora undersökningsområdet. Äldre lämningar fanns bevarade i 17 av schakten.
Lämningarna bestod vanligen av mindre kulturlagerområden, och lämningar i schaktväggarna. Endast 427 m2 kulturlager beräknas finnas bevarade inom under-sökningsområdet, varav 416 m2 i området väster om den äldre stadsporten Österport. Kulturlagertjockleken uppgick (där det fanns bevarade lämningar) till mellan 0,3 till 1,6 m, men var vanligen ca en meter. Moderna markarbeten, rörledningar och andra urschaktningar undantagna, har främst berört de delar av fornlämningen som anlagts efter slutet av 1600-tal.
Resultaten pekar mot att Östergatan i sina västra delar löper på eller strax invid krönet på en sandrevel. I området vid nuvarande Drottningtorget avviker sträckningen, och har sin utbredning invid revelns södra kant.
De preurbana lämningarna antyder ett extensivt markutnyttjande, där gropar, markytor och eventuellt även bebyggelse översandats till följd av säsongsmässigt nyttjande.
Adelgatans äldsta beläggning anlades direkt på bottensanden någon gång under perioden från slutet av 1200-talet och 1300-talet, och bestod av tätt packad småsten. Beläggningstypen förekommer under hela medeltiden. Kullersten förekommer trolig-en redan från 1300-talet, men finns belagd i form av bevarade partier först från 1500-tal. Broläggning fanns längs med kvartersmarken. Från 1300-tal anlades gatorna med bär- och sättsandslager, och av en sådan omfattning att arbetena bör ha organiserats av rådet och bekostats av allmänna medel.
Vid undersökningen påträffades friliggande bodbebyggelse på själva gatan. Byggnaderna förekommer redan i det äldsta stadsskedet, och består förmodligen av enklare konstruktioner med lergolv. Även korsvirkeskonstruktioner med tegelmurade fack och stengolv förekommer.
På gatumark fanns även en brunn, som lades igen före 1600-tal.
Kvartersbebyggelse påträffades i form av rester efter två grundmurade halvkällar-hus med fasader mot Östergatan, ytterligare källarförsedda byggnader inne i kvarteret S:t Gertrud, samt andra bebyggelselämningar. Även rester efter ett av tornen i Strandmuren framkom.
Några spår efter Österport kunde inte lokaliseras, däremot fanns lämningar efter de omfattade markarbeten som genomfördes när tornet raserades och nya befästningar anlades runt staden.
Publiceringsår
2009
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Rapport 2009:004
Fulltext
- Available as PDF - 10 MB
- Download statistics
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Malmö Museer
Ämne
- Archaeology
Status
Published
Report number
2009:004