Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

The Epidemiology of Childhood Celiac Disease: A Social Epidemiological Perspective on Perinatal Factors

Författare:
Publiceringsår: 2012
Språk: Engelska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym: 2012:98
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Department of Clinical Sciences, Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Under livets gång utsätts vi för en mängd exponeringar som påverkar vår

hälsa. I denna avhandling har vi försökt förstå hur olika exponeringar

påverkar risken för celiaki (glutenintolerans) hos barn. Vi har utnyttjat

information i nationella register och använt epidemiologiska metoder. Med

ett socialepidemiologiskt tankesätt lyfter vi blicken från individen till att

även betrakta samhällets- och familjens roll i att bestämma vilka

exponeringar vi utsätts för och hur dessa i sin tur påverkar risken för

celiaki.



Att vara drabbad av celiaki innebär att man blir sjuk av livsmedel som

innehåller något av sädesslagen vete, korn eller råg. Dessa sädesslag

innehåller gluten som leder till inflammation i tunntarmen hos en person

drabbad av celiaki. Sjukdomen kan ge symtom som diarré och hos barn

kan den leda till en dålig längd- och viktutveckling. Förekomsten av celiaki

i befolkningen är relativt hög, cirka 1 procent. Många av de drabbade vet

inte ens om att de har sjukdomen eftersom symtomen ofta inte är så

tydliga. I dagsläget finns ingen bot utan behandlingen består av en livslång

glutenfri diet.



Ärftlighet har betydelse för risken att insjukna i celiaki, men även faktorer i miljön spelar roll. Till exempel tror man att amning har en skyddande effekt, och då speciellt under tiden som gluten introduceras i kosten. Även andra miljöfaktorer som till exempel infektioner och socioekonomi har kopplats ihop med risken för celiaki.



För att kunna studera faktorer som påverkar risken att insjukna i celiaki

använder vi flera svenska nationella register, bland dessa kan nämnas det

medicinska födelseregistret och slutenvårdsregistret. Vi har studerat

samtliga barn som föddes i Sverige under åren 1987 till 1993. I våra studier

kompletterar vi populationsbaserade metoder med en analysmetod som

studerar samband inom syskonpar och som bidrar till att svara på om det

finns ett orsakssamband.



I våra studier har vi sett att barn som utsätts för ogynnsamma

exponeringar tidigt i livet såsom att vara tillväxthämmade i livmodern,

lever i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden eller har en

medfödd missbildning har en ökad risk att insjukna i celiaki. Dock ser det

ut som att dessa riskfaktorer har större betydelse för pojkar. Det kan i sin

tur bero på att flickor redan har en 1,5 till 2 gånger ökad risk att insjukna i celiaki. Vi har också visat att var man bor i Sverige kan ha betydelse för risken att insjukna i celiaki. Denna risk kopplad till geografiskt område kan bero på miljöfaktorer men en annan förklaring kan vara att kvaliteten på och tillgången till sjukvård varierar över Sverige. Vi har även sett att risken för celiaki hos andra-generationens invandrare kan bero på hur länge deras mödrar varit i Sverige innan barnen föds. Vi spekulerar i att orsaken är en anpassning till svenska levnadsvanor av betydelse för risken att insjukna i celiaki, till exempel kost och amningslängd. En annan förklaring kan vara att med tid i Sverige ökar mödrarnas sjukvårdskonsumtion, vilket leder till att deras barn i större utsträckning får tillgång till diagnostik.



Fler studier behövs för att kartlägga riskfaktorer för celiaki och de specifika mekanismer som ligger bakom de samband vi har observerat.
Celiac disease is a chronic gastrointestinal disease affecting approximately 1% of the population. It is precipitated in genetically predisposed individuals by ingestion of food containing gluten or similar proteins

that are present in wheat, rye and barley. The disease might present with symtoms such as malnutrition, diarrhea or abdominal bloating, but a large proportion of those afflicted by the disease are asymptomatic. We

set out to study risk factors for celiac disease in children using a social epidemiological approach; besides the individual risk factors we also consider the importance of societal structures in conditioning disease risk. We investigated all children born in Sweden between 1987 and 1993 by linking several nationwide registers. We apply epidemiological methods such as multilevel analyses and sibling designs in order to approach causality.

We observed that children exposed to adverse perinatal circumstances such as being born small for gestational age, born in families with lower socioeconomic position or having a congenital anomaly had a higher risk of

CD. These associations were stronger in boys. We also observed that maternal CD seems not to be the cause of the previously reported increased risk of CD in girls. Furthermore, we observed that maternal length of stay in

Sweden seems to affect the risk of CD in second-generation immigrant children. Future studies are needed to investigate risk factors for celiac disease in children; focusing especially on the mechanisms behind the

observed associations.

Disputation

2012-12-06
09:00
The auditorium of the clinic of internal medicine, Inga Marie Nilssons gata 46, Skåne University Hospital, Malmö
  • Jonas Ludvigsson (Associate Professor)

Nyckelord

  • Environmental Health and Occupational Health
  • Celiac Disease
  • Children
  • Risk Factors
  • Sibling design
  • Social Epidemiology

Övriga

Published
  • Social Epidemiology
  • Juan Merlo
  • Daniel Agardh
  • Kristian Lynch
  • Henrik Ohlsson
  • ISSN: 1652-8220
  • ISBN: 978-91-87189-61-6

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen