Do lighting control and user interface design matter to occupant behaviour? The case of optimal lighting use in non-residential buildings
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Att reducera energianvändningen för belysning i byggnader är viktigt för att uppnå målet att minska koldioxidutsläppen. Ett sätt att nå målet är om vi kan förändra människors beteende vilket kan ge en stor energibesparing. Feedback rörande energianvändning har ofta använts för att förändra beteende, men effektiviteten hos detta tillvägagångssätt är mer ifrågasatt för applikationer som rör offentliga byggnader där människors sätt att använda belysning kan skilja sig från hur man gör hemma. Därför kan andra typer av insatser krävas i sådana byggnader.
Den här avhandlingen tar upp betydelsen av ljusstyrning, användargränssnitt och design för effektiv användning av belysning i offentliga byggnader, något som kallas ’optimal belysningsanvändning’. Huvudsyftet har varit att undersöka människors reaktion på olika typer av ljusstyrning och olika utformningar av gränssnitt och därigenom effekterna på hur mycket energi som används för belysning.
Vi har undersökt hur människor använder olika typer av ljusstyrning i en studie med sex olika typer av styrning i 18 cellkontor. För datainsamlingen användes frågeformulär och dagböcker som de deltagande själva fyllde i, men vi loggade också elektroniskt när man befann sig i rummet och hur mycket energi som användes till belysning. Den självrapporterade informationen samvarierade med de elektroniskt loggade data, vilket tyder på att självrapportering med hjälp av dagbok är en lämplig metod för att undersöka hur människor använder belysningen på arbetsplatsen när man använder olika styrsystem. Vidare visade det sig att användningen av belysning varierade mellan beroende på vilken typ av ljusstyrning man hade i sitt kontor. Resultatet tyder på att det finns en potential i att kombinera manuell/automatisk dimming med manuell till/från eller automatisk frånvarostyrning för att uppnå optimal belysningsanvändning. Då har vi möjlighet att spara energi.
Vi har också undersökt vilken betydelse själva utformningen av strömbrytare har. Vi undersökte först hur olika utformning av strömbrytare uppfattades. I en försöksmiljö bedömdes 10 olika strömbrytares särskilda egenskaper med hjälp av speciellt utvecklade frågeformulär. Det visade sig att det förelåg stora skillnader i upplevelse mellan de olika strömbrytarna. Därefter genomfördes observationer i en sjukhusmiljö på en publik toalett där olika strömbrytare installerades. Det visade sig att vissa egenskaper som överdriven storlek, enkelhet samt ”hur lättförståelig strömbrytarens design var” (affordances) hade en inverkan på individernas optimala belysningsanvändning. Vidare undersöktes strömbrytare i en matsal och ett dagrum på två vårdavdelningar. Med ett frågeformulär fick vi en bild av hur nöjd man var med belysningen och hur man såg på möjligheterna att själv styra belysningen. Dessa faktorer visade sig vara viktiga för att påverka en optimal belysningsanvändning medan energimätningarna visade att strömbrytarens utformning påverkade belysnings- och energianvändning de studerade offentliga miljöerna.
Den här avhandlingen bidrar med olika metoder för att undersöka optimal belysningsanvändning och ger kunskap om viktiga faktorer som påverkar vårt sätt att använda belysning på ett optimalt sätt. Detta kan underlätta planeringen när man vill genomföra åtgärder i den offentliga miljön som syftar till att minska energianvändningen för belysning. Arbetet ger också ett bidrag till kunskap som kan användas för att beskriva vilka egenskaper som är viktiga när man utformar strömbrytare. De använda metoderna kan också användas när man utvecklar ljusstyrningsanordningar för att få en uppfattning om människors upplevelse av de olika användargränssnitten.
Att reducera energianvändningen för belysning i byggnader är viktigt för att uppnå målet att minska koldioxidutsläppen. Ett sätt att nå målet är om vi kan förändra människors beteende vilket kan ge en stor energibesparing. Feedback rörande energianvändning har ofta använts för att förändra beteende, men effektiviteten hos detta tillvägagångssätt är mer ifrågasatt för applikationer som rör offentliga byggnader där människors sätt att använda belysning kan skilja sig från hur man gör hemma. Därför kan andra typer av insatser krävas i sådana byggnader.
Den här avhandlingen tar upp betydelsen av ljusstyrning, användargränssnitt och design för effektiv användning av belysning i offentliga byggnader, något som kallas ’optimal belysningsanvändning’. Huvudsyftet har varit att undersöka människors reaktion på olika typer av ljusstyrning och olika utformningar av gränssnitt och därigenom effekterna på hur mycket energi som används för belysning.
Vi har undersökt hur människor använder olika typer av ljusstyrning i en studie med sex olika typer av styrning i 18 cellkontor. För datainsamlingen användes frågeformulär och dagböcker som de deltagande själva fyllde i, men vi loggade också elektroniskt när man befann sig i rummet och hur mycket energi som användes till belysning. Den självrapporterade informationen samvarierade med de elektroniskt loggade data, vilket tyder på att självrapportering med hjälp av dagbok är en lämplig metod för att undersöka hur människor använder belysningen på arbetsplatsen när man använder olika styrsystem. Vidare visade det sig att användningen av belysning varierade mellan beroende på vilken typ av ljusstyrning man hade i sitt kontor. Resultatet tyder på att det finns en potential i att kombinera manuell/automatisk dimming med manuell till/från eller automatisk frånvarostyrning för att uppnå optimal belysningsanvändning. Då har vi möjlighet att spara energi.
Vi har också undersökt vilken betydelse själva utformningen av strömbrytare har. Vi undersökte först hur olika utformning av strömbrytare uppfattades. I en försöksmiljö bedömdes 10 olika strömbrytares särskilda egenskaper med hjälp av speciellt utvecklade frågeformulär. Det visade sig att det förelåg stora skillnader i upplevelse mellan de olika strömbrytarna. Därefter genomfördes observationer i en sjukhusmiljö på en publik toalett där olika strömbrytare installerades. Det visade sig att vissa egenskaper som överdriven storlek, enkelhet samt ”hur lättförståelig strömbrytarens design var” (affordances) hade en inverkan på individernas optimala belysningsanvändning. Vidare undersöktes strömbrytare i en matsal och ett dagrum på två vårdavdelningar. Med ett frågeformulär fick vi en bild av hur nöjd man var med belysningen och hur man såg på möjligheterna att själv styra belysningen. Dessa faktorer visade sig vara viktiga för att påverka en optimal belysningsanvändning medan energimätningarna visade att strömbrytarens utformning påverkade belysnings- och energianvändning de studerade offentliga miljöerna.
Den här avhandlingen bidrar med olika metoder för att undersöka optimal belysningsanvändning och ger kunskap om viktiga faktorer som påverkar vårt sätt att använda belysning på ett optimalt sätt. Detta kan underlätta planeringen när man vill genomföra åtgärder i den offentliga miljön som syftar till att minska energianvändningen för belysning. Arbetet ger också ett bidrag till kunskap som kan användas för att beskriva vilka egenskaper som är viktiga när man utformar strömbrytare. De använda metoderna kan också användas när man utvecklar ljusstyrningsanordningar för att få en uppfattning om människors upplevelse av de olika användargränssnitten.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2015
Språk
Engelska
Fulltext
- Available as PDF - 933 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Ämne
- Civil Engineering
Nyckelord
- characteristic
- design
- energy reduction
- energy-saving behaviour
- lighting control
- light switch
- lighting use
- non-residential building
- perception
- user interface
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7623-386-3
Försvarsdatum
2 september 2015
Försvarstid
09:00
Försvarsplats
Lecture hall A:B, A-building, Sölvegatan 24, Lund University Faculty of Engineering, LTH.
Opponent
- Marc Fontoynont