Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Författare

Pål Börjesson
Linda Tufvesson
Mikael Lantz

Summary, in Swedish

Syftet med detta projekt är att göra uppdaterade och utvecklade livscykelanalyser för biodrivmedel som är aktuella i Sverige idag. Fokus ligger på att göra så transparenta och relevanta jämförelser som möjligt och att lyfta fram de steg i livscykeln som signifikant påverkar respektive biodrivmedels miljöprestanda. I studien görs känslighetsanalyser som visar effekterna av t ex framtida förändrade produktions-förutsättningar. Studiens resultat ska tolkas som aktuell och genomsnittlig miljöprestanda för respektive biodrivmedel utifrån de utvecklade beräkningsmetoder som tillämpas idag, d v s det kan finnas vissa skillnader mot specifika produktionssystem som olika företag utnyttjar idag. De biodrivmedelssystem som inkluderas är etanol från vete, sockerbetor och sockerrör (import från Brasilien), RME från raps, biogas från sockerbetor, vall, majs samt från restprodukter i form av hushållsavfall, industriavfall och gödsel. Dessutom ingår samproduktion av etanol och biogas från vete. Utsläpp från såväl tunga som lätta fordon inkluderas. De miljöeffektkategorier som ingår är klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotokemiska oxidanter (marknära ozon), partiklar samt energibalans. I beräkningarna beaktas utsläpp från tekniska system, framför allt från den insatsenergi som krävs, men också biogena utsläpp av lustgas och koldioxid från en direkt förändrad markanvändning. En analys görs av eventuella indirekta markeffekter utanför Sveriges gränser. Vid hantering av de restprodukter och biprodukter som fås i de olika systemen tillämpas tre olika beräkningsmetoder; systemutvidgning, energiallokering samt ekonomisk allokering. Resultaten presenteras per MJ drivmedel men en alternativ funktionell enhet, per hektar åkermark, redovisas också för klimatprestanda för drivmedel baserade på grödor. Avslutningsvis görs en bedömning av vilken miljöpåverkan respektive biodrivmedel ger upphov till idag, dels utifrån systemutvidgning som rekommenderas i ISO-standarden för LCA, dels utifrån energiallokering som utnyttjas som beräkningsmetod i EU´s Renewable Energy Directive (RED).

Avdelning/ar