Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar : En aktörsfokuserad utvärdering av de 11 utbildningsprogram som startade hösten 2010
Författare
Summary, in Swedish
Efterfrågan på mycket kvalificerad arbetskraft har ökat och uppmärksammat regeringen på behovet av att utveckla utbildning för de mest högpresterande eleverna i skolan. Skolverket bedriver på uppdrag av regeringen sedan 2009 försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom matematik och naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Verksamheten omfattar totalt 20 utbildningsprogram. Nio av dessa har redan utvärderats.
Denna utvärderingsrapport gäller de resterade elva programmen, som startade 2010. Syftet med utvärderingen är att värdera försöksverksamheten inom dessa program utifrån skolleda-res, lärares, elevers och lärosätesrepresentanters perspektiv och att kritiskt granska villkoren för försöksverksamheten samt problematisera de bakomliggande antagandena som försöks-verksamheten vilar på såsom de kommer till uttryck i förordningen. Utvärderingen bygger på intervjuer med skolledare, lärare och elever, elevenkäter samt på intervjuer med lärosätesrepresentanter som samarbetat med spetsutbildningarna.
Gymnasieskolorna har använt sig av möjligheten att delta i verksamheten för att säkra och/eller utveckla tidigare utvecklade utbildningskoncept. Utvärderingen visar att söktrycket till utbildningarna med få undantag varit lågt till mycket lågt. Endast drygt hälften av utbildningsplatserna har besatts. Utvärderingen visar också att eleverna endast undantagsvis rekry-terats från andra områden än de som eleverna på dessa skolor vanligtvis rekryteras från. Spetsutbildningarnas spetsighet varierar och riskerar ibland att inte i tillräcklig grad erbjuda den fördjupning och breddning såsom försöksverksamheten stipulerar.
Eleverna uppskattar möjligheten att studera tillsammans med andra elever som liksom dem själva prioriterar sina studier. De uppskattar även sina lärares engagemang, små undervisningsgrupper och lokalt utvecklade specialkurser. För att kunna läsa kurser på högskola behöver elever läsa gymnasieutbildning i snabbare takt. Denna acceleration påverkar elevernas möjligheter att prestera på toppen av sin förmåga. Detta i kombination med överlappande scheman, kvällsundervisning och låg grad av integration mellan gymnasie- och högskolestudierna leder till att ungefär hälften av eleverna inte fullföljer några högskolekurser. I valet mellan högsta möjliga gymnasiebetyg och mesta möjliga studier på högskolenivå har eleverna prioriterat gymnasiebetygen.
Representanterna för de medverkande högskolorna såg samarbetet som en möjlighet att dels rekrytera väl förberedda studenter, dels att marknadsföra sitt kunskaps- och verksamhetsområde. De ställer sig tveksamma till ”accelerationstanken”, som är en av förutsättningarna för försöksverksamheten. De tror mer på en generell höjning av utbildningsnivån i gymnasieskolan som medel för att höja kunskapsnivån och som ett medel att främja avancerad kompetensutveckling.
Denna utvärderingsrapport gäller de resterade elva programmen, som startade 2010. Syftet med utvärderingen är att värdera försöksverksamheten inom dessa program utifrån skolleda-res, lärares, elevers och lärosätesrepresentanters perspektiv och att kritiskt granska villkoren för försöksverksamheten samt problematisera de bakomliggande antagandena som försöks-verksamheten vilar på såsom de kommer till uttryck i förordningen. Utvärderingen bygger på intervjuer med skolledare, lärare och elever, elevenkäter samt på intervjuer med lärosätesrepresentanter som samarbetat med spetsutbildningarna.
Gymnasieskolorna har använt sig av möjligheten att delta i verksamheten för att säkra och/eller utveckla tidigare utvecklade utbildningskoncept. Utvärderingen visar att söktrycket till utbildningarna med få undantag varit lågt till mycket lågt. Endast drygt hälften av utbildningsplatserna har besatts. Utvärderingen visar också att eleverna endast undantagsvis rekry-terats från andra områden än de som eleverna på dessa skolor vanligtvis rekryteras från. Spetsutbildningarnas spetsighet varierar och riskerar ibland att inte i tillräcklig grad erbjuda den fördjupning och breddning såsom försöksverksamheten stipulerar.
Eleverna uppskattar möjligheten att studera tillsammans med andra elever som liksom dem själva prioriterar sina studier. De uppskattar även sina lärares engagemang, små undervisningsgrupper och lokalt utvecklade specialkurser. För att kunna läsa kurser på högskola behöver elever läsa gymnasieutbildning i snabbare takt. Denna acceleration påverkar elevernas möjligheter att prestera på toppen av sin förmåga. Detta i kombination med överlappande scheman, kvällsundervisning och låg grad av integration mellan gymnasie- och högskolestudierna leder till att ungefär hälften av eleverna inte fullföljer några högskolekurser. I valet mellan högsta möjliga gymnasiebetyg och mesta möjliga studier på högskolenivå har eleverna prioriterat gymnasiebetygen.
Representanterna för de medverkande högskolorna såg samarbetet som en möjlighet att dels rekrytera väl förberedda studenter, dels att marknadsföra sitt kunskaps- och verksamhetsområde. De ställer sig tveksamma till ”accelerationstanken”, som är en av förutsättningarna för försöksverksamheten. De tror mer på en generell höjning av utbildningsnivån i gymnasieskolan som medel för att höja kunskapsnivån och som ett medel att främja avancerad kompetensutveckling.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Svenska
Fulltext
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Sociologiska institutionen, Lunds universitet
Ämne
- Educational Sciences
Nyckelord
- Gymnasieutbildning
- utvärdering
- försöksverksamhet
- studiebegåvningar
Status
Published