Du är här

Från självhushåll till konsumtionssamhälle – Återvändande amerikaemigranter och nyföretagande i nordvästskåne 1870-1930

Publiceringsår: 2006
Språk: Svenska
Dokumenttyp: Konferensbidrag

Sammanfattning

I mitt pågående avhandlingsarbete om återvändande amerikaemigranter undersöker jag dels hur vistelsen i Amerika påverkat återvändarnas liv och dels hur återvändarna påverkade lokalsamhällena efter deras hemkomst till Sverige. Jag har avgränsat mitt undersökningsområde till sex församlingar i nordvästra Skåne och till perioden 1870-1930. Mina tidigare undersökningar har visat att återvändarna i mitt undersökningsområde i första hand hade tillbringat sina år i Amerika i städerna och därmed fått en praktisk inblick i hur ett ”modernt” konsumtionssamhälle fungerade. Detta visas även i Emigrationsutredningens tionde bilaga där Nils Wohlin 1910 skrev att de återvändande emigranterna under sin vistelse i Amerika ”genomsyrats af de moderna affärsåskådningarna”.

I detta paper undersöker jag dessa övergripande frågor som knyter an till återvändarna och till företagandet på landsbygden under perioden 1870-1930:

1. När och hur uppstod olika sorters affärsrörelser på landsbygden?
2. Vem var det som etablerade och drev olika typer av affärsrörelser?

Den 18 juni 1864 antogs en kunglig förordning rörande näringsfrihet i Sverige. Detta innebar att den ekonomiska gränsen mellan städer, köpingar och landsbygden upphävdes och det blev möjligt att fritt bedriva de flesta näringar överallt i landet. Tidigare hade rätten att bedriva handel krävt att man ägde burskap i ett samhälle med rätten att bedriva handel. Undantaget var hantverkare på landsbygden. Efter denna avreglering uppstod de små handelsbodar ute på landsbygden, men utvecklingen gick relativt långsamt.

En förklaring till detta är att Sverige i mitten av 1800-talet ännu inte hade blivit en renodlad penningekonomi, det vill säga, man bytte fortfarande varor och tjänster i högre utsträckning än att man betalade med kontanter. På landsbygden berodde detta dels på den typ av jordbruk som bedrevs, dels på att avsaknaden av banker gjorde att mängden kontanter som fanns att tillgå var begränsad. Det svenska jordbruket var fram till 1860-talet inriktat på spannmålsproduktion, därefter började man mer och mer övergå till animalieproduktion. Spannmålsproducenter fick oftast bara kontant betalning en gång om året när man sålde skörden, och då kvittades mycket mot de skulder man dragit på sig under året, vilket gjorde att mängden pengar i omlopp aldrig blev speciellt stor. Avsaknaden av ett välutbyggt transportnät bidrog också till att varor och tjänster hade svårt att sprida sig över landet. I samband med järnvägsnätets utbyggnad ökade dock möjligheterna och kring järnvägsstationerna växte det upp nya handelsorter på många håll i landet.

Disputation

Nyckelord

  • History and Archaeology

Övriga

100 år som förändrade Sverige - Nya perspektiv på perioden 1850 - 1950
2006-01-31/2006-02-01
Höör
Unpublished

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

 

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen