Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Explaining everyday problem solving

Författare:
Publiceringsår: 2003
Språk: Engelska
Sidor: 172
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund University Cognitive Studies
Volym: 99
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Cognitive Science

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Hur kan man förklara vardagligt tänkande med de kognitiva teorier som finns tillhands idag? Ofta är dessa teorier konstruerade för att kunna förutsäga beteende under kontrollerade omständigheter, som i ett laboratorium. Å andra sidan är det snarare flexibilitet och improvisation som kännetecknar det vardagliga tänkandet. I avhandlingen försöker jag ta reda pa vad man måste lägga till de existerande kognitiva teorierna för att kunna förklara, till exempel, vad det är som driver denna flexibilitet.



Den typ av vardaglig kognition som intresserar mig är den som ibland kallas för högre-nivå kognition. Det är den typ av tänkande som är inblandad i problemlösning (som när man jämför priser i en affär) och beslut (som när man bestämmer sig för vilken vara man vill köpa). Detta gör att jag kan välja ut tre olika teoribildningar och undersöka hur bra de är på att förklara vardagstänkandet.



Dessa är (1) generella teorier, som antar att en och samma kognitiva struktur står for allt vårt tänkande (att vi använder samma struktur för att lösa ett matteproblem som vi gör när vi läser en karta) (2) situerade teorier som (ibland) säger att vi inte behöver bry oss om kognitiv struktur för att förstå problemlösning (det räcker med att undersöka den situation som vardagstänkandet uppstår i), och (3) domän-specifika teorier. De domän-specifika teorierna tror att olika typer av problem (som tex att ta reda på om någon fuskar och att förutsäga var en boll man kastat kommer att hamna) tas omhand av olika typer av kognitiva strukturer.



I avhandlingen kommer jag fram till att alla dessa teorier har det besvärligt att faktiskt förklara vårt vardagliga tänkande. Det som gör det svårt att förstå detta tänkande är att det är så flexiblelt och att det ändå finns något konstant i det. Vi kan lösa ett och samma problem på massor av olika sätt, men samtidigt finns det likheter mellan olika typer av problemlösning. Vi kan använda oss av kunskap som vi fått i en situation i ett helt annat sammanhang.



Men om vi inte bara fokuserar på den kognitiva struktur som används för att lösa problemen, utan också på den information man använder, så blir det lättare att förstå vardagstänkandet. Det verkar finnas vissa typer av information som gör det lättare att förklara varför vårt tänkande är så flexibelt men ändå kan användas i många olika sammanhang. Detta är information om varför olika saker inträffar. Ett exempel på detta är orsaks-relationer. Ett annat är kunskap om varför andra människor väljer att bete sig på ett visst sätt. I slutet av avhandlingen går jag igenom hur den här typen av information kan göra det lättare att förklara vårt vardagliga tänkande också med de teorier som finns tillhands idag.
How well can we explain natural occurrences of cognitive behaviours given the theoretical frameworks available to us today? The thesis explores what has to be assumed in cognitive theory in order to provide such an explanation, in contrast to being able to predict behaviour under controlled circumstances.



The behaviours considered are all of the type described as involving higher level cognition or being representation hungry. Examples are problem solving and certain types of decision-making.



Three different theoretical frameworks are examined: (1) general theories such as Newell and Simon’s Universal Problem Solver, (2) the stances sometimes referred to as “situated cognition,” particularly those that try to exclude cognitive components from their explanatory framework (e.g. extreme versions of situated action and practice theory); and (3) domain-specific theories of cognition. The last category can broadly be separated into two different types of theories: those who claim that specialised cognitive processes are activated through situational features (e.g. evolutionary psychology) and those who claim that specialised cognitive processes are successful relative such features (e.g. ecological rationality). The conclusion is that none of the stances are sufficient on their own.



The proposed solution is instead to take both the hypothesised domain-specific process and the information it utilises into account. If we allow for “high-quality” information of a more domain-general nature, that indicates which parts of the current situation are important, or makes it possible for the individual to assume certain relations in advance, then this information can account for parts of the flexibility and stability required of the cognitive processes. Examples of such information are causal relations and epistemic information connected to social information. Since these point us to how the features of the situation at hand were produced, they help us identify relevant aspects of, and relations between different situations. By utilising high-quality information, domain-specific processes can be made broader, and less specialised, while keeping a close tie to the situations in which they are active. In this way we can begin to explain real life cognitive behaviours.

Disputation

2003-05-24
13:00
Kungshuset, room 104
  • Oliver Vitouch (Prof.)

Nyckelord

  • Philosophy
  • Psychology (excluding Applied Psychology)
  • domain-specificity
  • ecological rationality
  • evolutionary psychology
  • practice theory
  • situated action
  • universal problem solver
  • everyday cognition
  • Explanations
  • everyday problem solving
  • domain-generality
  • causality
  • social information
  • Psychology
  • Psykologi

Övriga

Published
  • ISSN: 1101-8453
  • ISBN: 91-628-5686-3
  • ISRN: LUHFDA/HFKO-1011-SE

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen