Deepening Integration in the Food Industry - Prices, Productivity and Export
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen innehåller tre empiriska studier som analyserar hur livsmedelsmarknaden påverkas av åtgärder för att fördjupa den europeiska ekonomiska integrationen. Fokus är på det svenska EU-medlemskap och det kontinuerliga arbetet med att harmonisera livsmedelslagstiftningen. Det senare har stor relevans för livsmedelsmarknaden eftersom det har funnits och fortfarande till viss del finns betydande handelsstörande nationella regleringar på livsmedelsområdet. För Sveriges del var en fördjupning av det ekonomiska samarbetet uppenbart i samband med det svenska EU-medlemskapet 1995 då både betydande tariffära och icke-tariffära handelshinder under en kort tid togs bort gentemot övriga EU-länder.
Det andra kapitlet undersöker hur integrerad den europeiska livsmedelsmarknaden är. I studien används detaljerad pris-data för att undersöka vad det är som gör att livsmedelspriser skiljer sig åt inom och mellan länder. Efter att ha kontrollerat för det geografiska avståndet, språkskillnader, skilda valutor, när länder blev gick med i EU och servicekostnader visar resultaten att landsgränserna fortfarande under tidigt 2000-tal ger upphov till prisskillnader. Avståndet mellan länder bidrar däremot mindre till prisskillnader under den senare delen av perioden, vilket kan tolkas som att EU-marknaden har blivit mindre segmenterad till följd av att transportsektorn har liberaliserats. Resultaten ger också ett tydligt stöd för att EU-medlemskapet har påskyndat den ekonomiska integrationen eftersom prisskillnaderna alltmer har minskat mellan senare och äldre medlemsländer.
Följande kapitel undersöker hur produktiviteten i den svenska livsmedelsindustrin har förändrats med EU-medlemskapet. Stora delar av livsmedelsindustrin ansågs vara skyddade av utländsk konkurrens samtidigt som exportmöjligheterna var väldigt begränsade till följd av höga tariffära och icke-tariffära barriärer. Tidigare studier visar att produktiviteten ökar vid en handelsliberalisering som en konsekvens av att en ökad konkurrens slår ut produktion i mindre produktiva företag samtidigt som exportmöjligheterna gör att mer produktiva företag expanderar sin verksamhet. Dessutom finns det ökade incitament att öka produktiviteten för att kunna konkurrera. Våra resultat styrker dock inte att produktiviteten i livsmedelsindustrin har ökat sedan EU-medlemskapet eftersom produktiviteten mot förmodan har minskat i de industrier som tidigare var mest skyddade. En rimlig tolkning är att dessa industrier har fått för mycket kapital i förhållande till avsättningsmöjligheterna – en överkapacitet som sannolikt har renderat i försämrad produktivitet.
Den fjärde studien analyserar svenska företags möjlighet att börja exportera åren efter och före EU-medlemskapet. Om EU-medlemskapet som förväntat har inneburit att det är mindre kostsamt och mer lönsamt att exportera är företag inte lika bundna vid tidigare exportbeslut. Resultaten visar att det har blivit mindre betydelsefullt att ha exporterat för att börja exportera åren från och med 1994 – året då svenska livsmedelsregleringar hade harmoniserats med EU. Därefter är exporterfarenheten ungefär lika betydelsefull för att exportera. Resultaten stöder därför att en icke-harmoniserad livsmedelslagstiftning skapar signifikanta icke-tariffära handelsbarriärer som hindrar företag att engagera sig i exportverksamhet och att en fortsatt harmonisering därför är betydelsefull för att ytterligare stimulera livsmedelsexporten.
Avhandlingen innehåller tre empiriska studier som analyserar hur livsmedelsmarknaden påverkas av åtgärder för att fördjupa den europeiska ekonomiska integrationen. Fokus är på det svenska EU-medlemskap och det kontinuerliga arbetet med att harmonisera livsmedelslagstiftningen. Det senare har stor relevans för livsmedelsmarknaden eftersom det har funnits och fortfarande till viss del finns betydande handelsstörande nationella regleringar på livsmedelsområdet. För Sveriges del var en fördjupning av det ekonomiska samarbetet uppenbart i samband med det svenska EU-medlemskapet 1995 då både betydande tariffära och icke-tariffära handelshinder under en kort tid togs bort gentemot övriga EU-länder.
Det andra kapitlet undersöker hur integrerad den europeiska livsmedelsmarknaden är. I studien används detaljerad pris-data för att undersöka vad det är som gör att livsmedelspriser skiljer sig åt inom och mellan länder. Efter att ha kontrollerat för det geografiska avståndet, språkskillnader, skilda valutor, när länder blev gick med i EU och servicekostnader visar resultaten att landsgränserna fortfarande under tidigt 2000-tal ger upphov till prisskillnader. Avståndet mellan länder bidrar däremot mindre till prisskillnader under den senare delen av perioden, vilket kan tolkas som att EU-marknaden har blivit mindre segmenterad till följd av att transportsektorn har liberaliserats. Resultaten ger också ett tydligt stöd för att EU-medlemskapet har påskyndat den ekonomiska integrationen eftersom prisskillnaderna alltmer har minskat mellan senare och äldre medlemsländer.
Följande kapitel undersöker hur produktiviteten i den svenska livsmedelsindustrin har förändrats med EU-medlemskapet. Stora delar av livsmedelsindustrin ansågs vara skyddade av utländsk konkurrens samtidigt som exportmöjligheterna var väldigt begränsade till följd av höga tariffära och icke-tariffära barriärer. Tidigare studier visar att produktiviteten ökar vid en handelsliberalisering som en konsekvens av att en ökad konkurrens slår ut produktion i mindre produktiva företag samtidigt som exportmöjligheterna gör att mer produktiva företag expanderar sin verksamhet. Dessutom finns det ökade incitament att öka produktiviteten för att kunna konkurrera. Våra resultat styrker dock inte att produktiviteten i livsmedelsindustrin har ökat sedan EU-medlemskapet eftersom produktiviteten mot förmodan har minskat i de industrier som tidigare var mest skyddade. En rimlig tolkning är att dessa industrier har fått för mycket kapital i förhållande till avsättningsmöjligheterna – en överkapacitet som sannolikt har renderat i försämrad produktivitet.
Den fjärde studien analyserar svenska företags möjlighet att börja exportera åren efter och före EU-medlemskapet. Om EU-medlemskapet som förväntat har inneburit att det är mindre kostsamt och mer lönsamt att exportera är företag inte lika bundna vid tidigare exportbeslut. Resultaten visar att det har blivit mindre betydelsefullt att ha exporterat för att börja exportera åren från och med 1994 – året då svenska livsmedelsregleringar hade harmoniserats med EU. Därefter är exporterfarenheten ungefär lika betydelsefull för att exportera. Resultaten stöder därför att en icke-harmoniserad livsmedelslagstiftning skapar signifikanta icke-tariffära handelsbarriärer som hindrar företag att engagera sig i exportverksamhet och att en fortsatt harmonisering därför är betydelsefull för att ytterligare stimulera livsmedelsexporten.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2009
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Economic Studies
Volym
159
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Ämne
- Economics
Nyckelord
- panel data
- prices
- industry
- economic integration
- food
- productivity
- export
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0029
Försvarsdatum
22 januari 2010
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
EC3:211
Opponent
- Fredrik Sjöholm (Professor)