De värjde sin rätt : senmedeltida bondemotstånd i Skåne och Småland
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilka sätt bönder kunde göra motstånd och protestera mot överheten under de avslutande decennierna av nordisk senmedeltid, åren 1490-1525, som också utgjorde Kalmarunionens slutskede. Undersökningen består av en komparation mellan det danska Skåne och det svenska Småland, och utförs i tre steg. Först görs en genomgång över vilka konflikter som utspelade sig mellan bönder och de olika formerna av överhet; kronan och dess ämbetsmän, kyrkan, samt jordherrarna. Denna genomgång belyser samtidigt vilka resurser som var mer eller mindre systematiskt omstridda vid denna tid. Centrala frågor var exempelvis krigskostnader och bönders rätt till beväpning eller beskydd, men också i synnerhet i Skåne rättigheter till skog och andra resurser som det utspelade sig stora konflikter kring. Därefter följer en analys av vilka protest- och interaktionsformer, samt vilka arenor, bönderna kunde använda sig av. Slutligen följer en genomgång av vilka politiska argument, normer och värderingar, som bönderna använde i sina skriftliga kommunikationer såväl som i mötesförhandlingar och i annan praxis. Dessa argument analyseras i anslutning till den omgivande politiska kulturen i samhället i sin helhet.
I undersökningen används flera angreppssätt från senare tids forskning rörande bondeprotester. Centralt är forskningsbegreppet politisk kultur, som diskuteras och problematiseras i arbetet, och som används med målsättningen att visa på variationen i de medel bönder faktiskt hade för att protestera, göra motstånd och agera politiskt. Vi möter aktionsformer som suppliker, lokala förhandlingar, rättsprocesser, fejder, kollektiva eder och resningar. Analysen drar nytta av senare tids fokus på olika former av allianser mellan bönder och herrar samt andra sociala grupper, vilket medförde att konflikter ofta utspelade sig på flera nivåer och i komplexa former. I studien betonas hur de dåtidens turbulenta förhållanden medförde att flera av de centrala normerna och värderingarna i samhället kunde reproduceras. Begrepp och sociala funktioner som var viktiga i den politiska kulturen, men som också kan visas ha varit omtvistade och ämne för tolkningsstrider, var fred och beskydd, ömsesidighet, frihet, lag/rättvisa och sedvänja, allmännytta, husnödtorft, harmoni/endräkt och samtycke, motståndsrätt.
Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilka sätt bönder kunde göra motstånd och protestera mot överheten under de avslutande decennierna av nordisk senmedeltid, åren 1490-1525, som också utgjorde Kalmarunionens slutskede. Undersökningen består av en komparation mellan det danska Skåne och det svenska Småland, och utförs i tre steg. Först görs en genomgång över vilka konflikter som utspelade sig mellan bönder och de olika formerna av överhet; kronan och dess ämbetsmän, kyrkan, samt jordherrarna. Denna genomgång belyser samtidigt vilka resurser som var mer eller mindre systematiskt omstridda vid denna tid. Centrala frågor var exempelvis krigskostnader och bönders rätt till beväpning eller beskydd, men också i synnerhet i Skåne rättigheter till skog och andra resurser som det utspelade sig stora konflikter kring. Därefter följer en analys av vilka protest- och interaktionsformer, samt vilka arenor, bönderna kunde använda sig av. Slutligen följer en genomgång av vilka politiska argument, normer och värderingar, som bönderna använde i sina skriftliga kommunikationer såväl som i mötesförhandlingar och i annan praxis. Dessa argument analyseras i anslutning till den omgivande politiska kulturen i samhället i sin helhet.
I undersökningen används flera angreppssätt från senare tids forskning rörande bondeprotester. Centralt är forskningsbegreppet politisk kultur, som diskuteras och problematiseras i arbetet, och som används med målsättningen att visa på variationen i de medel bönder faktiskt hade för att protestera, göra motstånd och agera politiskt. Vi möter aktionsformer som suppliker, lokala förhandlingar, rättsprocesser, fejder, kollektiva eder och resningar. Analysen drar nytta av senare tids fokus på olika former av allianser mellan bönder och herrar samt andra sociala grupper, vilket medförde att konflikter ofta utspelade sig på flera nivåer och i komplexa former. I studien betonas hur de dåtidens turbulenta förhållanden medförde att flera av de centrala normerna och värderingarna i samhället kunde reproduceras. Begrepp och sociala funktioner som var viktiga i den politiska kulturen, men som också kan visas ha varit omtvistade och ämne för tolkningsstrider, var fred och beskydd, ömsesidighet, frihet, lag/rättvisa och sedvänja, allmännytta, husnödtorft, harmoni/endräkt och samtycke, motståndsrätt.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2007
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Studia Historica Lundensia
Volym
14
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of History, Lund university
Ämne
- History
Nyckelord
- Medeltidens historia
- Social and economic history
- Medieval history
- Social conflicts
- Political culture
- Peasant resistance
- Ekonomisk och social historia
Aktiv
Published
Handledare
- Eva Österberg
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-755X
- ISBN: 978-91-628-7135-2
Försvarsdatum
2 juni 2007
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Department of history, Magle stora kyrkogata 12 A, Lund. Sal 3.
Opponent
- Thomas Lindkvist (Prof.)