Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Lyckolandet. Maktens legitimering i officiell retorik från stormaktstid till demokratins genombrott

Författare:
Publiceringsår: 2007
Språk: Svenska
Sidor:
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Sekel Bokförlag

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling behandlar frågor om normbildning och argument för gemenskap i den svenska statsmaktens officiella retorik från 1660-1919. Varje nytt år skulle befolkningen i Sverige lyssna till de böndagsplakat som lästes upp i rikets kyrkor. Där informerades om riksdagar och gavs förklaringar till krig och kriser. Där beskrevs även grunden för rikets gemenskap och Sverige gestaltades gärna som ett utvalt land. I avhandlingen har jag låtit mig inspireras av Charles Taylors resonemang om ?social imaginaries?, där fler element än det etniska uppmärksammas i en föreställd gemenskap, eller idéer om vad som höll samman samhället.



En intressant och viktig iakttagelse som denna avhandling kommit fram till är att den gemenskapsföreställning som utgår från det etniska argumentet för gemenskap i ett långt perspektiv måste bedömmas som övervärderat i relation till andra argument. Nationalismsforskningens svar på varför människor känner lojalitet visavi ett rike eller folk kan av den anledningen problematiseras. För att ge ett alternativt perspektiv har jag ställt två argument för gemenskap bredvid varandra, och båda med utgångspunkt i 1600-talets mitt. Det ena representeras av idén, t.ex. hos Olof Rudbeck, om gemenskap utifrån det etniska-religiösa sammanhanget och anspelar på folkets förflutna och dess stordåd, och det andra representeras av Samuel Pufendorfs idé om gemenskap utifrån ömsesidiga plikter och fokuserar på samhällets säkerhet. Dessa två föreställningar är möjliga att följa under hela perioden och utgör lika tungt vägande argument för gemenskap i plakaten. Folkbegreppet undergår emellertid de tydligaste förändringarna. De kan enklast beskrivas som en övergång från en etnisk teologi, dvs. en samhörighet i kristenheten, till en etnisk svenskhet. Det andra argumentet uppvisar en större kontinuitet och är möjligtvis ännu starkare och suggestivare eftersom det i berättelsens form beskriver Sverige som det potentiella eller reella lyckolandet. Enligt detta argument förenas inte människor så mycket på grund av sin etnicitet, utan mer av sin förmåga, eller av sin önskan, att komma överens. Ledorden för detta lyckotillstånd är trygghet och enhet, fred och förkovran, frid och ordning, rättvisa och samförstånd, samt lugn, kärlek, lycka, mildhet och välfärd. Troligtvis var också dessa argument de mest gångbara utifrån åhörarnas egna förhoppningar om tillvaron. Retoriken uppifrån måste någonstans möta drömmarna underifrån ? i ett lyckoland.
This study deals with questions about norm building and arguments for community in official royal rhetoric in the Swedish realm from 1660 to 1919. Every year, an intercession day proclamation issued by the King in Council (Kungl. Maj:ts böndagsplakat) was read out from pulpits across Sweden. Like many communiqués, they belonged to the proclamation system, which included the spreading of information, laws, and propaganda; at least up to the mid-19th century, it was possible to reach the majority of the population with these letters. Looking for other concepts of community than in the research discourse on nation and nationalism, I have been inspired by Charles Taylor's discussion about ?social imaginaries?, where attention is paid to other elements than just the ethnic one in an imaginary community, or to ideas about what kept a society together.



An important conclusion is that the sense of community connected to ethnicity in a long-term perspective has to be regarded as overrated in relation to other arguments; this can challenge the answer, according to research on nationalism, to why people feel loyal to a kingdom or a people. For an alternative perspective, I have put two arguments for a sense of community up against each other, both using the middle of the 17th century as a starting point. One argument is represented by the idea, for example from Olof Rudbeck, about community from an ethno-religious context, alluding to people's past and its great achievements; the other argument is represented by Samuel Pufendorf's idea about a sense of community based on mutual obligations, focusing on security in a society. These two concepts can be seen throughout the entire period and are equally weighty reasons for community in the letters. However, it is the concept of people that undergoes the most distinct changes. They are best described as a transition from an ethnic theology, i.e. an affinity with Christianity, to an ethnic Swedishness. The other argument has a greater continuity and might be even stronger and more suggestive since it describes Sweden, in a narrative style, as the potential or actual ?land of bliss?. According to this argument, people are not joined so much through their ethnicity, but rather through their ability, or by their desire, to agree on mutual societal values. The following are catchwords for this state of bliss: security and unity, peace and improvement, peace and order, justice and understanding, and calm, love, happiness, compassion, and welfare. Most likely, these arguments were also the most practicable in terms of the audience's own expectations from life.

Disputation

2007-03-24
10:15
Department of History Magle Stora kyrkogata 12 A 220 02 LUND
  • Mikael Alm (Fil.Dr.)

Nyckelord

  • History
  • Humaniora
  • Humanities
  • State
  • Citizen
  • Brother
  • Subject
  • Fatherland
  • People
  • Religion
  • Community
  • Ethnicity
  • Nationalism
  • Nation
  • Moral order
  • Social imaginaries
  • Rhetoric
  • Mass medium
  • Public announcements
  • Political history
  • Politisk historia

Övriga

Published
  • Eva Österberg
  • ISBN: 978-91-975223-9-7

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen