– Konserver håller enormt länge. Smaken kan bli lite sämre, men man behöver inte vara rädd för bakterier, sa Petr Dejmek.
Värmebehandling är livsmedelsindustrins vanligaste sätt att öka ett livsmedels hållbarhet. Men det finns också andra metoder: filtrering, centrifugering, joniserande strålning, högtryck, elektriska fält, ljus, plasma, ultraljud... Det är metoder som antingen skiljer av mikroorganismerna eller skadar dem så att de dör.
Ändå håller de flesta matvaror inte i evighet. "Sista förbrukningsdag" är gränsen för när varans hälsosäkerhet inte längre kan garanteras. "Bäst före"-datum däremot bör var och en behandla med förnuft.
– Väldigt mycket mat skulle sparas om konsumenterna inte slänger den när Bäst före-datum passerats, utan i stället smakar på den. Ofta är maten fortfarande bra, och den är aldrig farlig att äta, underströk Petr Dejmek.
Kirurgiprofessorn Bengt Jeppssons föredrag handlade om probiotika, nyttiga bakterier. Dessa kan återställa den balans i tarmfloran som rubbats av t.ex. en maginfektion eller en antibiotikabehandling.
– Patienter i intensivvård är en grupp som fått mycket antibiotika och därmed en ändrad tarmflora. Det leder bland annat till att tarmens barriärfunktion – dess möjlighet att hindra skadliga ämnen från att läcka ut i övriga kroppen – blir sämre. Tillförsel av probiotika har visat sig göra tarmen tätare, minska inflammationen i tarmen och förbättra bakteriefloran, sa Bengt Jeppsson.
Forskningen på området har ökat starkt på senare år. Enligt Bengt Jeppsson är det nu bevisat att probiotika hjälper mot både spädbarnsdiarré, turistdiarré och biverkningar av strålning, cellgifter och antibiotika. Många studier undersöker också probiotikas möjliga effekt före operationer och vid folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och cancer, framför allt mag- och tarmcancer.
Förmiddagens paneldiskussion handlade bland annat om smak. Människors förmåga att uppleva beska skiljer sig 50-falt, förklarade Petr Dejmek. Den skillnaden är genetisk, men smaken är också delvis inlärd.
– Komjölk i Kina späs först ut med vatten, och sedan häller man i rejält med socker. Kineserna ville tillsätta socker också till vår havremjölk, sa Rickard Öste. Han är adj. professor i industriell näringslära och forskaren bakom företaget Oatlys havredrycker, som nu börjat säljas i Kina.
Charlotte Erlanson-Albertson, professor i aptitreglering, slog ett slag för värdet av att inte småäta:
– Det bästa för smaken är hunger! Småäter man hela tiden hinner man aldrig bli hungrig, och då känner man heller inte matens smak lika intensivt.
Andra LU-talare vid symposiet var Lennart Thörnqvist (professor emer. i energihushållning), Jesper Svartvik (professor i religionsteologi), Karin Alm (doktorand i företagsekonomi) och Daniel Serra (doktorand i historia).
Ingela Björck
