Läppförstoringar motar dödsrädsla

Kvinna före och efter läppförstoring
Skönhetsideal för många. foto: MostPhotos
Fylliga läppar är mångas skönhetsideal. Bild: MostPhotos

Fler och fler personer gör fillers, det vill säga en injektion för att förstora exempelvis läppar eller släta ut hud. Vad kan vi tänka om detta konstruerade skönhetsideal? Emma Severinsson, modehistoriker, ger sin syn på saken.

Att spruta in ämnen i kroppen för att förändra sitt utseende är långt ifrån nytt. Redan i början av 1900-talet användes paraffin för att uppnå en liknande effekt som dagens fillers. Trenden att förändra sitt utseende går dock ännu längre tillbaks och var inledningsvis främst förbehållen män.

– Internationella studier visar att de första ingreppen som gjorts för att förbättra sitt utseende skedde under 1800-talet. Man rekonstruerade helt enkelt vanställda ansikten på män som varit ute i krig, säger Emma Severinsson.

Ingreppen var alltså inledningsvis främst en medicinsk praktik men med paraffinet förenklades ingreppen till enklare injektioner som kunde utföras även av personer utan läkarutbildning. Den vaxlika blandningen sprutades in under huden med effekten att huden stelnade och rynkor slätades ut. Trots att läkarkåren larmade om paraffinets farliga effekter var medlet populärt, främst i Stockholm.

– Det fanns vid den här tiden en rad så kallade paraffininstitut i Stockholm, inte helt olika dagens skönhetskliniker. Deras verksamhet underlättades också en del tack vare att en ägare hade en spalt som skönhetsrådgivare i en populär damtidning. Hon fick helt enkelt gratis reklamplats, säger Emma Severinsson.

Skönhetsintresset mindre skambelagt idag

Även om de medel som människan har använt för att bättra på sitt yttre skiftat genom historien tror Emma Severinsson att anledningen till injektionerna är mer eller mindre desamma.

– Den enkla förklaringen är såklart för att bota vår rädsla för döden. Det ungdomliga idealet hänger samman med vår rädsla för att åldras och i förlängningen – för att dö. Där har 1920-talsmänniskan en hel del gemensamt med samtidens. När det gäller tanken om hur vi bör se ut och vad som ger hög status, så kallad naturlig och ungt präglad skönhet, som vi paradoxalt når genom konstruerad skönhet, har inte mycket förändrats. Ungdom har alltid haft hög status.

En del ser därför det ökande intresset för skönhet som en slags frigörelse från en manligt präglad blick.  

Hon tillägger att en viss förskjutning visserligen skett, att det i dag finns exempelvis fler äldre modeller. Även intresset för vårt utseende är mindre skambelagt än tidigare. Att vara feminist i dag och samtidigt vara mån om sitt yttre är förenligt på ett sätt som det inte tidigare har varit.

– Se på Kakan Hermansson som både är feminist och väldigt intresserad av skönhet, där kan vi nog prata om en viss förskjutning. I dag är det okej att vara feminist och samtidigt bejaka sitt utseende.

Att operera sig, fixa naglar och fransar och på ett lustfyllt sätt måna om sitt yttre anses av en del som en uppgörelse med patriarkatet, som ett slags självförverkligande, menar Emma Severinsson. 

– Man har alltid hånat kvinnor som varit alltför måna om sitt utseende. Den här shamingkultruren är inget nytt, det handlar om makt och skuldbeläggning av kvinnor för att kunna kontrollera dem. En del ser därför det ökande intresset för skönhet som en slags frigörelse från en manligt präglad blick.  

Sedan 2010 har marknaden mycket handlat om rumpan vilket kanske bäst exemplifieras genom Kim Kardashian.

Shamingkultur för både män och kvinnor

Antalet skönhetskliniker skjuter i höjden vilket både kan förklaras av det ökade intresset för fillers men också av att fler och fler män börjar göra ingreppen. Att även fler män månar om sitt yttre kan ses på flera olika sätt. 

Idealen omförhandlas hela tiden, inte minst av kommersiella skäl. Om konsumenterna är nöjda går det inte att sälja produkter.

– Också män har genom historien hånats för att bejaka sin skönhet för mycket. De brydde sig för mycket om sin peruk, hade för många lager smink eller för små skor. De ansågs helt enkelt för feminina, om de la ner för mycket tid på kläder. Skönhetsindustrin har såklart en ekonomisk grund och det är svårt att se på detta ökade intresse för hår och hud utan att problematisera hur även män kommersialiseras.

– Men man kan också se det som en slags utjämning, att det är tillfredsställande för män att äntligen få visa upp sitt intresse för skönhet och skönhetsprodukter. Det är inte lika skambelagt för en man att bry sig om sitt utseende idag som det varit tidigare. 

Finns det ett klassperspektiv på vem som gör fillers och ej? 

– Markörer är ju alltid klassbundna. Skönhetsoperationer används såklart för att konstruera en identitet, för att skapa en social tillhörighet. Om du exempelvis övergör något, som vissa kanske menar att ett så kallat duckface eller ank-ansikte är, rankas det estetiska uttrycket inte som god smak. De som definierat god smak är ju historiskt sett de övre samhällsklasserna så kan du inte tolka, eller då följa, koderna och kanske ”går över gränsen” förknippas din look per automatik med dålig smak och därmed med lägre status.

Förändrade ideal är grunden för skönhetsindustrin

Emma Severinsson har i sin forskning gått igenom vilka ideal som rått under vilka epoker. Gemensamt för samtliga tidpunkter är att idealet ständigt förändras vilket gör att det aldrig går att göra rätt. Samt att det alltid går att tjäna mer pengar. 

– På 1920-talet skulle vi ha vackra ben, sen kom bysten på 1950-talet och även på 1980-talet då vi skulle sola topless vilket öppnade upp för silikonimplantaten. På 1990-talet var magtröjan modern liksom stora bröst och stora läppar. Få hade råd med skönhetsingrepp, som var betydligt dyrare än nu, och den billiga och enkla lösningen blev att man målade läpp-penna utanför läpparnas konturer för att förstora läpparna. Idealet att vara smal har dominerat 1900-talet även om hur denna smalhet ska gestaltas förändrats som markerade höfter på 50-talet och raka linjer på 1920-talet, säger Emma Severinsson.

Sedan 2010 har marknaden mycket handlat om rumpan vilket kanske bäst exemplifieras genom Kim Kardashian. Emma Severinsson säger att hennes studenter nämner magen som nästa fokusdel. 

– Men som historiker är det svårt att spana för mycket framåt. Vad vi kan säga är att det är svårt att prata om fillers utan att också nämna kommersialiseringen av vårt yttre. Det har kanske aldrig varit så lätt att producera och sprida skönhetsprodukter som i dag. Vi vill vara vackra och det går att tjäna väldigt mycket pengar på denna önskan – oavsett om fillers görs som en feministisk frigörelse eller av någon annan anledning. Men vi ska inte heller glömma att det finns ett motstånd mot en tvingande skönhetskultur som inte minst möjliggjorts av sociala medier där nu allt fler olika typer av kroppar tar plats i det offentliga. 

På 1920-talet var pennstreckssmala läppar populärt – hur går det ihop med de nuvarande idealen med fylliga läppar om man tänker att båda vilar på vår längtan efter att se unga ut?

– Det är i det här som komplexiteten ligger. Trots att ungdomlighet i grunden är idealet växlar skönhetsidealen konstant. Idealen omförhandlas hela tiden, inte minst av kommersiella skäl. Om konsumenterna är nöjda går det inte att sälja produkter. När det gäller ungdomlighet handlar det också om en gräns mot äldre kvinnor. I allt material som jag har undersökt är det tydligt att äldre kvinnor är pinsamma om de försöker se unga ut och bär exempelvis för korta kjolar eller har gjort för mycket skönhetsoperationer. Samtidigt som äldre kvinnor ändå förväntas att se "lagom" ungdomliga ut - vad det nu är?

– Gränserna är suddiga och det är också tanken. Om det fanns en färdig oföränderlig mall skulle idealet bli statiskt och även metoderna för att uppnå dem. Därför kan smala läppar vara ideala i en viss tid och stora i en annan och båda kan ses som ungdomligt, säger Emma Severinsson. 
 

Den här artikeln har publicerats i nyhetsbrevet Apropå där forskare från Lunds universitet kommenterar aktuella samhällshändelser.

Emma Severinsson

Emma Severinsson

Emma Severinsson är lektor i modevetenskap på institutionen för Kulturvetenskaper vid Campus Helsingborg. 2018 disputerade Emma Severinsson i historia med avhandlingen Moderna kvinnor: modernitet, femininitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-33. Bild: Ingemar Hultqvist

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.