Vad ska ni bidra med i projektet?
– Vi leder arbetet med de superdatormodeller och simuleringar som ska hjälpa alla forskare att tolka bilderna från teleskopet. Projektets syfte är att förstå hur galaxer bildas samt studera den mörka materian i universum genom att mäta de ljussvaga ytterområdena hos närliggande galaxer, alltså utanför vår egen galax Vintergatan. Teleskopet kommer att leverera stora mängder bilder som behöver tolkas med hjälp av våra datormodeller, vilket gör det möjligt att förstå galaxers utveckling, säger Oscar Agertz.
Varför är galaxernas ljussvaga ytterområden intressanta?
– Det svaga ljuset i galaxernas ytterkanter kan ge oss viktig information om när och hur galaxerna bildades. Här finns ett slags arkiv av händelser bakåt i tiden. Sådan forskning kallas galaktisk arkeologi. När galaxer bildas krockar de ofta med andra galaxer. Dessa dramatiska händelser leder till att stjärnor sprids långt utanför galaxernas centrum och bildar en halo. Genom att studera dessa uråldriga och ljussvaga resterna så kan vi lära oss hur galaxer byggs upp, samt hitta ledtrådar till den mörka materian eftersom den har bildats i ett tidigt skede i universums historia, säger Santi Roca Fabrega.
Hur mycket mörk materia kan det finnas i rymden?
– Större delen av universum består av sådant som vi inte kan se och som vi än så länge inte har kunskap om. Den mörka materian beräknas utgöra 23 procent och den mörka energin 72 procent av universum. Den synliga materian utgör därmed bara 5 procent av världsalltet. Den som först kom mörk materia på spåren var faktiskt en Lundaastronom, Knut Lundmark. Han var en pionjär inom galaxforskning, och efter att ha mätt ljuset från galaxer publicerade han år 1930 sin studie om att det måste finnas mörk materia i rymden, säger Oscar Agertz.
Vem deltar i det nya forskningsprojektet?
– Projektets kärntrupp består av medarbetare från Spanien, Schweiz, Österrike, Belgien, Norge, Portugal och Sverige, där Spanien är den ledande nationen. Över 250 forskare och ingenjörer deltar just nu i arbetet, med deltagare även från Storbritannien, Frankrike, Danmark, Nederländerna, USA, Taiwan, Thailand, Mexiko och Sydkorea. De ska hjälpa till med observationerna av alla bilder som teleskopet kommer att leverera. ARRAKIHS-teleskopet kommer att vara i drift i upp till fem år, säger Oscar Agertz.
ARRAKIHS, det låter som planeten i Dune-filmerna?
– Ja, det var faktiskt jag som föreslog detta namn till ESA. Det är en akronym för projektets långa namn: Analysis of Resolved Remnants of Accreted galaxies as a Key Instrument for Halo Surveys. Och ja, det är såklart med inspiration från Frank Herberts Dune-böcker, säger Santi Roca Fabrega.
