Den litterära genren Urban fantasy formades under 1970-och 1980-talen och har sedan växt i popularitet. I Sverige dök den upp först runt 2010-talet och det finns ännu relativt lite forskning på genren. Den som finns skiljer sällan mellan vuxen- och barnlitteratur. Amanda Landegren menar att barnens urban fantasy vinner på att betraktas som en egen genre.
– I min avhandling försöker jag visa att vi måste förstå dessa verk som barnlitteratur –som djupt formad av barnlitteraturens estetiska, formella och institutionella förutsättningar. Då ställs andra frågor: Är genren för våldsam? För realistisk? Hur fungerar den för barnet – hur försöker den påverka barnet som läser? säger Amanda Landegren.
Avhandlingen bygger på studier av över 100 Urban fantasytexter för barn från Sverige och den anglo-amerikanska världen. Den studerar hur genren växte fram och spreds, dess politiska och samhällskritiska sidor samt vilka teman, motiv och karaktärer som återkommer.
Växte fram parallellt med vuxengenren
Till skillnad från exempelvis barndeckaren, som utvecklades ur deckarlitteratur för vuxna, har urban fantasy skriven för barn utvecklats parallellt med sin vuxna motsvarighet. En förklaring kan vara att barnlitteraturen var en självklar och stark tradition när genren tog form.
Urban Fantasy växte fram under 1970- och 1980-talens politiska klimat. Den sprang delvis ur vänstervågen som växte fram i slutet på 60-talet, där barnlitteraturen skulle vara realistisk och visa det fula och orättvisa i samhället. Samtidigt var den en motreaktion på J.R.R. Tolkiens sekundärvärldsfantasy, som ansågs konservativ – inte minst i sin kvinnosyn.
– Slår du ihop dessa strömningar får du en politisk samtidsfantasy som vill säga någonting om vår värld, säger Amanda Landegren. Jag använder serien The Borribles från 1976 av Michael de Larrabeiti som fallstudie. Boken ansågs vara mer realistisk än, till exempel, Sagan om Ringen och de marxistiskt lagda kritikerna gillade serien för att de såg den som en typ av fantasy som vände sig mot samhället, snarare än från det.
Boken handlar om bortsprungna barn som lever i små gäng på och under Londons gator. De är både marginaliserade och fria. När barnen rymmer blir de förvildade, lever för evigt och får spetsiga öron. Det är smutsigt, våldsamt och blodigt.
– Borribles-serien är starkt politisk och kritiserar både polisen och medelklassen. Böckerna väckte debatt: hur våldsam får en barnbok vara? Publiceringen av den tredje delen drogs först in, då den ansågs vara för inflammatorisk och kritisk mot polisen mot bakgrund av the Brixton Riots 1985, säger Amanda Landegren.
Styrkan i Urban fantasy skapas just genom kombinationen av det realistiska och det gränslösa i det fantastiska.
– I en realistisk roman måste du förhålla dig till de fysiska lagarna. I fantasy kan du överdriva. Tyrannen kan vara ett faktiskt monster, säger Amanda Landegren.
Staden som symbol för det moderna
Urban fantasy omtalas också som Fantasy of modernity. Staden är det konkreta uttrycket för moderniteten.
– Det går inte att ta bort moderniteten ur Urban fantasy. Böckerna behöver inte alltid utspela sig i vår värld, men det är vår världs modernitet som är närvarande, säger Amanda Landegren.
Till skillnad från episk eller ”high” fantasy, som utspelar sig i helt andra pseudomedeltida världar och kan vara indirekt politisk, har urban fantasy sin utgångspunkt i samtiden. Samtidigt lånar den influenser från flera håll, som detektivberättelser och science fiction, vilket öppnar för en mängd teman, karaktärer och motiv.
– Jag tittar särskilt på hur den förhåller sig till stadens och nationens historia, konst och konstnärskap. Den ställer frågor som hur kunde samhället bli så här? Klimatförändringar och gentrifiering kan ges magiska ursprung eller tydliggöras genom det magiska och fantastiska, säger Amanda Landegren.
Svenska småstaden som mikrokosmos
I den svenska traditionen utspelar sig berättelserna ofta i småstaden som fungerar som ett mikrokosmos för samhället. Här ställs frågor om gemenskap och tillhörighet. Vem passar in, vem hör till och vem står utanför i samhället eller skolan?
Som exempel lyfter Amanda Landegren den uppmärksammade boken Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren som utspelar sig i den fiktiva småstaden Engelsfors i Bergslagen.
Det som förvånat henne i arbetet med avhandlingen är just den enorma bredden på genren och allt som ryms inom den.
– Det kan vara svårt att ens se den som en enhetlig genre. Men om man fördjupar sig framträder gemensamma drag, bland annat ett tydligt romantiskt arv.
Det romantiska arvet kan spåras ända tillbaka i barnböcker på sent 1800-talet. Barnet ses som oförstört, med en speciell kontakt med naturen och det magiska – förmågor som de flesta vuxna förlorat. Samtidigt är det ofta de udda och marginaliserade vuxna som fungerar som vägvisare in i den magiska världen.
Ett exempel är Jakten på Jack en trilogi av Martin Olczak, där Jacks excentriska moster Betty är personen som avslöjar att hans föräldrar lever och har blivit kidnappade av varulvar. Det är också Betty som introducerar honom till en magisk värld som existerar parallellt i Gamla stan och andra välkända platser i Stockholm.
Urban fantasy en etablerad genre
– Urban fantasy är inte längre en subkultur utan en etablerad genre. Det är en litteratur som förtjänar att tas på allvar inom forskningen. Böckerna får bra recensioner, är seriös och välskriven litteratur, säger Amanda Landegren.
Nu hoppas hon få forskningsmedel för att genomföra en större studie av svensk fantasy.
– Det finns mycket kvar att utforska, säger hon.
Amanda Landegren disputerade med avhandlingen Unseen Sights: Magic, Modernity, and Childhood in Children’s Urban Fantasy i litteraturvetenskap med inriktning på ungdomslitteratur den 21 mars.
