Ett forskarteam vid Lunds universitet blev nyligen kontaktat av forskare vid ett koreanskt hudvårdsföretag. De var intresserade av att studera regenerativ förmåga hos skandinaviska plattmaskar. Syftet var i nästa steg att undersöka om det går att utveckla hudterapier.
– Vi blev väldigt förvånade eftersom vi inte är något plattmasklabb, men det kändes vetenskapligt spännande med en oväntad frågeföreställning med något som ingen gjort tidigare, säger Martin Hjort, biträdande forskare vid kemisk biologi och läkemedelsutveckling, vid Lunds universitet.
Plattmaskar är intressanta på grund av deras förmåga till regeneration. Faktum är att de kan återskapa upp till 200 stycken individer av endast en liten del av sig själv. Forskningsfältet om plattmaskar är fortfarande ungt, men i ett par tidiga studier har man upptäckt att små budskapspaket (exosomer) med signalmolekyler, kan reparera vävnad i den egna organismen. Exosomerna skickas mellan celler och påverkar tillväxt, genuttryck och immunförsvar. Lundaforskarna frågade sig därför om dessa signalmolekyler kunde fungera regenerativt även hos andra organismer – något som aldrig tidigare testats.
Vildlevande plattmaskar fångades i Pildammsparken
– För att undersöka detta valde vi att samla in vildlevande plattmaskar. Trots att det finns etablerade plattmaskmodeller som odlas i laboratoriemiljö, ville vi knyta forskningen närmare den organism som lever i naturen, berättar Rakel Bjurling, dåvarande stipendiat inom kemisk biologi och läkemedelsutveckling, vid Lunds universitet.
Hon var den som ansvarade för att fånga in de vilda plattmaskarna. Fällor med rått kycklingkött gillrades och placerades i Pildammsparkens dammar i Malmö. De fem millimeter stora plattmaskarna tog sig in i fällorna och åt sig så mätta, att de därmed blev för tjocka för att kunna komma ut igen. I labbet delade Rakel Bjurling maskarna på hälften för att de skulle frigöra sina exosomer. Nio dagar efter delning hade ”bakändan” på plattmasken utvecklat ögon och efter två veckor var båda maskarna lika stora som innan delningen. Det är första gången exosomer tas fram från vildlevande plattmaskar.
– Exosomerna är ungefär lika stora som virus, vilket gör arbetet otroligt pilligt, fortsätter Rakel Bjurling.
Snabbare sårläkning i mänskliga hudmodeller
Efter att forskarna samlat in exosomerna, placerade de dem på mänskliga hudmodeller – samma som kosmetikaföretag använder när de testar smink. De såg då att huden växte tjockare när de tillsatte signalmolekylerna. När de perforerade huden så att det uppstod ett sår, påskyndades också sårläkningen signifikant. Även blodkärlen vid brännskador, läkte snabbare med hjälp av plattmaskarnas exosomer.
– Studien tyder på att signalmolekyler från plattmaskar kan påskynda kroppens egna läkningsprocesser. Det här är första gången någon visar att det går att använda regeneration från plattmask i en annan organism, säger Martin Hjort.
Det koreanska hudvårdsföretaget har planer på att försöka utveckla en kräm baserat på plattmaskarnas exosomer. Men även om Lundaforskarna har ansökt om patent, handlar det ännu om grundforskning. Och att utveckla produkter hör inte till forskarnas uppdrag.
– Det här är ett spännande och lite udda forskningsprojekt, men för oss på Lunds universitet är det maskarnas regnerativa förmåga som är intressant, avslutar plattmaskforskaren Martin Hjort.
