Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fem utvecklingsområden som coronakrisen satt ljuset på

När pandemin överraskade universitetet i våras togs nya bra beslut förvånansvärt snabbt. Men det var inte alltid lätt att förstå vilka beslut som kunde fattas på lokal nivå och det fanns en oro för vem som hade kontrollen över vilka beslut.

Det är en av slutsatserna i den så kallade lärdomsrapporten som handlar om hur universitetet hanterade omställningen efter utbrottet av covid-19 under i första hand våren, men även en bit in på hösten. Arbetsgruppen bakom rapporten representerar olika funktioner och delar av verksamheten och gruppen har identifierat fem prioriterade utvecklingsområden.

1. Undervisning och examination

Det första handlar om undervisning och examination och dess konsekvenser på studie- och lärmiljön. Särskilt digitala examinationer har visat sig vara en utmaning. På vissa håll har man klarat dem bra, medan de på andra inte har fungerat. Studenterna har känt att de fått för lite information, och frågor om rättssäkerhet har uppstått. Även möjligheterna till fusk tycks ha ökat med ett större antal ärenden hos disciplinnämnden som följd.

2. Den hybrida arbetsplatsen

Det andra utvecklingsområdet vänder sig till medarbetarna och handlar om utvecklingen av den hybrida arbetsplatsen med en bibehållen god arbetsmiljö. Med hybrid avses möjligheten att både kunna jobba hemifrån och vara närvarande på jobbet, liksom att ha både digitala och fysiska möten. Utmaningen här är bland annat att utveckla det digitala ledarskapet och att i en hybridsituation följa lagar och regler, hitta sätt att jobba smartare och bli bättre på att samarbeta. Rekrytering och introduktion har varit svåra att genomföra digitalt och det ställs nya krav på teknisk utrustning och support. Det är inte heller så lätt med att olika yrkeskategorier haft olika förutsättningar. Även på individnivå skiljer det sig i förutsättningarna för att klara omställningen.

3. Internkommunikation

Som nummer tre föreslår arbetsgruppen att den universitetsgemensamma internkommunikationen ska utvecklas. Den har länge varit eftersatt, tycker man, och vill förstärka vi-känslan och identiteten inom universitetet och därigenom öka förståelsen och tryggheten vid kriser.

4. Krisberedskap

Utvecklingen av krisberedskap och krishantering är det fjärde utvecklingsområdet och här efterlyser arbetsgruppen en robust och sammanhållen beredskap och hantering. Man tycker att krishanteringen fungerade relativt bra, men lite ad hoc. Även här visade det sig att fakulteterna, beroende på storlek och bemanning, har olika förutsättningar att hantera kriser.

5. Beslutsfattande

Det femte och sista området handlar om att utveckla förmågan att fatta snabba, effektiva och rättssäkra beslut. Detta för att vara en proaktiv och effektiv verksamhet även när det inte är kris och för att kunna hantera samhällets snabba förändringstakt när det gäller exempelvis digitaliseringen. Här handlar det om att förändra synen på beslutsfattande vilket kan vara en kulturförändring i en kritiskt granskande organisation som Lunds universitet – att testa nya alternativa sätt, börja prata om hur man verkligen vill ha det. Allt behöver inte heller vara hundraprocentigt rätt till en början, utan man kan justera om det blir fel och ge konstruktiv feedback.

Arbetsgruppen bakom rapporten

Arbetsgruppens ordförande var Erik Renström, före detta dekan för Medicinska fakulteten och nu rektor. I övrigt bestod gruppen av Marcus Abrahamsson (avdelningschef Riskhantering och säkerhet LTH), Anneli Carlsson (studierektor Handelsrätt), Christofer Edling (dekan Samhällsvetenskap), Jesper Falkheimer (Strategisk kommunikation), Joakim Gullstrand (prefekt Nationalekonomi), Silvana Hed (avdelningsföreståndare Konsthögskolan), Carin Jarl-Sunesson (prefekt Biologen), Helena Josefsson (kanslichef Juridicum), Beatrice Kogg (studierektor Internationella miljöinstitutet), Susanne Kristensson (förvaltningschef), Annika Mårtensson (prorektor LTH), Maria Persson (prefekt Språk- och litteraturcentrum), Caroline Runéus (kommunikationsdirektör, sektionen Kommunikation) samt skyddsombud Ola Hall och från personalorganisationerna Helena Falk. Studentrepresentanter var Axel Syrén och Ella Sjöbeck.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.