Joakim Gullstrand hann bara vara prefekt i två månader innan pandemin bröt ut i mars förra året.

– Det kanske inte var så dumt egentligen för jag hade inte hunnit sätta eller vänja mig vid några andra rutiner, säger han.

Han var dock väl bekant med sin institution eftersom han jobbat där i tio år, och han lovordar det kollegiala ledarskapet.

– Det innebär att man inte är ensam i sina tankar, utan delar hela tiden erfarenheter och idéer med många andra.

Snabba puckar

För det var, som Joakim Gullstrand uttrycker det, snabba puckar och helt nya prioriteringar som gällde för nu snart ett år sedan. Ny teknisk utrustning, ny mjukvara och nya metoder krävdes för omställningen till digital undervisning. Obudgeterat förstås, men man fick omprioritera, och det fanns lite myndighetskapital att ta av.

– Sen fick vi experimentera. Vi är ett 40-tal lärare och alla ville inte göra likadant. Vi hade god hjälp av Canvas-projektet, men främst när det gällde den tekniska delen. Det pedagogiska innehållet jobbade lärarna själva med.

– Och det var så vår egen digitala kommunikationsnod för undervisning blev till – en plattform där vi samlar våra lärares erfarenheter av digitalt lärande för att lättare kunna sprida dem till alla på institutionen, förklarar Joakim Gullstrand.

– Och nu utvecklar vi liknande kommunikationsnoder för både forsknings- och samverkansfrågor.

Problem med digital examination

Studenterna är viktiga att ha med, och institutionen har inte fått några klagomål på informationsbrist kring studierna. Där­emot har man, precis som på många andra ställen, problem med den digitala examinationen.

– Tyvärr har vi även sett en ökning av antalet ärenden som gäller fusk, konstaterar Joakim Gullstrand. Framför allt i våras, men förhoppningsvis har vi kunnat öka rätts­säkerheten och kvaliteten under hösten med nya examinationsformer.

Pandemin får också negativa konsekvenser för särskilt doktorander och postdoktorer. Inte för alla, menar Joakim Gullstrand, men långsiktiga negativa effekter kan uppstå för dem som nu inte har möjlighet att samla in data, utföra experiment eller bygga nätverk genom konferenser och resor. I de fall som det är tydligt att pandemin stoppar doktoranden från att bli klar i tid förlänger institutionen doktorandtiden.

– På sikt kan detta tyvärr leda till färre doktorander om ökade kostnader tvingar oss att skära ner på vårt intag, säger Joakim Gullstrand.

Digitala möten och nyhetsfilmer

Kommunikationen med institutionens nära hundratalet lärare, forskare och administratörer har Joakim Gullstrand löst med regelbundna digitala möten, nyhetsfilmer och samtal. De digitala mötena sträcker sig från stora månadsmöten till mindre så kallade ”random chats” där man slumpmässigt möter andra medarbetare i små grupper och pratar om allt möjligt. Och varje fredag har han skickat ut en nyhetsfilm.

– Istället för att skicka ut mejl så filmar jag mig och berättar om vad som är på gång och vilka beslut som tagits. Det verkar uppskattat, många ser på det, säger han, och trivs själv med den ökade variationen i kommunikationen.

Viktiga är också de enskilda samtal som Joakim Gullstrand håller med alla sina medarbetare.

– Jag tycker mycket om samtalen, eftersom jag får tillfälle att fråga och lära mig om mina kollegors vardag, säger han.

Trots att det varit och är mycket jobb med omställningen, såväl med undervisningen som administrationen som till största delen sker hemifrån, upplever Joakim Gullstrand att de flesta på hans institution tycker att pandemin har gett utmaningar att växa med.

– Mycket av det vi lärt oss under det senaste året kommer att hänga kvar och påverka utbildningen i grunden. Våra campusaktiviteter kommer förmodligen att se helt annorlunda ut – intressantare, roligare och mer dynamiska för både lärare och studenter, tror Joakim Gullstrand.