Det har gått ett år sedan det nya coronaviruset började spridas på allvar i Europa och i Sverige. Med restriktioner, lockdowns och olika åtgärder runtom i världen har stater och medborgare försökt rädda liv. Men en av följderna blev också en rädsla för en ekonomisk kris.

Men hur gick det egentligen? Vad är det Sverige och andra stater runtom i världen har gjort? Var kommer pengarna till alla stödåtgärder ifrån? Och hur påverkar det mig?

Det är frågor som vi tog upp den 10 mars under vårens första ”Apropå corona” – en livesänd frågestund från Lunds universitet, med publikens bästa frågor som underlag.

Nationalekonomerna Åsa Hansson och Andreas Bergh från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet medverkade och gav sin syn på läget. Du kan se sändningen i sin helhet i efterhand här:

Se textad version av live-sändningen på vår Youtube-sida

Några av frågorna och svaren från sändningen:

Hur står sig Sveriges ekonomi idag, jämfört med för ett år sedan?

– Jämför vi med innan corona är vi nu i en sämre situation än för ett år sen. Men även innan corona var vi på väg ut ur en högkonjunktur. Förra våren såg det nattsvart ut med otroliga fall i BNP. Men om man ser var vi är idag så ser det mycket bättre ut, än vad jag hade vågat tro för ett år sen. Sverige och vissa andra länder har inte drabbats lika hårt som andra. Det har samtidigt kostat pengar att övervintra den här krisen, säger Åsa Hansson.

Och världsekonomin, går det ens kort att säga något om den?

– Det har gått ner i nästan hela världen. Men den förväntas studsa tillbaka, enligt IMF:s prognoser – eller gissningar – så förväntar man sig att tillväxten under 2021 ökar, ungefär lika mycket som den föll 2020. Det är extremt osäkert, men kapital har inte förstörts, utan det är verksamheter som har stannat av. Många har höga förhoppningar på att det kan ta fart igen, säger Andreas Bergh.

Har stödpaketen hjälpt?

– Jag tror man kommer diskutera under lång tid hur man reagerade under den här krisen. En del av de krisåtgärder som togs till sades vara för att bevara företagsstrukturen, som om vi inte behöver förändra något alls. Det tror jag är problematiskt, därför att i alla stora kriser passar företag på att rationalisera, ställa om och hela samhällsekonomin förändras. Även om det är jobbigt när det händer, så är det alltid så att det på lång sikt gynnar oss och så kommer en ny tillväxtvåg senare, eftersom vi har ställt om. Risken finns alltid att man lägger mycket pengar på att fördröja omställningarna och tar bort omställningstrycket med pengar på fel stödåtgärder. Sådant har vi gjort förr, som när man trodde att krisen i svensk varvsindustrin var tillfällig. Det var den inte, säger Anderas Bergh.

Kan vi ta tillfället i akt och stimulera en grön omställning i vår ekonomi?

– Ja, det skulle vi väl kunna göra. EU har ett stort stimulanspaket på 750 miljarder euro. De kallar det Next Generation Europe och det är villkorat så att länderna ska göra vissa saker för att bidra till ett mer digitalt och grönare Europa. Det tvingar fram strukturomvandlingar. EU har påpekat att Sverige har låga räntor på bostäder och låg fastighetsskatt, vilket de tycker leder till problem. De skulle kunna säga att ”ni får låna pengar, om ni gör något åt det här problemet och pengarna ska gå till investeringar inom grön energi till exempel”. Samtidigt så blir det ju så att man styr och man kan styra fel. Vem är bäst lämpad att avgöra vad som är rätt och fel väg att gå? säger Åsa Hansson.

Varifrån kommer alla pengar till stödåtgärder?

– Man kanske tänker att det ligger skattepengar på hög nånstans, men generellt sett funkar det inte så. Det staten kan göra är att ta in mer pengar i skatt, men så brukar man inte göra under kriser. Då återstår två saker: antingen att låna pengar, då lånar man egentligen från framtida skattebetalare. Eller så skapar man nya pengar och då spär man egentligen ut värdet av valutan så att alla som inte får en del av stimulanserna får en lite mindre andel av den totala andelen euro eller kronor som finns. Det är ett sätt att spä ut kostnaderna för stimulanserna på alla, även på människor som finns i framtiden. Ibland hör man en oro för att länder ska gå i konkurs, men de kan inte gå i konkurs. De kan beskatta sin befolkning och de kan skapa hur mycket valuta som helst, säger Andreas Bergh.

– Det är väldigt lite diskussion om hur det här ska finansieras. Men det är någonting som tyvärr blir nästa generations problem, säger Åsa Hansson.

Mer om Åsa Hanssons forskning samt kontaktuppgifter hittar du i forskningsportalen

Mer om Andreas Berghs forskning samt kontaktuppgifter finns i forskningsportalen

Fler forskare som kan uttala sig om ekonomin och corona (se ”Ekonomi och samhälle”)