Rösten är ett av våra viktigaste instrument för att kunna uttrycka tankar och förmedla känslor. Rösten påverkas direkt när vi är glada, ledsna, trötta eller stressade och är en av de första signalerna vi tar emot när vi möter en ny människa. Utifrån personens röst bildar vi oss snabbt en föreställning om vilka egenskaper denne besitter.

– Det finns ingen ”perfekt” röst, men generellt bör rösten inte ha för många avvikelser för att fungera optimalt. Vi har till exempel svårare att ta till oss budskap från någon som har ansträngd röst eller som är hes – vilket signalerar ohälsa, säger Susanna Whitling, som är logoped, lärare på logopedprogrammet och forskare inom röstanvändning och röstbelastning.

Dialekter påverkar

Även våra dialekters tonvariationer påverkar oss, där till exempel skånskan är monoton och lik danskan, medan värmländskan ligger nära norskan med mycket större variation i tonläge.

Förutom våra individuella röstskillnader är vi, precis som när det gäller traditionell belastningsergonomi, även olika känsliga för hur mycket vi kan anstränga rösten. En viktig aspekt i röstergonomin är hur luftfuktigheten i lokalen är reglerad – torr luft påverkar nämligen luftvägarna negativt.

– Andra faktorer som påverkar rösten är om man behöver tala mycket, högt eller länge utan möjlighet till vila. Stress inverkar också på oss genom att musklerna spänns och andningen blir ytligare, vilket i sin tur anstränger rösten, säger Viveka Lyberg Åhlander, logoped och handledare på logopedprogrammet samt forskare inom skolans ljudmiljö, talarkomfort och kommunikation.

Kvinnliga lärare har mest röstproblem

Kvinnliga lärare har större problem än manliga. Det beror på flera faktorer. Våra lokaler är ofta byggda så att de förstärker de lägre frekvenserna och därmed mörka röster, vilket gör att kvinnor rent akustiskt får ett tuffare jobb att nå ut. Om kvinnliga lärare jobbar med yngre barn är deras ljusa röster i samma frekvensområde som barnens, vilket innebär att de har svårt att överrösta barnens röstläge. Konsekvensen blir att kvinnor pressar sin röst mer och upplever sig mer begränsade.

Vanliga symtom på röstproblem är ont i halsen, heshet, harklingsbehov eller att rösten är svag och ansträngd vid vanligt tal. Ungefär sexton procent har problem med sin röst – främst den äldre befolkningen och inte minst kvinnor i klimakteriet.

Att prata ett annat språk än sitt första­språk tröttar talapparaten ytterligare. Universitetslärare måste ofta skifta språk till engelska vilket gör att de tänker mer på vad de ska säga än hur de använder rösten. Man kan jämföra det med att sjunga. Om du kan stycket utantill anstränger du rösten mindre än om du måste läsa noter samtidigt. Undervisning via Zoom eller Teams blir också annorlunda rent röstmässigt.

– Vi är beroende av den kommunikativa kontexten och behöver få tydlig återkoppling för att anpassa det vi ska säga till lyssnaren. Rösten låter också annorlunda när vi har hörlurar på och inte hör oss själva, vilket gör att vi tar i mer när vi pratar vilket tröttar ut, säger Viveka Lyberg Åhlander.

Rösten förändras under hela livet

Under hela vår livstid förändras rösten. Tydligast är det kanske när pojkarna kommer i målbrottet, men även flickors röster ändras under puberteten och sjunker något i tonläge. När vi blir äldre ändras förutsättningarna igen, först hos kvinnor i klimakteriet och några år senare även för män. Under klimakteriet blir slemhinnorna torrare och man får ett lägre röstläge som kvinna. Ork påverkar också rösten och man kanske inte pratar lika mycket som tidigare. Det finns fortfarande mycket lite kunskap om den äldre friska rösten i funktion – något som är ett viktigt forskningsfält inte minst för att hjälpa äldre medarbete att kunna stanna kvar på jobbet längre.

– När rösten åldras är det viktigt att hålla igång och prata. Det går inte att vila sig i form. Stabilitet från bukmuskulaturen är viktig och att fokus flyttas från axlar, hals och nacke till ben, rygg och mage som får jobba lite mer. Det absolut viktigaste för en i övrigt frisk röst är att ha andningen på plats – det är bränslet som får stämbanden att vibrera överhuvudtaget, menar Susanna Whitling.

Tvärvetenskaplig disciplin

Logopedi är en tvärvetenskaplig disciplin med medicin, lingvistik, psykologi och till och med teknik. Förutom vid röstproblematik kopplas logopeder in vid bland annat neuropsykiatriska funktionssättningar, språkstörningar eller dyslexi och är kunniga i både det kliniska och medicinska perspektivet av röst-, språk- och tal- samt sväljningsrelaterade problem. Susanna Whitling tycker att yrket är både roligt och mångfacetterat.

– Vårt uppdrag som logopeder är att hjälpa personer att få sin röst att bli hörbar och hållbar, och med rätt träning kan man faktiskt påverka rösten mycket. Den behöver inte vara vacker eller superskön att lyssna på – men rösten ska inte störa kommunikationen, vare sig för sändare eller mottagare. Att räkna ut vad problemet är och sedan jobba med röstinstrumentet och hjälpa människor är fantastiskt.