Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Dyster PFAS-prognos i svenskt vatten

en traktor som besprutar en åker
Bekämpningsmedel i jordbruket är huvudförklaringen till att PFAS-ämnet trifluorättiksyra (TFA) ökar i grund- och ytvatten i Sverige. Foto: Mostphotos

Ett nytt examensarbete vid LTH har sammanställt och analyserat halterna av PFAS-ämnet trifluorättiksyra (TFA) i grund- och ytvatten i Sverige. Resultaten tyder på att halterna har ökat med 15-20 procent de senaste åren och att bekämpningsmedel i jordbruket är huvudförklaringen. Vidtas inga åtgärder kommer ökningen att fortsätta.

– Om inte fluorider i bekämpningsmedel förbjuds pekar resultaten från examensarbetet på att ökningen kommer att fortsätta, enligt Kenneth M Persson som är professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet och huvudhandledare till examensarbetet som utförts av Måns Åkesson inom ramen för civilingenjörsprogrammet ekosystemteknik (W).

En annan spridningskälla är syntetiska köldmedier, eller fluorerade gaser, som finns i kylanläggningar, värmepumpar och transportfordon. Dessa började ersätta freoner sedan Montreolprotokollet om global utfasning av freoner för att skydda ozonlagret trätt i kraft 1989. Globalt sett kan köldmedier vara den största källan till TFA, men punktutsläpp av TFA kan lätt kopplas till bekämpningsmedel på en lokal nivå. 

– Ökningen har accelererat snabbare i åkermark de senaste fyra åren jämfört med övriga områden. Särskilt i södra Sverige.

Varför är det så?

– Mängden bekämpningsmedel som säljs på den svenska marknaden och vars aktiva substans kan brytas ner till TFA ökade under mätperioden 2000-2024. Idag finns det ungefär 30 godkända bekämpningsmedel som kan brytas ner till TFA och antalet godkända aktiva substanser har ökat markant sedan år 2000. Då jordbruk bedrivs i större utsträckning i södra Sverige, kan ökade halter i områden som Skåne förväntas, säger Måns Åkesson.

Skapat en helhetsbild

Datan som Måns Åkesson använt sig av är publik och är framför allt hämtad från Sveriges geologiska undersökning (SGU), Kemikalieinspektionen (KEMI) och dricksvattenföretag i Sverige. Utifrån dessa mätningar är det redan känt att PFAS och TFA är spritt i vatten. 

Det nya är att exjobbet satt samman enskilda mätserier och därigenom jämfört förändringar, både över tid och mellan geografiska regioner. Istället för enskilda ögonblicksbilder har man nu fått en helhetsbild.

– Det är ett arbete som väl SGU har haft planer på, men nu fick de draghjälp från ett exjobb i stället, säger Kenneth M Persson. 

Snabb ökningstakt sticker ut

Måns Åkesson har även analyserat sannolikheter för framtida nivåer. 

– Det som sticker ut är den snabba ökningstakten. Vi behöver mer kunskap om TFA:s hälsoeffekter, säger han.

EU:s kemikaliemyndighet ECHA meddelade i början av juni 2026 att TFA bör klassificeras som reproduktionstoxiskt och särskilt problematiskt ur miljösynpunkt. Nu växer också frågan om hur ett så spritt ämne ska bedömas och regleras. 

Läs om exjobbet här: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/9233458

Ett examensarbete är inte en forskningsstudie, men det kan ses som en fortsättning på vad forskaren Dauren Bäck initierat i sitt PFAS-projekt med Ronneby och Kallax. (F17 och F21). Dauren Bäck är också handledare jämte Martin Ragnar vid vattenreningsföretaget Axolot Solutions Holding AB.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.