Valåret 2026 är i gång och med det ett antal opinionsmätningar fram till valdagen 13 september. Idag är det självklart att vi mäter, jämför och beskriver våra vanor, åsikter och beteenden i siffror och diagram. Mediehistorikern Eskil Vesterlund har i avhandlingen ”Att avlyssna folkviljan” undersökt opinionsundersökningens – då oftare kallad Gallupundersökningen – historia och dess roll som ett nytt medium mellan press, politik, reklam och vetenskap under åren 1941–1955.
– Opinionsundersökningsmetoden är inte något vi reflekterar över idag, vi tar det för givet, men den moderna opinionsundersökningen är inte ens hundra år gammal. Det är intressant att studera hur en ny teknologi, som detta var, sätter ramarna för hur vi förstår och upplever samhället, säger mediehistorikern Eskil Vesterlund.
Opinionsundersökningar med representativa urval introducerades i Sverige av Svenska Gallupinstitutet AB, som i princip hade monopol på området från starten 1941 och fram till mitten av 1950-talet. Gallupinstitutets undersökningar blev ett extremt välanvänt verktyg både inom reklam, förvaltning, politik och samhällsvetenskaplig forskning.
– Det förklarar varför ”en Gallup” länge var synonymt med ”en opinionsundersökning”, säger Eskil Vesterlund.
