Lösningen är i korthet att fokusera på invånarnas välmående samt att inte bara följa befintliga standardlösningar. Då går det att bygga fler bostäder på befintlig yta samtidigt som trafikbuller, stress och risk för hjärtsjukdomar minskar.
Men stadsplaneringen fokuserar ofta på omedelbara behov snarare än långsiktiga ekologiska värden. Det finns en tendens att eftersom stadsytor är begränsade och marken dyr, prioriterar byggbolag och kommuner bostäder och infrastruktur som genererar intäkter, framför grönytor. Det leder till att många parker och rekreationsområden offras för exploatering och ren luft, biologisk mångfald och vattenreglering ofta går permanent förlorade.
I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Lunds universitet har forskare använt data och matematiska modeller för att förstå och förutsäga miljön och dess förändringar vid utbyggnation i de tre städerna Malmö, Lund och Helsingborg. Forskarna menar att svårigheterna blir väldigt tydliga i de planer för tätare stadsbebyggelse som kommunerna har. Samtidigt som fler bostäder ska skapas, vill kommunerna bevara grönytor men saknar strategier för hur tät byggnation ska balanseras med naturvärden.
– Denna brist på tydlig prioritering mellan förtätning och gröna värden gör att planerna riskerar att bli mer ett “fluffigt” önsketänkande än ett realistiskt ramverk för hållbar stadsutveckling, säger Ebba Malmqvist, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.
Fler nya bostäder – men inte på bekostnad av boendes hälsa
I Lunds kommuns översiktsplan lyfts till exempel ofta natur och gröna värden fram som viktiga mål samtidigt som staden ska förtätas. Forskarna menar att det är ett exempel på “försiktig grön retorik” – planen framhäver miljö och naturvärden, men innehåller få konkreta åtgärder för hur de ska skyddas när nya bostäder byggs.
Områdena Lorensborg i Malmö och Drottningshög i Helsingborg är båda delar av miljonprogrammet. Stora delar av dessa bostadsområden ligger redan över WHO:s rekommendationer vad gäller bullernivåer. Nu ska nästa steg tas i förtätningen av stadsdelarna genom att bevara så mycket grönska som möjligt och i stället bygga hus på befintliga parkeringsplatser. Men när forskarna räknade på kommunernas utbyggnadsplaner innebar förslaget i Malmö att bostäderna kom närmare en stor väg, vilket i sin tur medförde att invånarna blev mer exponerade för buller och miljöföroreningar.
I Helsingborg är planen att bygga ett nytt seniorboende, där bilar ska kunna parkera nära fastigheten. Enligt forskarnas beräkningar ökade då luftföroreningar i ett område som tidigare inte har haft mycket trafik.
– Vi ville därför undersöka hur man skulle kunna förena konflikten mellan att förtäta staden och bevara ekologiska värden, genom att anlita en arkitekt för att rita på alternativ till komunenernas plan. Antalet nya bostäder skulle vara detsamma, men utan att öka hälsopåverkan, säger Anna Oudin, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.
Genom att bygga på höjden och lägga husen längre från vägarna, samt göra om en del gator till gång- och cykelvägar, skulle man med det nya förslaget få lika många bostäder men betydligt lägre bullernivå. Den viktigaste åtgärden är att minska biltrafiken för att kunna förtäta utan att öka hälsobelastningen. Långvarig exponering för högt buller kan öka stressnivån och försämra sömnen, vilket i sin tur kan bidra till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, inklusive ischemisk hjärtsjukdom. Genom forskarnas modellering av att förutsäga miljöförändringar såg de att det nya förslaget skulle innebära att antalet personer med sömnsvårigheter minskade med femtio procent och antalet dödsfall kopplade till schemisk hjärtsjukdom minskade med 35 procent.
– Vi behöver bygga vertikalt och använda tak och innergårdar för grönska och behålla grönområden. Samtidigt behöver vi minska bilberoendet och prioritera kollektivtrafik och cykel- och gångvägar. Om städer ska kunna förtätas utan att miljö- och hälsokostnaderna ökar, måste helt enkelt biltrafiken minska, fortsätter Anna Oudin.
Genom att planera förtätning med fokus på hälsa, istället för att bara följa standardlösningar, går det att kraftigt minska förtätningens negativa effekter, menar forskarna. Kommuner måste vara mer ambitiösa och inkludera hälsoperspektiv för att skapa hållbara och hälsosamma bostadsområden. Med rätt planering kan man minska buller, stress och hjärtsjukdomar samtidigt som staden växer.
– Ofta fokuserar vi bara på stadens problem, men här kunde vi ge kommunerna tydliga besked om vad som leder till större hälsobesvär – och visa att det går att göra något åt det. Framtidens stad byggs genom smart planering där biltrafiken minskar till förmån för kollektivt resande och grönområden blir stadens hjärta, avslutar Ebba Malmqvist.
