Trots knivskarp konkurrens och otrygga anställningsvillkor tvekar inte fysikaliske kemisten Peter Jönsson om var han hör hemma.
– Jag har nog innerst inne alltid velat bli forskare och jag vill stanna inom akademien.
Han är en av tre yngre lundaforskare som LUM träffade i samband med att karriärutvecklingsprogrammet för postdoktoralt verksamma forskare, luPOD, avslutades sent i våras. Alla deltagarna är dock inte lika övertygade om att de kommit till universitetsvärlden för att stanna.
Sociologen Terese Anving är mer tveksam och menar att klimatet inom akademin inte är så gynnsamt, och hon funderar ibland på priset för exempelvis de otrygga anställningsvillkoren
– Det finns en idé om vad som är en forskarkarriär – vi borde ha en bredd där, i form av till exempel basanslag, tycker hon.
Samtidigt tycker hon att det borde finnas en bättre beredskap inför att lämna akademin. Nu under karriärutvecklingsprogrammet fanns det ett sådant seminarium som hon tycker var bra.
– Men kanske något sådant också lite tidigare i karriären, föreslår hon.
Frågor om hur många som ska få chansen att göra forskarkarriärer, och hur länge, engagerar. Peter Jönsson menar att om man ska ta in färre och därmed öka anställningstryggheten för dem som är inne i systemet, så finns det risker med det.
– En ökad anställningstrygghet är så klart önskvärt, men om det sker till följd av att färre tas in så finns det en risk att man missar många duktiga forskare som ännu inte hunnit meritera sig, säger han som nu fått en s.k. BUL-tjänst, ett biträdande universitetslektorat som förhoppningsvis efter fyra år kan övergå i en fast tjänst.
Medicinaren Lotta Happonen från Finland är inte heller inne på att lämna akademin, utan lämnar i så fall hellre Sverige. Här finns inslag i den akademiska karriären som hon inte är riktigt nöjd med.
– Jag tycker att det är fel att det bara går att vara postdok här i fyra år – det är för kort tid, säger hon. Då är det bättre i Finland.
Frågan om undervisning visavi forskning engagerar också de yngre forskarna. Terese Anving tycker att det är optimalt att både undervisa och forska och nu kan hon undervisa i en del kurser som hon själv varit med om att ta fram.
– Då får jag ju också se hur kurserna fungerar och det är viktigt, säger hon.
Lotta Happonen skulle gärna undervisa.
– Men eftersom jag inte är läkare kan jag inte undervisa blivande läkare, och jag saknar undervisningen jättemycket, säger hon.
Peter Jönsson tycker även han att det är viktigt att undervisa, och att engagerade lärare är viktigare än att undervisningen ska vara forskningsanknuten.
Under karriärutvecklingsprogrammet som pågått i ett år med träffar och internat motsvarande ungefär tio procents tjänst har forskarna bland annat fått träning i att söka anslag. Kring anslagen råder samma konkurrens som kring tjänsterna. Många äldre forskare hänger dessutom kvar rätt högt upp i åren och en stor del av anslagskakan går till dem. Det har Lotta Happonen och Peter Jönsson, bägge på s.k. ”våta” fakulteter, inga större problem med.
– Mycket av den utrustning och infrastruktur som äldre forskare bygger upp kan också användas av oss yngre forskare, säger Peter Jönsson och får medhåll av Lotta Happonen.
– Tänk så dyrt det skulle bli om man tvingades börja om från början med all utrustning, säger hon.
Terese Anving som tillhör Samhällsvetenskapliga fakulteten har inte det behovet, men tycker ändå att det är bra med tillgång till de äldre forskarna.
– Att de delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter är jättebra.
Alla tre är glada över att ha fått möjligheten att gå postdokprogrammet luPOD och är överens om att det har varit värdefullt att få träffa andra forskare på det sätt som programmet har erbjudit.
– Bredden på dem som varit med är bra. Skönt att alla har kommit lite olika långt och är från olika fakulteter, annars hade det blivit all of the same, säger Terese Anving.
– luPOD har varit ett trevligt och mycket givande inslag under det gångna året. Något jag varmt kan rekommendera andra unga forskare, säger Peter Jönsson.
Lotta Happonen hade gärna sett att det fanns ett liknande program på engelska eftersom LU har börjat locka fler internationella forskare.
Text: Maria Lindh
Foto: Gunnar Menander
Se andra artiklar i temat om trängsel i karriärsystemet för unga forskare:
– Postdokarna är väl rustade för världen utanför akademin
– Universitetet måste bli bättre på att visa karriärvägar ute i samhället
