Prorektor hoppas på AI-forskarskola

Sylvia Schwaag Serger
Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet

Prorektor Sylvia Schwaag Serger ser möjligheter att framöver starta en universitetsövergripande forskarskola inom AI, likt den som finns för Agenda 2030. ”Diskussionerna har påbörjats, men är ännu i sin linda.”

Utvecklingen inom AI går rasande fort. Fördelarna är många, men i takt med de tekniska genombrotten uppstår komplexa samhällsutmaningar. Prorektor Sylvia Schwaag Serger menar att LU har en avgörande fördel för att kunna ta sig an problemen. Bredden.

– Ett tvärvetenskapligt angreppsätt är helt avgörande för att vi ska kunna hantera de juridiska, ekonomiska och etiska utmaningar vi står inför. På LU har vi kompetens inom alla områden, en bredd som vi kan bli ännu bättre på att utnyttja.

Över 200 forskare i AI-nätverk

Ett exempel som Sylvia Schwaag Serger lyfter fram är det nystartade nätverket inom AI på LU (AIML@LU). Nätverket har redan samlat över 200 forskare från alla fakulteter.

– Inom nätverket lierar sig samhällsvetare, humanister, jurister och medicinare med naturvetare och tekniker som ligger i framkant inom AI och maskininlärning.

Korta kurser till yrkesverksamma

Det tvärvetenskapliga synsättet genomsyrar också de uppdragsutbildningar som LU kommer ge inom AI. Just nu tar LUCE fram korta kurser som riktar sig till yrkesverksamma specialister. Intresset är stort. Den första pilotkursen som hölls i början av december hade ett högt söktryck.

– Genom uppdragsutbildningarna bidrar LU med kompetenshöjning inom AI. Och vi fångar upp de behov som finns i samhället.

Eftersom AI är en av samhällets verkligt stora utmaningar har universiteten en viktig roll att spela, menar Sylvia Schwaag Serger. Men samtidigt har akademin ett problem. Vi är inte särskilt snabbfotade. Och nu när icke-demokratiska stater och globala företag spänner musklerna och storsatsar på AI har vi svårt att hänga med.

Viktigt öka samarbetet

För att vara relevanta måste vi öka samarbetet med olika aktörer i samhället, menar Sylvia Schwaag Serger, som andra ­agila forskningsinstitut, myndigheter, företag och offentlig sektor.

– Vi måste inse att vi inte har monopol på kunskap. Att vi är en aktör bland många som bidrar till kunskap, utveckling och innovation.

En annan stor utmaning handlar om universitetets utbildningar. För även här finns en tröghet i systemet.

– Det tar tid att förnya utbildningar, samtidigt har vi en utveckling i samhället som går fort.

Sylvia Schwaag Serger menar att alla studenter – inom alla discipliner – bör få en förståelse för vad den nya tekniken kan innebära för vårt samhälle och för individen. Hon refererar till Joseph Aoun, rektor vid Northeastern University och författare till boken Robot Proof som handlar om hur den snabba teknologiska utvecklingen kommer påverka högre utbildning.

Aoun menar att studenter behöver rustas med tre typer av färdigheter – data literacy, technological literacy och human literacy – för att kunna fungera och anpassa oss till de nya förutsättningar som framstegen inom bl.a. AI innebär. Kunskaper som måste uppdateras genom hela livet.

– Som samhällsvetare måste jag förstå grunderna i programmering och vad AI betyder.

 

Nationell AI-målsättning

Regeringen presenterade i våras en nationell inriktning för AI. Målsättningen är att: ”Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av AI kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrenskraften”.

Globalt är dock Sverige en liten aktör jämfört med USA och Kina. Den kinesiska regeringens uttalade mål är att landet ska bli världens främsta AI-nation 2030. Många av de ledande amerikanska AI-företagen har etablerat sig i Kina och flera kinesiska AI-företag finns i de stora AI-klustren i USA.

Källor: Vinnova och regeringen

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.