Under livet påverkas risken att utveckla demens av aspekter som vi inte kan förändra – såsom ålder, kön och gener. Men det finns också faktorer som vi själva kan förändra—som rökning, hjärt-kärlsjukdom, höga blodfetter, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, hörselnedsättning och högt blodtryck. Eftersom demens inte är en enda sjukdom utan ett symtom på flera underliggande störningar, skiljer sig riskprofilen också åt mellan olika typer av demens. I studien från Lunds universitet visar forskarna hur olika riskfaktorer påverkar hjärnans förändringar kopplade till våra två vanligaste demenssjukdomar – Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
Olika riskfaktorer bakom olika typer av demens
– Mycket av den forskning som finns om de riskfaktorer som vi själva kan påverka, tar inte hänsyn till olika orsaker till demens. Vi har alltså haft begränsad kunskap om hur enskilda riskfaktorer påverkar de underliggande sjukdomsmekanismerna i hjärnan, förklarar Sebastian Palmqvist, lektor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus.
Studien inkluderade nästan 500 personer med en medelålder på 65 år, med bevarad kognitiv förmåga. Under fyra år mättes förändringar i hjärnans vita substans – de nervtrådar som ofta påverkas vid vaskulär demens – samt nivåer av amyloid β och tau - de proteiner kopplade till Alzheimers sjukdom. Syftet med studien var att ta reda på hur riskfaktorer, både de vi kan och inte kan påverka, hänger ihop med förändringar i hjärnan över tid.
– Vi såg att de flesta riskfaktorer som går att påverka - rökning, hjärt-kärlsjukdom, höga blodfetter och högt blodtryck med flera - var kopplade till skador i hjärnans blodkärl och snabbare ansamling av så kallade vitsubstansförändringar. Dessa skador ger en försämrad funktion av blodkärlen och leder till vaskulära hjärnskador – och kan i förlängningen leda till vaskulär demens, säger Isabelle Glans, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus.
Hälsosam livsstil kan spela roll även vid Alzheimers sjukdom
Men forskarna upptäckte också riskfaktorer kopplade till Alzheimersprotein.
– Diabetes var förknippat med ökad ansamling av amyloid β, medan personer med lägre BMI hade snabbare ackumulering av tau. Dessa fynd behöver dock undersökas närmare och valideras i framtida studier, fortsätter Isabelle Glans.
Att leva hälsosamt och förändra de riskfaktorer som går, kanske kan hjälpa till att skjuta upp debuten av symtom vid Alzheimers sjukdom. Det är extra viktigt eftersom många personer med demens faktiskt har en blandning av olika underliggande mekanismer, till exempel både kärl- och alzheimerförändringar. Sebastian Palmqvist betonar därför vikten av en hälsosam livsstil även vid Alzheimers sjukdom:
– Att rikta in sig på vaskulära och metabola riskfaktorer kan fortfarande hjälpa till att minska de samverkande effekterna av flera hjärnförändringar som förekommer samtidigt, avslutar han.
