Klimat- och miljöföreläsningar på Lunds stadsbibliotek

Idag produceras lika mycket plast som mänsklighetens totala vikt, varje år. Hur hamnade vi här – och vad kan vi göra åt det? Frågan är i hög grad politisk: den handlar om ansvar, styrmedel och intressen. Vem bär kostnaderna, vilka lösningar prioriteras och vilka möjligheter finns att förändra dagens system?

Karl Holmberg disputerade vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund på en avhandling om plastens historia i Sverige och är för närvarande forskare vid divisionen för Miljö- och energisystem vid LTH, där han forskar om återvinning och återbruk i koppling till plast och dess användning.

Paul Tenngart är docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och har i flera tvärvetenskapliga projekt utforskat skönlitteraturens relation till klimatförändringar och biodiversitet. 

I det här föredraget ger han en överblickande helhetssyn på samtidslitteraturens kulturella, samhälleliga, språkliga och psykologiska funktioner i en tid av accelererande global uppvärmning och stigande växtblindhet.

Det romerska rikets uppgång och fall kan inte förstås enbart utifrån kejsare, generaler och politik. Imperiet var också djupt beroende av naturen, och då liksom nu spelade klimatförändringar och pandemier en avgörande roll.

I dag framhåller forskare att ett gynnsamt klimat gav ett slags tyst understöd till den romerska expansionen, medan ett kyligare och mer instabilt väder, i kombination med återkommande epidemier, gradvis bröt ned rikets motståndskraft och omformade dess politiska struktur.

Lovisa Brännstedt är docent i antikens kultur och samhällsliv och verksam inom Environmental Humanities Hub vid Lunds universitet. I föredraget diskuterar hon vad som händer om vi betraktar det romerska riket genom klimat- och miljöperspektiv, samt hur romarna själva förstod och tolkade naturen.  

Mona Lilja är professor vid Malmö universitet och forskar om hur vi kan kommunicera klimatfrågan på ett sätt som gör den angelägen och motiverar till handling. Med utgångspunkt i intervjuer med aktivister i Japan, Kambodja och Frankrike lyfter hon fram centrala lärdomar om hur vi kan tala om klimatet och andra miljöproblem i en tid där fakta ofta ifrågasätts och desinformation sprids.

Föreläsningen fokuserar inte bara på vad vi säger, utan också på hur vi säger det och hur olika sätt att kommunicera kan påverka människors engagemang och vilja att agera.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften. 

Journalisten Tomas Ramberg beskriver i sin nya bok ”Att dagtinga med sin övertygelse: historien om Sverige och kärnkraften” hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. 

Hör honom berätta om boken i ett samtal med Kristina Lindgärde, press- och forskningskommunikatör vid Lunds universitet.