– Vi kom från Ungern till Sverige när jag var fem år och pratade ungerska hemma. Jag gick i svensk skola och har till och med doktorerat i fysik vid Uppsala universitet under 90-talet.
David Fenyö uttrycker sig obehindrat på svenska. Ändå menar han att engelska är det språk som han har lättast för – speciellt när det handlar om forskning.
Efter att David Fenyö doktorerat, beslöt han sig för att prova något nytt genom att flytta till USA och göra sin postdoc inom biologi. Idag är han professor i biokemi, molekylär farmakologi och biomedicinsk teknik vid New York University (NYU) som ligger precis vid kanten av East river på Manhattan. Det blir en skarp kontrast till Lund med sin småstadskänsla och pittoreska gatuhus.
– Jag gillar det jag har sett av Lund och flytten känns väldigt spännande! Är också imponerad av Lunds universitet, där jag upplever att det finns ett bra samarbetsklimat. Närheten till sjukhuset är ju superviktig och det underlättar samarbeten när man stöter på klinikerna i vardagen.
David Fenyös forskningsfält är tumörbiologi – främst gynekologisk cancer och lungcancer. Tack vare den snabba teknikutvecklingen har det blivit enkelt att generera stora datamängder, men det saknas fortfarande beräkningsmetoder som krävs för att tolka dessa biologiska data på djupet. Genom att utveckla nya metoder för att analysera stora mängder data, hoppas han kunna koppla molekylära förändringar till sjukdom och behandlingseffekter.
– Vi använder både statistiska och traditionella beräkningstekniska metoder och inte minst AI för att ta reda på vad som är värt att mäta och vilken slags information som är användbar.
I ett av forskningsprojekten undersöker David Fenyö varför immunterapi fungerar för vissa patienter men inte för andra. Vid livmodercancer svarar ungefär hälften av patienterna på behandlingen, medan endast en liten andel av patienter med äggstockscancer gör det. I dag går det inte att förutsäga vem som kommer att ha nytta av behandlingen. För att bättre förstå vilka patienter som är lämpliga kandidater för denna typ av terapi studerar därför David Fenyö hur proteiner är organiserade i vävnadsprover. Målet är att identifiera mönster som skiljer patienter där behandlingen är framgångsrik, från dem där den inte är det.
En av de största utmaningarna i USA är att få tillgång till ett tillräckligt stort underlag av patientprover eftersom sjukvården är väldigt uppdelad. Jag tror och hoppas, att det kan bli lättare i Sverige.
Ytterligare en utmaning i USA är att det under flera år har det blivit alltmer osäkert med anslag och svårt att få pengar till ambitiösa projekt. Genom Kurt och Alice Wallenbergs stiftelse får David Fenyö nu en helt annan möjlighet att planera forskningen långsiktigt.
Gunilla Westergren-Thorsson är professor i lungmedicin och föreståndare för Wallenberg center för molekylärmedicin vid Lunds universitet. Hon har varit med i rekryteringen av David Fenyö och understryker hur strategisk tillsättningen är, då hans arbete ligger i absoluta framkant när det gäller att integrera kliniska och molekylära data för att förbättra patientbehandling. Hon lyfter särskilt hans starka tvärvetenskapliga fokus och förmåga att bygga broar mellan discipliner som viktiga faktorer:
– David kommer att bidra till att stärka våra forskningsmiljöer, utveckla nya samarbeten, både inom universitetet och med hälso- och sjukvården, samt positionera oss ännu tydligare i det nationella och internationella Life science-landskapet. Han är också en mycket uppskattad ledare och mentor, med ett starkt engagemang för att utveckla nästa generation forskare. Det kommer att vara en stor tillgång för oss framöver, säger Gunilla Westergren-Thorsson.