PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser) är en stor grupp av syntetiska ämnen som kan förekomma i många produkter och livsmedel, bland annat i brandskum. Ämnena är mycket svårnedbrytbara, och vissa typer av PFAS stannar kvar länge i kroppen.
Bakgrund och exponering i Blekinge
I den nu aktuella studien har forskarna kartlagt förekomsten av astma hos över 11 000 barn födda i Blekinge mellan 2006 och 2013. Bakgrunden är upptäckten 2013 av höga PFAS-halter i dricksvattnet i Ronneby kommun i Blekinge. Efter brandövningar på regementet F17, hade en tredjedel av ortens invånare exponerats för dricksvatten som förorenats av brandskum. Föroreningen hade pågått i över trettio år, men när kvinnorna blev gravida var det ännu inte känt att dricksvattnet i delar av Blekinge var förorenat. PFAS kan passera över moderkakan, vilket betyder att moderns exponering under graviditeten också innebär en exponering för fostret.
Risken att utveckla astma var omkring 40 procent högre bland barn till mödrar med mycket hög PFAS-exponering.
För att uppskatta fostrens exponering utgick forskarna från mammornas bostadsadress under de fem åren före barnets födelse. Dessa uppgifter kopplades sedan till kommunens information om vattenförsörjning. Kvinnorna delades in i olika grupper, från låg exponering till en mycket hög sådan. ”Mycket hög exponering” definierades som att modern under samtliga fem år bott på en adress med kraftigt PFAS-förorenat dricksvatten. ”Hög exponering” innebar att ha bott på sådan adress under minst ett av de fem åren före förlossningen.
Resultat och risk för astma
Barnen i studien har följts från födsel upp till tolv års ålder. Resultaten visar att hos barn vars mammor varit utsatta för hög PFAS-exponering under graviditeten sågs ingen ökad förekomst av astma.
– Men vi såg ett tydligt samband mellan mycket hög PFAS-exponering och högre förekomst av astma. Risken att utveckla astma var omkring 40 procent högre bland barn till mödrar med mycket hög PFAS-exponering, säger Annelise Blomberg, forskare i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Forskarna tog höjd för andra faktorer som skulle kunna påverka sambandet mellan mödrarnas PFAS-exponering och barnens astma. De jämförde barn med mycket hög exponering med barn med låg exponering som hade liknande bakgrund, till exempel när det gäller socioekonomi och rökning under graviditeten. Under uppföljningstiden utvecklade 16 procent av barnen med låg exponering astma, jämfört med 27 procent i gruppen med mycket hög PFAS-exponering.
Tolkning och fortsatt forskning
– Vi kan bara konstatera detta samband. Vi kan inte säkert säga att ökningen beror just på PFAS, men vi har gjort vårt bästa för att ta bort annat som kan påverka, säger forskaren Anna Saxne Jöud, docent i epidemiologi vid Lunds universitet.
Hon säger att vi alla utsätts för PFAS i någon utsträckning, via en mängd olika produkter och livsmedel. Det är viktigt att påpeka att den aktuella studien såg en ökad förekomst av astma endast vid mycket höga exponeringsnivåer. Tidigare studier, som främst undersökt populationer med lägre exponering, har gett blandade resultat.
Nu behövs fortsatt forskning, konstaterar Annelise Blomberg och Anna Saxne Jöud. Det är viktigt att undersöka om liknande resultat kan ses i andra populationer med mycket hög PFAS‑exponering. Att klarlägga om PFAS kan påverka lungfunktionen, även vid lägre exponeringsnivåer, är också angeläget enligt forskarna.
– Vi kommer också att förfina våra exponeringsmodeller för Ronneby för att ännu bättre ringa in tidpunkt och intensitet av PFAS-exponeringen. Det skulle förbättra våra möjligheter att analysera hur exponering under olika utvecklingsstadier kan påverka barns hälsa, säger Annelise Blomberg.
