Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ofrivillig ensamhet

Du är inte ensam om att känna dig ensam. Ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem som kan drabba alla. Men det finns saker du kan göra själv för att ta dig ur ensamheten. Studenthälsan finns också till för dig om du behöver stöd.

Skillnaden mellan frivillig och ofrivillig ensamhet

Ensamhet kan vara något väldigt positivt och något som vi väljer själva. Det är dock sällan denna frivilliga ensamhet som ställer till problem. Ofrivillig ensamhet däremot, är ensamhet som vi inte väljer själva och som vi alltså inte riktigt kan ”stänga av” när vi själva vill. Man vill ha kontakt, men har inte tillräckligt med relationer att tillgå. 

En annan slags ofrivillig ensamhet är den emotionella ensamheten; att ha människor runt omkring sig men ingen att anförtro sig åt. Du saknar någon att dela tankar och känslor med och har ingen som förstår dig på djupet.

Att vara ofrivilligt ensam kan vara tungt att bära och svårt att tala om. En del skäms och tänker att de ”gjort något fel”. Då är det viktigt att komma ihåg att ofrivillig ensamhet är något som kan drabba alla – oavsett ålder, kön och ursprung. Även långt före pandemin har ofrivillig ensamhet varit ett växande folkhälsoproblem, och är en riskfaktor för ohälsa av olika slag. 

Långvarig och ofrivillig ensamhet kan, enligt forskning, leda till symtom så som:

  • fysisk smärta
  • stress
  • oro
  • nedstämdhet.

Samvaro med andra har med andra ord en lugnande, läkande effekt på oss människor. 

Om du vill läsa mer om stress och utmattning eller nedstämdhet och depression har vi samlat information och råd om hur du kan hantera detta.

Tips för att ta sig ur ensamheten

Behandla dig själv med värme och respekt

Du kan göra det lite lättare för dig själv genom att erkänna och acceptera din känsla av ensamhet i stället för att kritisera dig själv, dra dig undan eller fastna i mobilen. Kom ihåg att ensamhet är en vanlig, allmänmänsklig känsla.

Dela känslor med andra

Även om man inte har någon nära vän att anförtro sig åt, kan vänskap också växa ur att man vågar ta kontakt. Försök att våga öppna upp dig lite grann för någon som du känner förtroende för.  

Träna på att våga

Börja med att med små steg ta kontakt. Säg hej till någon ny i korridoren, föreslå en promenad eller en fika. Det kan kännas omöjligt i början men brukar bli lättare om man börjar med de små stegen. Även små saker kan göra skillnad, både för en själv och för andra. 

Jämför dig inte med andra

Alla har olika förutsättningar, så jämför dig inte med andra. Ens ensamhet kan till exempel bero på hur länge man har pluggat vid Lunds universitet, om man hunnit etablera mer än ytliga sociala kontakter, om man bor själv eller i korridor. Man kan ha väldigt få sociala kontakter och ändå må bra, eller många sociala kontakter och ändå känna sig ensam.

Använd skärmen för social kontakt

Det är lätt att fastna vid sin skärm när man känner sig ensam. Forskning visar att vi människor känner oss mer isolerade och utanför när vi bara betraktar andras liv på avstånd, genom att passivt scrolla i våra digitala flöden. Att däremot använda sociala medier för att komma i kontakt med andra, kan få oss att må bra. 

Skapa rutiner och regler kring det sociala

Att skapa en regelbundenhet kring sina sociala kontakter kan underlätta, då det innebär att man slipper ta mod till sig varje gång man vill ha kontakt. Att prata med en familjemedlem eller promenera, träna eller fika med en granne en viss tidpunkt eller dag varje vecka är några exempel. 

Det kan också vara givande att engagera sig i någon social förening, studentkår eller idrottslag som passar ens intresse. Lunds universitets studentliv är unikt och erbjuder många olika aktiviteter och upplevelser.

Information om studentlivet och hur du kan engagera dig

Vill du läsa mer om möjligheterna att engagera dig i Lunds universitets studentkårer (LUS) kan du besöka deras webbplats.

Lunds universitets studentkårer på LUS webbplats

Vara en positiv kraft för andra

Att göra något gott för andra bidrar till att skapa mening och förbättra måendet, samtidigt som man ökar sina sociala kontakter. Du kan till exempel engagera dig i en lokal frivillig- eller hjälporganisation.

Våga be om hjälp

När man tycker att man försökt på egen hand och ingenting riktigt hjälper för att ta sig ur sin ensamhet och sitt dåliga mående, kan det vara bra att söka hjälp. Då rekommenderar vi dig att som första steg ta kontakt med oss på Studenthälsan.

Boka en tid hos Studenthälsan

Fler möjligheter till stöd

För dig som känner att du har svårt att hitta en plats i det etablerade studentlivet samtidigt som du lider av psykisk ohälsa vill vi tipsa om Lunds Fontänhus. De kan bidra med både stöd och ett socialt sammanhang. 

Information för studenter på Lunds Fontänhus webbplats

Ett annat alternativ för att hitta ett sammanhang eller bara prata med någon om hur du mår är Studentprästerna. Du behöver inte vara troende för att vända dig till dem och de har absolut tystnadsplikt. 

Studentprästerna på Lunds domkyrkas webbplats

Kontaktinformation

Studenthälsan
Telefon:
046-222 43 77

Receptionens telefontider:

Måndag–onsdag och fredag 08.30–09.30
Torsdag 08.30–09.00

Med reservation för tillfälliga ändringar.

Besöksadress:
Sandgatan 3
Lund

Postadress:
Lunds universitet
Studenthälsan
Box 117
221 00 LUND

Se karta på google.se

För dig som pluggar på LTH eller medicinska fakulteten:

Förutom Studenthälsan kan du också vända dig till kuratorerna på LTH eller medicinska fakulteten.

Kontaktuppgifter till kuratorerna på LTH

Kontaktuppgifter till kuratorn på medicinska fakulteten

För dig som är doktorand:

Vänd dig till Företagshälsovården

För dig som är anställd, representant för en studentkår eller annan organisation:

Information om Studenthälsan - Medarbetarwebben.lu.se