ROP (prematuritets retinopati) är en av de vanligaste orsakerna till svår synskada och blindhet hos barn i världen. Eftersom blodkärlen i näthinnan inte är färdigutvecklade kan förändrade syrenivåer efter födseln störa den normala kärltillväxten, vilket kan leda till onormala blodkärl, blödningar, ärrbildning, näthinneavlossning och i svåra fall blindhet. Den klassiska behandlingen är att laserbehandla näthinnan eller ge injektioner av ett kärlhämmande medel i ögat. Båda behandlingarna medför olika risker och kräver narkos som helst bör undvikas hos prematurt födda barn.
Utveckling av diagnostik och behandling vid svår ROP
Lotta Gränse är docent och och forskare vid Lunds universitet samt överläkare i oftalmologi vid Skånes universitetssjukhus. Hon ansvarar för screening av för tidigt födda barn, bedömer löpande inkomna screeningbilder från andra kliniker och avgör om och när behandling i narkos krävs och sedan 2016 utför hon behandlingarna.
– Sedan tio år tillbaka har diagnostiken av ROP vid södra sjukvårdsregionen förbättrats med hjälp av digital vidvinkelfotografering. Tekniken har gjort det möjligt att jämföra bilder och följa sjukdomens förlopp på ett sätt som vi inte kunde göra tidigare, säger Lotta Gränse.
Det var helt fantastiskt att se hur barn som tidigare brukade förvärras och opereras med destruktiv laser, nu med vanligen endast 1 droppe dagligen seglade förbi den behandlingen och läkte ut.
Vid svår ROP är ögat mycket inflammerat och pupillen svår att vidga, men det är viktigt att ha en stor pupill för att laserbehandlingen ska bli så bra som möjligt. För att underlätta inför behandling började Lotta Gränse ge samma dos av kortisondroppar (dexametason) ett par dagar innan operationen, som man enligt internationella riktlinjer ger efter operation. Då såg hon att inflammationen i ögat gick ner och när hon jämförde bilderna före och under behandling, kunde hon även se att ROP-sjukdomen minskade. Vid ett tillfälle kunde barnet till och med helt slippa laserbehandling.
– Det väckte tanken att börja ge en lägre dos kortisondroppar i ett tidigare stadie innan sjukdomen hunnit gå för långt. Det var helt fantastiskt att se hur barn som tidigare brukade förvärras och opereras med destruktiv laser, nu med vanligen endast 1 droppe dagligen seglade förbi den behandlingen och läkte ut. Det kändes ofattbart att ingen hade tänkt på att införa kortisondroppar innan.
En förklaring till att ingen sett sambandet tidigare kan vara att olika yrkesgrupper arbetar i separata kanaler – barnoftalmologen screenar, medan näthinnekirurgen tar hand om behandlingen menar Lotta Gränse. Det har tidigare inte heller funnits bilder vid screening och behandling, vilket gjort det svårt att få en sjukdomsöverblick.
Betydligt färre barn behövde behandling
Upptäckten ledde till att ett nationellt samarbetsprojekt inleddes där resultat från södra sjukvårdsregionen jämfördes med tre stora screeningcentra i Sverige. Totalt ingick 2 017 barn födda före graviditetsvecka 30 som screenats för ROP under åren 2015–2018 och 2020–2021, det vill säga före och efter införandet av kortisonögondroppar vid diagnostiserad svår ROP i södrasjukvårdsregionen.
– Genom att använda registerdata från det nationella kvalitetsregistret för ROP, SWEDROP, jämförde vi den konventionella behandlingsfrekvensen av svår ROP i narkos på de tre screeningcentra med södra sjukvårdsregionen.
Under 2015–2018 behövde 72 procent (23 av 32) av barn med svår ROP konventionell behandling i narkos vid södra sjukvårdsregionen. Vid de tre andra sjukhusen var motsvarande andel 47 procent (82 av 175).
Under 2020–2021 började man ge kortisondropparna i södra sjukvårdsregionen. Då minskade behovet av konventionell behandling tydligt och endast 13 procent (4 av 32) av barnen med svår ROP behövde standardbehandling. De tre andra sjukhusen fortsatte med oförändrad standardbehandling och fungerar därför som en kontrollgrupp, där 56 procent (32 av 57 barn) av barnen fick konventionell behandling.
Fortsatt forskning om långtidseffekter
Nu vill Lotta Gränse fortsätta sin forskning för att undersöka vilka faktorer som spelar in för de barn som ändå behöver traditionell behandling, samt studera effekterna av dropparna i långtidsuppföljning för ögats och hela barnets utveckling.
– Enligt internationella riktlinjer följer man i dagsläget ROP-sjukdomen tills den är så allvarlig att den måste behandlas med destruktiv eller invasiv behandling i narkos. Denna nya strategi med kortisonögondroppar i lågdos, innebär en aktiv behandling för att förhindra det. Det är en enorm skillnad för de drabbade barnen och deras familj, men även på ett samhällekonomiskt plan. Kortisondroppar är billiga, medan kirurgi är mycket resurskrävande.
