Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stora samhällsvinster med ökad plaståtervinning

sopor

En studie från Lunds universitet visar att det finns stora vinster med att sluta bränna plastavfall, både i form av minskade växthusgasutsläpp och nya arbetstillfällen. En långsiktig lösning för återvinning av plast kräver höga investeringskostnader, men de sociala och miljömässiga vinsterna är betydande.

Ökad återvinning av plast är en viktig fråga för att nå internationella klimat- och miljömål. EU har under våren 2018 beslutat att 55 procent av alla plastförpackningar ska återvinnas senast år 2030 och för att nå dit krävs ett antal insatser från Sveriges håll. Idag återvinns endast 40 procent av plastskräpet i Sverige, medan 60 procent bränns för att producera fjärrvärme.

– Att öka plaståtervinningen och få en mer cirkulär hantering av plast har stor betydelse för våra möjligheter att nå klimat- och miljömålen, säger Aida Esmailzadeh Davani.

Aida Esmailzadeh Davani har skrivit sitt examensarbete vid Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet. Studien handlar om vilka effekter olika alternativ för ökad plaståtervinning skulle få i Sverige. Utifrån förutsättningarna att Sverige ska nå målet att senast år 2030 återvinna 55 procent av alla plastförpackningar, har hon undersökt tre olika scenarier och räknat på effekterna för växthusgasutsläpp, nya arbetstillfällen och totala kostnader för drift och investering.

Resultaten visar att en utfasning av plastförbränning i Sverige skulle ge en betydande minskning av landets växthusgasutsläpp, motsvarande cirka 1,5 procent av de nationella utsläppen eller tio procent av utsläppen i Skåne. Samtidigt skapas cirka 4 000 nya arbetstillfällen i värdekedjan som består av insamling, sortering, transport och återvinning.

– Att långsiktigt sluta förbränna plastavfall skulle ge ett ökat fokus på återanvändning och återvinning, och förhoppningsvis även minskad användning av fossila råvaror. Kostnaderna för att bygga ut återvinningssystemet i Sverige motiveras av långsiktiga fördelar och en mer hållbar samhällsutveckling, säger Aida Esmailzadeh Davani.

– Samtidigt är det viktigt att säkerställa teknikutvecklingen för en bättre återvinning än vad som finns idag, och se till att plastavfallet som idag blir fjärrvärme ersätts med förnybara energikällor, inte fossila, menar Aida.

– Ökad plaståtervinning är högt uppe på agendan både i EU och hos svenska myndigheter, därför är det viktigt att undersöka möjliga effekter av olika policyändringar, säger Leonidas Milios, handledare för det aktuella examensarbetet och doktorand på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.