Syntetisk mysk och ftalater i parfymerade konsumentprodukter - Bör gravida kvinnor i Sverige uppmanas att använda oparfymerade skönhetsprodukter?

Summary, in Swedish

Syntetiska myskföreningar är för oss främmande ämnen som kan ackumuleras i fettvävnad och den största exponeringen för föreningarna hos människor är troligtvis via bröstmjölk, huden och användningen av krämer och parfymer. Flera av ftalaterna är i varierande grad hormonstörande ämnen vilka har hittats i människor när man har undersökt blod, bröstmjölk och urin. Foster kan exponeras för ftalater om deras mödrar är exponerade och yngre barn kan exponeras genom amning. I djurförsök har man sett samband mellan negativa hälsoeffekter och syntetisk mysk och samband har även setts mellan ftalater och bl.a. ett förkortat anogenitalt avstånd, avståndet från anus till könsorgan (AGD), hos både pojkar och flickor. AGD har dessutom relaterats med defekter hos manliga könsorgan och nedsatt fortplantningsförmåga hos vuxna män. Sammanfattningsvis behövs det ytterligare forskning om dessa ämnens påverkan på människors hälsa och miljö under en längre exponering i olika koncentrationer. Gravida svenska kvinnor bör uppmanas att använda oparfymerade konsumentprodukter för att begränsa sin exponering för en del ftalater och syntetiska myskföreningar. Dessutom bör man informera gravida kvinnor, fertila kvinnor och resten av den svenska befolkningen om de eventuella risker med användningen av dessa ämnen och andra hormonstörande ämnen i kosmetika och andra konsumentprodukter som en försiktighetsåtgärd som man gör på Miljøstyrelsen i Danmark. Tydliga internationella kriterier och toxikologiska tester bör utvecklas för att identifiera och testa misstänkt hormonstörande ämnen. Den danska strategin med öppen kommunikation och Danmarks arbete med hormonstörande ämnen bör ses som ett föredöme. Syntetiska myskföreningar används istället för den naturliga mysken i parfym, tvål, tvättmedel och kosmetika och ftalater används inom flera områden inom industrin t.ex. byggmaterial, möbler, kläder, läkemedel och rengöringsmedel. Ftalater används även i skönhetsprodukter och kosmetika t.ex. i hårspray, nagellack och parfymer. Syntetiska myskföreningar är viktiga ingredienser i parfymer och används för deras speciella doft och deras förmåga att binda dofter till bl.a. tyger och hud men ämnena gör även parfymerna mer balanserade och att de håller längre. Ftalater används i kosmetika och hygienprodukter och gör att parfymer doftar längre och att krämer tränger in bättre i huden. Hälsorisker i samband med parfymer och arbetet med att ta fram regler för kosmetika är ett prioriterat område inom EU. Regleringen har blivit hårdare med att minska användningen av allergena och hormonstörande doftämnen men problemet är att de flesta parfymämnen inte behöver redovisas i innehållsdeklarationer utan kan samlas under beteckningen ”parfume”. I Danmark avråds gravida kvinnor från att använda parfymerade produkter av Miljøstyrelsen, något som man inte gör i Sverige. Enligt Läkemedelsverket måste Sverige följa EUs rekommendationer om kosmetika och inom EU anses det inte finnas tillräckligt med forskning som bevisar att hormonstörande ämnen är så farliga. Dock har djurförsök visat att dessa ämnen kan påverka hormonbalansen i kroppen men det finns idag en stor kunskapsbrist angående vilka potentiella hälsoeffekter låga halter hormonstörande ämnen har. Hormonsystem kan också vara olika känsliga på grund av kön, ålder och under olika förändringar livet t.ex. under puberteten och fosterstadiet. Foster och småbarn anses ofta vara en riskgrupp vid exponering av bland annat ftalater eftersom unga djur i djurförsök oftast har visat sig vara känsligare än äldre och att de kan exponeras via sina mödrar.
Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka om svenska gravida kvinnor bör informeras om riskerna med parfymerade produkter vilket Miljøstyrelsen gör i Danmark eftersom ämnena som används i parfymerade produkter kan både vara skadliga och hormonstörande. Fokus har legat på syntetisk mysk och ftalater, hur ämnena används, om de är skadliga och hur lagstiftningen som rör dessa ämnen ser ut.

• Författare: Amanda Sahlin
• Avdelning/ar: Studies in Environmental Science
• Publiceringsår: 2015
• Språk: Svenska
• Fulltext: Available as PDF - 288 kB; Download statistics
• Dokumenttyp: Examensarbete för kandidatexamen
• Ämne: Earth and Environmental Sciences
• Nyckelord: synthetic musk; phthalates; pregnancy
• Handledare: Maria Hansson (Universitetslektor)