Mycket av kritiken mot vacciner sker på sociala medier och informationen är ofta känslomässig istället för att hänvisa till fakta från pålitliga källor. Många av Farshid Jalalvands vänner har hört av sig och frågat om covid-19-vaccinet och när hans artikel om narkolepsi och vaccin publicerades var det många som ville intervjua honom. Och så snurrade medie­hjulet igång på allvar.

Narkolepsidrabbade skrämmer fortfarande

Han förstår att folk är rädda. Våra hjärnor är utformade för att registrera fara och koppla ihop det med en händelse. Vaccinet mot svininfluensa kom snabbt och de, ofta unga människor, som fick narkolepsi drabbades hårt. Det är därför lätt att generalisera så att den faran gäller alla vacciner.

– Av de nästan sex miljoner svenskar som fick Pandemrixvaccinet mot svininfluensa, utvecklade 400 personer narkolepsi – det vill säga 1 av 10 000. Vaccinet byggde på teknologi från vaccin för säsonginfluensa som inte testas som ett vanligt vaccin – då hade säsongen varit över innan alla studier varit klara.

Pandemin är en påminnelse om vår biologiska verklighet, om att livet inte är givet, säkert eller en fest. Att ha roligt är ingen rättighet, för det finns inga rättigheter i naturen.

"Ingen allmän korrelation mellan vaccin och fara"

För att få narkolepsi måste man ha en viss genetisk uppsättning och man tror att det var viruskomponenten i vaccinet som gjorde att människor blev sjuka. Det betyder att om dessa personer hade fåttsvininfluensa, hade de också utvecklat narkolepsi.

– Det är inte acceptabelt på något sätt och vaccinet mot svininfluensan hade aldrig kommit vidare i en klinisk prövning om man misstänkt detta. Men det finns ingen allmän korrelation mellan vaccin och fara. Ser man på helheten är vaccin säkra, effektiva och hjälper oss att rädda liv.

Tur en del i att få fram vaccin så snabbt

Det finns flera faktorer till att man lyckats ta fram ett vaccin mot covid-19 så snabbt. Dels är det ren tur. När man ska producera ett vaccin jämför man de olika proteinerna på virusets yta för att se att de inte liknar något annat protein i människokroppen. Man testar även så att immunförsvaret reagerar tillräckligt. Fungerar det inte med det första proteinet måste man gå tillbaka och välja ett annat och fortsätter sedan så tills man träffar rätt. I detta fall hittade man direkt spikeproteinet som sitter på coronavirusets yta, vilket fungerade mycket väl. Det har även lagts ner mycket resurser och pengar på vaccinforskningen, samtidigt som den byråkratiska processen runt framtagandet har fått högsta prioritet.

– Vi har också turen att corona inte är ett virus som muterar i någon hög grad. Hade det gällt hepatit C eller HIV hade vi aldrig kunnat få fram ett vaccin så här snabbt.

Jättestora kontrollgrupper för covid-vaccin gör det säkrare

Sista delen i att framställa ett fungerande vaccin är att ge det till en grupp människor för att se om det har någon verkan och sedan jämföra med en lika stor grupp som endast får placebo. Eftersom det är oetiskt att aktivt smitta människor med coronavirus, får människor helt enkelt leva sina liv som vanligt och så ser man vilken av grupperna som får flest sjukdomsfall. Drygt 20 000 personer fick vaccin mot covid-19 och lika många fick placebo. Det är många fler än vad som är brukligt i vaccinationsstudier, vilket gör att man mycket bättre kan fånga upp eventuella biverkningar. På grund av pandemins snabba smittspridning fick man redan efter drygt fem veckor de 150 fall som statistiker bestämt skulle ses som ett mått på signifikans. 140 insjuknade i placebogruppen och endast 10 i vaccinationsgruppen. Ett effektivt vaccin hade tagits fram. De vanligaste biverkningarna, som försvunnit efter några dagar, är smärta där man fått sprutan, trötthet, huvudvärk, muskel- och ledvärk, frossa och feber. Några fall av allvarligare biverkningar har rapporterats in och Läkemedelverket utreder nu om det är kopplat till vaccinet.

– Det är inte märkligt att man observerar sjukdomsfall när man samtidigt följer hälsostatus för tiotusentals, framförallt äldre vaccinerade patienter. Om den gruppen jämförs med en likvärdig ovaccinerad grupp hittar man med största sannolikhet liknande antal sjukdomsfall.

Barn på IVA - drabbats av svår sjukdom efter covid-19

Farshid Jalalvand har inte träffat sina vänner på snart ett år och hans barn har inte heller kunnat hälsa på sina mor- och farföräldrar under pandemin. Självklart tycker familjen att det är otroligt påfrestande, men precis som de flesta andra gör de vad de kan för att begränsa smittspridningen. Farshid Jalalvand blir dock förvånad över att det finns människor som vägrar att göra inskränkningar i sitt liv. Han menar att det nästan är som om civilisationens framsteg har övertygat oss om att vi har förtjänat vår nuvarande tillvaro.

– Vårt ekonomiska välstånd har gjort att vi vant oss vid en relativt problemfri existens med god hälsa, bra ekonomi och rik fritid. Pandemin är en påminnelse om vår biologiska verklighet, om att livet inte är givet, säkert eller en fest. Att ha roligt är ingen rättighet, för det finns inga rättigheter i naturen.

Men det är inte bara äldre och multisjuka som avlidit i covid-19. Yngre med nedsatt immunförsvar har också dött och barn-IVA är överbelagd med barn som fått den allvarligt inflammatoriska sjukdomen MIS-C till följd av covidinfektionen.

"Det största hotet den sociala oron om vi inte klarat vården"

Dessutom är sjukvården överbelastad, folks operationer och återbesök ställs in och det rapporteras färre diagnostiserade cancerfall än normalt. Alla resurser går åt till pandemin.

– Men det största hotet är den sociala oron. Det hade hotat hela samhällets struktur om vi inte hade haft restriktioner som gör att vården kan hjälpa dem som mest behöver det.

Flockimmunitet krävs för att få bukt med pandemin och för det behöver tillräckligt många vaccinerar sig.

– Annars kommer pandemin kvarstå – och restriktionerna. Det är allas ansvar. Så enkelt och svårt är det, avslutar Farshid Jalalvand.