Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

"Allas ansvar att vaccinera sig"

Läkare med spruta.
Utan vaccin kommer pandemin och restriktionerna kvarstå. – Det är allas ansvar, så enkelt och så svårt är det, säger Farshid Jalalvand. Foto: Åsa Hansdotter

Farshid Jalalvand har disputerat på infektionsbiologi och vaccinutveckling och varit en flitig gäst i media under debatten om vaccin mot covid-19.
– När man som jag jobbar med vaccin och förstår hur det fungerar, känns det viktigt att försöka förklara så att människor tar beslut på rätt grunder, säger han.

Mycket av kritiken mot vacciner sker på sociala medier och informationen är ofta känslomässig istället för att hänvisa till fakta från pålitliga källor. Många av Farshid Jalalvands vänner har hört av sig och frågat om covid-19-vaccinet och när hans artikel om narkolepsi och vaccin publicerades var det många som ville intervjua honom. Och så snurrade medie­hjulet igång på allvar.

Narkolepsidrabbade skrämmer fortfarande

Han förstår att folk är rädda. Våra hjärnor är utformade för att registrera fara och koppla ihop det med en händelse. Vaccinet mot svininfluensa kom snabbt och de, ofta unga människor, som fick narkolepsi drabbades hårt. Det är därför lätt att generalisera så att den faran gäller alla vacciner.

– Av de nästan sex miljoner svenskar som fick Pandemrixvaccinet mot svininfluensa, utvecklade 400 personer narkolepsi – det vill säga 1 av 10 000. Vaccinet byggde på teknologi från vaccin för säsonginfluensa som inte testas som ett vanligt vaccin – då hade säsongen varit över innan alla studier varit klara.

Pandemin är en påminnelse om vår biologiska verklighet, om att livet inte är givet, säkert eller en fest. Att ha roligt är ingen rättighet, för det finns inga rättigheter i naturen.

"Ingen allmän korrelation mellan vaccin och fara"

För att få narkolepsi måste man ha en viss genetisk uppsättning och man tror att det var viruskomponenten i vaccinet som gjorde att människor blev sjuka. Det betyder att om dessa personer hade fåttsvininfluensa, hade de också utvecklat narkolepsi.

– Det är inte acceptabelt på något sätt och vaccinet mot svininfluensan hade aldrig kommit vidare i en klinisk prövning om man misstänkt detta. Men det finns ingen allmän korrelation mellan vaccin och fara. Ser man på helheten är vaccin säkra, effektiva och hjälper oss att rädda liv.

Tur en del i att få fram vaccin så snabbt

Det finns flera faktorer till att man lyckats ta fram ett vaccin mot covid-19 så snabbt. Dels är det ren tur. När man ska producera ett vaccin jämför man de olika proteinerna på virusets yta för att se att de inte liknar något annat protein i människokroppen. Man testar även så att immunförsvaret reagerar tillräckligt. Fungerar det inte med det första proteinet måste man gå tillbaka och välja ett annat och fortsätter sedan så tills man träffar rätt. I detta fall hittade man direkt spikeproteinet som sitter på coronavirusets yta, vilket fungerade mycket väl. Det har även lagts ner mycket resurser och pengar på vaccinforskningen, samtidigt som den byråkratiska processen runt framtagandet har fått högsta prioritet.

– Vi har också turen att corona inte är ett virus som muterar i någon hög grad. Hade det gällt hepatit C eller HIV hade vi aldrig kunnat få fram ett vaccin så här snabbt.

Jättestora kontrollgrupper för covid-vaccin gör det säkrare

Sista delen i att framställa ett fungerande vaccin är att ge det till en grupp människor för att se om det har någon verkan och sedan jämföra med en lika stor grupp som endast får placebo. Eftersom det är oetiskt att aktivt smitta människor med coronavirus, får människor helt enkelt leva sina liv som vanligt och så ser man vilken av grupperna som får flest sjukdomsfall. Drygt 20 000 personer fick vaccin mot covid-19 och lika många fick placebo. Det är många fler än vad som är brukligt i vaccinationsstudier, vilket gör att man mycket bättre kan fånga upp eventuella biverkningar. På grund av pandemins snabba smittspridning fick man redan efter drygt fem veckor de 150 fall som statistiker bestämt skulle ses som ett mått på signifikans. 140 insjuknade i placebogruppen och endast 10 i vaccinationsgruppen. Ett effektivt vaccin hade tagits fram. De vanligaste biverkningarna, som försvunnit efter några dagar, är smärta där man fått sprutan, trötthet, huvudvärk, muskel- och ledvärk, frossa och feber. Några fall av allvarligare biverkningar har rapporterats in och Läkemedelverket utreder nu om det är kopplat till vaccinet.

– Det är inte märkligt att man observerar sjukdomsfall när man samtidigt följer hälsostatus för tiotusentals, framförallt äldre vaccinerade patienter. Om den gruppen jämförs med en likvärdig ovaccinerad grupp hittar man med största sannolikhet liknande antal sjukdomsfall.

Barn på IVA - drabbats av svår sjukdom efter covid-19

Farshid Jalalvand har inte träffat sina vänner på snart ett år och hans barn har inte heller kunnat hälsa på sina mor- och farföräldrar under pandemin. Självklart tycker familjen att det är otroligt påfrestande, men precis som de flesta andra gör de vad de kan för att begränsa smittspridningen. Farshid Jalalvand blir dock förvånad över att det finns människor som vägrar att göra inskränkningar i sitt liv. Han menar att det nästan är som om civilisationens framsteg har övertygat oss om att vi har förtjänat vår nuvarande tillvaro.

– Vårt ekonomiska välstånd har gjort att vi vant oss vid en relativt problemfri existens med god hälsa, bra ekonomi och rik fritid. Pandemin är en påminnelse om vår biologiska verklighet, om att livet inte är givet, säkert eller en fest. Att ha roligt är ingen rättighet, för det finns inga rättigheter i naturen.

Men det är inte bara äldre och multisjuka som avlidit i covid-19. Yngre med nedsatt immunförsvar har också dött och barn-IVA är överbelagd med barn som fått den allvarligt inflammatoriska sjukdomen MIS-C till följd av covidinfektionen.

"Det största hotet den sociala oron om vi inte klarat vården"

Dessutom är sjukvården överbelastad, folks operationer och återbesök ställs in och det rapporteras färre diagnostiserade cancerfall än normalt. Alla resurser går åt till pandemin.

– Men det största hotet är den sociala oron. Det hade hotat hela samhällets struktur om vi inte hade haft restriktioner som gör att vården kan hjälpa dem som mest behöver det.

Flockimmunitet krävs för att få bukt med pandemin och för det behöver tillräckligt många vaccinerar sig.

– Annars kommer pandemin kvarstå – och restriktionerna. Det är allas ansvar. Så enkelt och svårt är det, avslutar Farshid Jalalvand.

Allt du vill veta om covidvaccin

Stämmer det att det är kroppens immunförsvar som gör en sjuk i covid-19?

– Ja, det stämmer. Ett bra immunförsvar gör att du får en infektion som sedan läker ut. Men hos vissa människor spårar immunförsvaret ur. Viruset bidrar till det genom att manipulera försvaret på olika sätt. Hur sjuk man blir beror på genetik, blodgrupp och vilken infektionshistoria man har.

Hur länge är man immun efter vaccineringen?

– Det vet man inte än eftersom vaccinet är så nytt. Man har bara hunnit följa de första vaccinerade som fick vaccinet i slutet på förra året, alltså i några månader. Om man märker att antikropparna sjunker efter 12 månader behöver man eventuellt fylla på och vaccinera sig en gång till.

Hur ska vi stoppa mutationer?

– Vid ett starkt antikroppssvar vid covid-19 dör även alla eventuella mutationer. Hos en människa med nedsatt immunförsvar och svagt antikroppssvar, kan mutanter uppstå som sedan kan smitta vidare. Det finns ett par olika muterade variationer. Ju snabbare vi får flockimmunitet, desto mindre risk är det att farliga mutanter uppstår.

Vad är mRNA och hur fungerar det?

– Våra celler innehåller olika ribonukleinsyror (RNA) med olika uppgifter. Med en specifik kod kan cellen producera de proteiner som kroppen behöver. Det finns tre sätt att föra in vaccin i kroppen där mRNA är det mest effektiva men också det dyraste. Det här är första gången man använder mRNA vid vaccinering. Molekylen är ganska instabil vilket gör att den lätt faller sönder av värme och därför måste hanteras vid -80 grader. När mRNA i vaccinet tar sig in i våra celler börjar de att tillverka spikeproteinet. När kroppen byggt upp virusproteinet lär sig vårt immunförsvar att känna igen virusproteinet och försvara sig mot det.

Vad innehåller mRNA-vaccinet?

– Vaccinet är helt syntetiskt och innehåller inga levande partiklar, ägg eller konserveringsämnen. Förutom mRNA innehåller vaccinet även:

• Fyra fetter som tillsammans bildar den fettdroppe som omsluter de delar av mRNA som finns i vaccinet

• Fyra salter som ger vaccinet rätt pH

• Socker för att stabilisera mot ljus, värme, kyla

• Vatten och koksalt för att späda vaccinet till rätt koncentration

Har vaccin mot covid-19 olika effektivitet?

– Både Pfizers och Modernas vaccin, som använder mRNA, har en effektivitet på 95 procent medan Astras, som använder virusvektorer, ligger på runt 70 procent. Det har även kommit ett nytt kinesiskt vaccin med 50 procents effektivitet. Självklart hade ett vaccin med 95 procents effektivitet varit att föredra, men dessa privata företag kommer inte att kunna leverera vaccin så att det räcker till alla. WHO har meddelat att 50 procents skydd är ”good enough” – det är bättre än ingenting och att de som insjuknar blir inte lika sjuka. Det bidrar också till att så fort som möjligt skapa flockimmunitet.

Farshid Jalalvand

Familj: Fru och två barn på 8 och 1 år.
Yrke: Biträdande forskare i klinisk mikrobiologi, Malmö. Forskar på hur man genom att utveckla säkra vacciner kan förhindra luftvägsinfektioner som orsakar öron- och ögoninflammation. Kulturskribent för Sveriges Radio, Sydsvenskan och Expressen.
Ålder: 36 år.
Bor: Malmö.
Född: I Iran, kom till Sverige vid tre års ålder.
Gör på fritiden: Läser filosofi, historia och vetenskap.
Drömmer om: Att kunna etablera mig som självständig forskare trots den tuffa konkurrensen.
Mardrömmer om: Att komma för sent och inte vara tillräcklig. Prestationsångest är mitt ”default-mood”.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda och nästan lika många utanför universitetet.
Jenny Loftrup är redaktör och Caroline Runéus ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.