För bara tio till femton år sedan framstod tanken på att diskutera tarmflora med sina bekanta förmodligen som något udda. Idag är det inte längre märkligt att åtminstone bland hälsomedvetna tala om antiinflammatorisk kost, pre- och probiotika, gut-brain axis, hemmagjord fermentering och annat relaterat till ämnet.
Också bland forskare har förståelsen för tarmflorans betydelse tagit ett rejält kliv framåt.
– Kunskapen om tarmflora exploderar bland forskare just nu. Samtidigt är det fortfarande mycket om tarmflorans funktion som vi inte vet, säger Åsa Håkansson, docent i livsmedelshygien vid LTH, Lunds universitet som sedan flera år forskar på sambandet mellan tarmflora och kost.
Kommunicerar med hela kroppen
Sammantaget har det blivit allt tydligare att tarmfloran inte endast har i uppgift att spjälka maten så att kroppen kan tillgodogöra sig näringsämnena.
Det innebär att exempelvis ett äpple kan vara ännu bättre för dig än för din granne, medan din granne kanske har större hälsovinster av att äta baljväxter än du har.
Den kan också betraktas som något av en kommunikationscentral. När tarmbakterier bryter ner födan produceras mättnadshormoner och andra substanser som via nervsystemet eller blodomloppet ger signaler till andra delar av kroppen. Bakterier kan också direktkommunicera med exempelvis vita blodkroppar i blodet eller lymfsystemet. Talande är att runt åttio procent av immunförsvaret finns i och runt tarmen.
I linje med ovan kan tarmfloran också indikera sjukdom. Exempelvis har man sett att patienter med Alzeimers och personer med typ 2-diabetes har en avvikande bakteriesammansättning i tarmarna. Studier pågår för att kartlägga orsakssamband och utröna om kost kan förebygga eller åtminstone dämpa symptom.
Påverkar vårt humör
Enligt Frida Fåk Hållenius kan tarmfloran också betraktas som ett humörorgan.
– Så mycket som nittio procent av kroppens serotonin tillverkas i tarmen, exempelvis. Detta hormon reglerar vårt humör och sömn, bland annat. Omvänt kan stress och stillasittande försämra tarmfloran medan motion och psykiskt välmående förbättrar den.
Det pågår studier för att kartlägga samband mellan kost och serotoninnivå, för att se om kosten också har påverkan via tarmfloran.
Även på människor undersöker man nu om olika typer av bakterier kan lindra besvär vid autistisk funktionsvariation
Senare studier har påvisat att tarmfloran även har kontakt med andra organ än hjärnan, exempelvis lungorna, då tarmfloran verkar kunna påverka immunreaktioner i lungan.
Snabb utveckling
Överlag publiceras ”väldigt många” vetenskapliga studier om tarmflora och probiotika just nu, enligt de båda forskarna. En bidragande anledning är den snabba teknikutvecklingen som möjliggör omfattande dataanalyser.
Finns då fler intressanta rön? Javisst, enligt forskarna – här presenteras fler spännande insikter:
Tarmfloran är individuell
Tidigare trodde man att ens tarmflora var ganska enkel att ändra. I senare studier har man sett att tarmfloran stabiliseras tidigt i livet, baserat på framför allt på miljöfaktorer och livsstil, men även våra gener verkar spela viss roll. Man har med andra ord en grundtarmflora som man bär med sig genom livet.
– Den första överföringen av mikroorganismer till barnet sker i huvudsak i samband med att barnet föds. Då koloniseras barnet av mammans tarm- och vaginala flora samt omgivningens mikrober. Beroende på vilka gener man har får varje individ en egen, individuell tarmflora, säger Åsa Håkansson.
Florans sammansättning utvecklas sedan successivt hos barnet och förbli sedan relativt stabil i vuxen ålder, men dess sammansättning påverkas i hög grad av den mat vi åter och vilken livsstil vi har. När vi blir äldre förändras också tarmfloran och även vårt immunförsvar.
Bra mat är ännu bättre för vissa
Hälsosamma livsmedel är bra för alla, men i nya studier har man sett att vissa personer får en ännu bättre hälsoeffekt beroende på vilka tarmbakterier de har. Det innebär att exempelvis ett äpple kan vara ännu bättre för dig än för din granne, medan din granne kanske har större hälsovinster av att äta baljväxter än du har.
– Orsaken kan i detta fall vara att en viss bakterie, som är särskilt bra på att bryta ner kolhydrater i just äpplen, saknas hos grannen. Tarmfloran har stor funktion i hur vi tillgodogör oss näringsämnen.
I framtiden kanske vi kan gå till vårdcentralen och få individuella kostråd för att få maximal hälsoeffekt. Men så långt har inte forskningen kommit – ännu.
Det är enkelt att förbättra sin tarmflora
Om du lägger om din kost så ändras tarmfloran snabbt. Men - slutar du att äta det som ändrade tarmfloran, så återgår den ofta till sitt ursprungsläge.
I en studie av bland andra Anne Nilsson, Olena Prykhodko och Frida Fåk Hållenius fick deltagarna under en kväll byta ut vitt bröd mot rågbröd till kvällsmackan. Redan nästa morgon visade tarmfloran en snabb förbättring med högre förekomst av bakterien Faecalibacterium prausnitzii som har visats ha anti-inflammatoriska effekter. Rågbrödet ökade också mängden Prevotella i tarmen, en bakterie med gynnsamma effekter på blodsockerreglering.
Samband med psykiska diagnoser
– Det finns studier som visar att personer med ADHD, schizofreni och andra psykiska diagnoser kan ha en annorlunda, och ibland sämre, tarmflora. Oklart är ännu vad som är hönan och ägget, det vill säga hur orsakssambandet ser ut.
Men det finns faktiskt flera studier som visar att möss som är genetiskt behandlade för att utveckla autism kan få tillbaka sin sociala förmåga och få minskad ångest och mindre av stereotypa beteenden när man förbättrar tarmfloran med laktobaciller och bifidobakterier.
– Även på människor undersöker man nu om olika typer av bakterier kan lindra besvär vid autistisk funktionsvariation, men människans ekosystem av tarmbakterier är enormt mycket mer komplext än hos möss, vilket gör att mer forskning behövs innan man kan fastställa en effektiv behandling, säger Frida Fåk-Hållenius.
Det pågår även flera kliniska studier som undersöker om kost och tarmflora kan lindra depression, bland annat genom att utforska sambandet mellan kost, flora och serotoninnivå.
En frisk tarmflora kan se ut på flera sätt
I stora drag har friska människor samma grupper av tarmbakterier, men på art-nivå kan det skilja sig åt. Vilken roll olika arter spelar vet man ännu inte riktigt. Däremot vet man att en mångfald är bra. I en obalanserad flora har diversiteten sjunkit kraftigt och det finns inte längre bra bakterier som kan blockera tillväxten av sämre bakterier.