Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nytt om vår tarmflora: ”Kunskapen exploderar just nu”

Frida Hållenius och Åsa Håkansson, här framför en så kallad tarmsimulator där födans färd genom tarmen kan studeras. Foto: Hilde Skar Olsen..
Frida Hållenius och Åsa Håkansson, här framför en så kallad tarmsimulator där födans färd genom tarmen kan studeras. Foto: Hilde Skar Olsen..

Våra knappt två kilo tarmbakterier tycks spela en ännu större roll än vad hittills varit känt. Bakterierna fungerar som både humörorgan och kommunikationscentral. Tarmfloreforskarna Åsa Håkansson och Frida Fåk Hållenius berättar om de senaste insikterna.

För bara tio till femton år sedan framstod tanken på att diskutera tarmflora med sina bekanta förmodligen som något udda. Idag är det inte längre märkligt att åtminstone bland hälsomedvetna tala om antiinflammatorisk kost, pre- och probiotika, gut-brain axis, hemmagjord fermentering och annat relaterat till ämnet.

Också bland forskare har förståelsen för tarmflorans betydelse tagit ett rejält kliv framåt.

Kunskapen om tarmflora exploderar bland forskare just nu. Samtidigt är det fortfarande mycket om tarmflorans funktion som vi inte vet, säger Åsa Håkansson, docent i livsmedelshygien vid LTH, Lunds universitet som sedan flera år forskar på sambandet mellan tarmflora och kost. 

Kommunicerar med hela kroppen

Sammantaget har det blivit allt tydligare att tarmfloran inte endast har i uppgift att spjälka maten så att kroppen kan tillgodogöra sig näringsämnena. 

Det innebär att exempelvis ett äpple kan vara ännu bättre för dig än för din granne, medan din granne kanske har större hälsovinster av att äta baljväxter än du har.

Den kan också betraktas som något av en kommunikationscentral. När tarmbakterier bryter ner födan produceras mättnadshormoner och andra substanser som via nervsystemet eller blodomloppet ger signaler till andra delar av kroppen. Bakterier kan också direktkommunicera med exempelvis vita blodkroppar i blodet eller lymfsystemet. Talande är att runt åttio procent av immunförsvaret finns i och runt tarmen. 

I linje med ovan kan tarmfloran också indikera sjukdom. Exempelvis har man sett att patienter med Alzeimers och personer med typ 2-diabetes har en avvikande bakteriesammansättning i tarmarna. Studier pågår för att kartlägga orsakssamband och utröna om kost kan förebygga eller åtminstone dämpa symptom. 

närbild på rågbröd, blåbär och lingon
Blåbär, lingon och rågbröd hör till de livsmedel som Åsa Håkansson och Frida Hållenius har studerat och som visat sig gynna tarmfloran.

Påverkar vårt humör

Enligt Frida Fåk Hållenius kan tarmfloran också betraktas som ett humörorgan. 

Så mycket som nittio procent av kroppens serotonin tillverkas i tarmen, exempelvis. Detta hormon reglerar vårt humör och sömn, bland annat. Omvänt kan stress och stillasittande försämra tarmfloran medan motion och psykiskt välmående förbättrar den.

Det pågår studier för att kartlägga samband mellan kost och serotoninnivå, för att se om kosten också har påverkan via tarmfloran. 

Även på människor undersöker man nu om olika typer av bakterier kan lindra besvär vid autistisk funktionsvariation

Senare studier har påvisat att tarmfloran även har kontakt med andra organ än hjärnan, exempelvis lungorna, då tarmfloran verkar kunna påverka immunreaktioner i lungan. 

Snabb utveckling

Överlag publiceras ”väldigt många” vetenskapliga studier om tarmflora och probiotika just nu, enligt de båda forskarna. En bidragande anledning är den snabba teknikutvecklingen som möjliggör omfattande dataanalyser.  

Finns då fler intressanta rön? Javisst, enligt forskarna – här presenteras fler spännande insikter:

Tarmfloran är individuell

Tidigare trodde man att ens tarmflora var ganska enkel att ändra. I senare studier har man sett att tarmfloran stabiliseras tidigt i livet, baserat på framför allt på miljöfaktorer och livsstil, men även våra gener verkar spela viss roll. Man har med andra ord en grundtarmflora som man bär med sig genom livet. 

Den första överföringen av mikroorganismer till barnet sker i huvudsak i samband med att barnet föds. Då koloniseras barnet av mammans tarm- och vaginala flora samt omgivningens mikrober. Beroende på vilka gener man har får varje individ en egen, individuell tarmflora, säger Åsa Håkansson.

Florans sammansättning utvecklas sedan successivt hos barnet och förbli sedan relativt stabil i vuxen ålder, men dess sammansättning påverkas i hög grad av den mat vi åter och vilken livsstil vi har. När vi blir äldre förändras också tarmfloran och även vårt immunförsvar. 

Bra mat är ännu bättre för vissa

Hälsosamma livsmedel är bra för alla, men i nya studier har man sett att vissa personer får en ännu bättre hälsoeffekt beroende på vilka tarmbakterier de har. Det innebär att exempelvis ett äpple kan vara ännu bättre för dig än för din granne, medan din granne kanske har större hälsovinster av att äta baljväxter än du har.

Orsaken kan i detta fall vara att en viss bakterie, som är särskilt bra på att bryta ner kolhydrater i just äpplen, saknas hos grannen. Tarmfloran har stor funktion i hur vi tillgodogör oss näringsämnen. 

I framtiden kanske vi kan gå till vårdcentralen och få individuella kostråd för att få maximal hälsoeffekt. Men så långt har inte forskningen kommit – ännu.

Åsa Håkansson och Frida Hållenius i labbet.
I framtiden kanske vi kan gå till vårdcentralen och få individuella kostråd för att få maximal hälsoeffekt, berättar Åsa Håkansson och Frida Hållenius. Foto: Hilde Skar Olsen.

Det är enkelt att förbättra sin tarmflora

Om du lägger om din kost så ändras tarmfloran snabbt. Men - slutar du att äta det som ändrade tarmfloran, så återgår den ofta till sitt ursprungsläge. 

I en studie av bland andra Anne Nilsson, Olena Prykhodko och Frida Fåk Hållenius fick deltagarna under en kväll byta ut vitt bröd mot rågbröd till kvällsmackan. Redan nästa morgon visade tarmfloran en snabb förbättring med högre förekomst av bakterien Faecalibacterium prausnitzii som har visats ha anti-inflammatoriska effekter. Rågbrödet ökade också mängden Prevotella i tarmen, en bakterie med gynnsamma effekter på blodsockerreglering. 

Samband med psykiska diagnoser

– Det finns studier som visar att personer med ADHD, schizofreni och andra psykiska diagnoser kan ha en annorlunda, och ibland sämre, tarmflora. Oklart är ännu vad som är hönan och ägget, det vill säga hur orsakssambandet ser ut. 

Men det finns faktiskt flera studier som visar att möss som är genetiskt behandlade för att utveckla autism kan få tillbaka sin sociala förmåga och få minskad ångest och mindre av stereotypa beteenden när man förbättrar tarmfloran med laktobaciller och bifidobakterier. 

Även på människor undersöker man nu om olika typer av bakterier kan lindra besvär vid autistisk funktionsvariation, men människans ekosystem av tarmbakterier är enormt mycket mer komplext än hos möss, vilket gör att mer forskning behövs innan man kan fastställa en effektiv behandling, säger Frida Fåk-Hållenius.

Det pågår även flera kliniska studier som undersöker om kost och tarmflora kan lindra depression, bland annat genom att utforska sambandet mellan kost, flora och serotoninnivå.

En frisk tarmflora kan se ut på flera sätt

I stora drag har friska människor samma grupper av tarmbakterier, men på art-nivå kan det skilja sig åt. Vilken roll olika arter spelar vet man ännu inte riktigt. Däremot vet man att en mångfald är bra. I en obalanserad flora har diversiteten sjunkit kraftigt och det finns inte längre bra bakterier som kan blockera tillväxten av sämre bakterier. 

Tillskott eller ej? 


Det är populärt att äta för att balansera sin tarmflora – vanligtvis arter och stammar av laktobaciller och bifidobakterier – i förhoppningen att ge magen en skjuts. Antingen som kosttillskott eller i form av livsmedel som innehåller dessa levande mikroorganismer, exempelvis fermenterade grönsaker. Hjälper det att äta tillskott?

Det finns ett enormt utbud här! Men inte alla har vetenskaplig evidens. Ska man köpa produkter ska man välja dem som har vetenskapliga studier som grund. Det kan ha effekt, också en frisk person behöver nära sin egen tarmflora, säger Åsa Håkansson. Ofta kan konsumenten hitta mer information om produkten på nätet och på producentens hemsida.

Fem slags ”biotika”

Medan probiotika är nyttiga levande mikroorganismer, så är prebiotika föda för mikroorganismerna, till exempl fibrer. Prebiotika kan öka mängden hälsofrämjande bakterier i tarmen. 

Synbiotika är en kombinerad produkt av pre- och probiotika. 

Andra begrepp som tillkommit inom området är postbiotika, vilket är en beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter. Dessutom finns parabiotika som definieras som ickelevande mikrobiella celler eller cellulära extrakt. Båda anses vara hälsofrämjande, men det krävs mycket mer forskning för att till fullo förstå deras verkningsmekanismer och hälsofördelar.

Forskning vid Lunds universitet

Forskning kring hur en balanserad tarmflora kan gynna hälsan har pågått vid Lunds universitet, liksom vid många andra universitet, i decennier. Flera forskargrupper arbetar för att kartlägga olika slags samband mellan mikroorganismer, hälsa och livsmedel. Exempelvis pågår i Lund studier om hälsoeffekter av plantbaserade mejeri- och köttsubstitut och hur dessa påverkar vår tarm, om en balanserad tarmflora hos små barn kan förebygga diabetes typ 1 och vilken roll obalans i tarmfloran har hos gravida kvinnor med preeklampsi. Värt också att nämna är att forskare vid LTH på 1980-talet utvecklade en bakteriekultur som används i livsmedel. 
 

Kontakt

Åsa Håkansson forskar på hälsoeffekter av plantbaserade mejeri- och köttsubstitut och hur dessa påverka vår tarm, både hos friska person och med personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Åsa har även under många år forskat på effekten av probiotika vid sjukdom och hälsa.

Frida Fåk Hållenius forskar om hälsoeffekter av växtbaserade livsmedel. Bland annat studerar hon vilka aktiva komponenter det är i bär och frukt som ger den positiva effekten på tarmflora. 

Åsa Håkanssons och Frida Hållenius profiler i forskardatabasen inklusive kontaktuppgifter: Åsa Håkansson  och Frida Hållenius 

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 5 000 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar, så länge källa anges.

Läs mer om nyhetsbrevet

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.