Läkemedlet metformin har använts för behandling av typ 2-diabetes under flera decennier. Metformin sänker blodsockret hos många patienter och kan förebygga följdsjukdomar av diabetes. Men det är inte alla patienter som svarar på behandlingen och de riskerar därför att få förhöjda blodsockernivåer. En del patienter får biverkningar av metformin, som till exempel magproblem. 

– Många patienter som får biverkningar lider i det tysta, helt i onödan. Det är viktigt att berätta för sin läkare eftersom det finns andra läkemedel att få, säger Mats Martinell, läkare och en av forskarna som ingår i Excellence of Diabetes Research in Sweden (EXODIAB), ett av Lunds universitets strategiska forskningsområden.

Stor respons

Vid Lunds universitet pågår ett forskningsprojekt som tar reda på vilka patienter som får nytta av metformin och vilka som bör få ett annat läkemedel. Forskningen har lett fram till upptäckten av en kombination av biomarkörer, som med ett blodprov kan förutsäga vilka individer med typ 2-diabetes som kommer att ha nytta av läkemedlet och vilka som med hög sannolikhet kommer att få biverkningar. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine i september förra året. 

– Jag har fått mycket respons och det är många med typ 2-diabetes som skriver till mig. I somras var det faktiskt en äldre herre som knackade på dörren till mitt sommarhus. Han hade googlat efter experter och hittat mitt namn. Han hade typ 2-diabetes och fick metformin, men mådde inte bra av läkemedlet och undrade vad han skulle göra, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till studien.

Upptäckt av epigenetiskt mönster

Tre befolkningsstudier utgjorde basen för upptäckten – Alla nya diabetiker i Skåne (ANDIS), Alla nya diabetiker i Uppsala län (ANDiU) och Optimized program of personalized treatment of type 2 diabetes (OPTIMED) i Lettland. Totalt ingick 363 individer som nyligen hade fått typ 2-diabetes i studien. Forskarna undersökte blodsockernivåerna hos alla deltagare innan de började ta metformin och följde upp med nya mätningar ett och ett halvt år senare. Det var 121personer som fick en tydligt god effekt av behandlingen, medan det var 91 individer som inte fick sänkta blodsockernivåer. Genom att mäta DNA-metyleringar i blodets celler hos deltagarna kunde forskarna upptäcka ett epigenetiskt mönster, som fungerade som en slags biomarkör. Metylering av DNA är en kemisk process som styr genernas funktion.

– Vi hittade en kombination av biomarkörer som gav en bra separation mellan den grupp som svarade väl på behandlingen med metformin och den som inte svarade väl, Charlotte Ling.

Samarbete över universitetsgränserna

Mats Martinell är universitetslektor i allmänmedicin vid Uppsala universitet och projektledare för ANDiU i Uppsala. Han är även medförfattare till studien som publicerades i Science Translational Medicine. 

–  Jag är väldigt glad över att vår befolkningsstudie i Uppsala hjälpte våra forskarkollegor vid Lunds universitet. Vi behöver samla in prover från deltagare i olika geografiska områden för att ta fram den kunskap som behövs. Modern forskning sker inte på enskild forskares labb, utan i samarbete över universitetsgränserna. Tillgången till befolkningsstudier är avgörande för att vi ska kunna validera våra resultat. Det är grundbulten i all vetenskaplig metodik, säger Mats Martinell. 

Stöd för forskningsprojektet

Många med typ 2-diabetes har frågat Charlotte Ling om det redan nu finns ett test de kan göra för att se om de kommer att bli hjälpta av metformin. Charlotte Ling har visserligen skickat in en ansökan om patent för sin upptäckt, men det återstår mycket arbete innan det kan komma ut en produkt på marknaden. Forskarna behöver undersöka om deras resultat stämmer i andra och större patientgrupper. 

– Just nu söker vi med ljus och lykta efter patientkohorter som vi kan använda oss av för att validera våra resultat. Det är en utmaning eftersom vi behöver hitta patienter som har lämnat blodprov innan metformin sattes in. På sikt hoppas jag att forskningen kan bidra till utvecklingen av ett testkit som kan användas inom sjukvården för att testa vilka som kommer att ha nytta av behandlingen, säger Charlotte Ling, som nyligentilldelades omkring 700 000 kronor i medel av The European Foundation for the Study of Diabetes (EFSD) och Novo Nordisk Fonden för sitt forskningsprojekt inom precisionsmedicin.

Mats Martinell ser att det finns ett stort behov av nya innovationer inom vård och behandling för patienter med typ 2-diabetes. 

–  Alla produkter som minskar lidandet för patienter och underlättar sjukvårdens arbete med att ge individanpassad vård och behandling är värdefulla. Det vore fantastiskt om forskningen kan bidra till minskade kostnader för sjukvården, säger han.