Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ordlista: 15 begrepp att ha koll på

Några snabba ordförklaringar för dig som vill ta reda på betydelsen av vanliga ord som du kan stöta på när du ska ansöka till universitetet för första gången.

Utbildningarnas omfattning anges i högskolepoäng (hp). Du läser 30 hp på en termin och 60 hp på ett läsår vid heltidsstudier. Heltidsstudier innebär 40 timmars arbete per vecka, men antalet lektioner och föreläsningar skiftar mellan olika ämnen.

Utbildning på grundnivå omfattar normalt 180 hp (3 år) och leder fram till en kandidatexamen. Kurser på grundläggande nivå kännetecknas ofta av att de består av tre nivåer: grundkurs, fortsättningskurs och kandidatkurs.

Huvudämnet kräver dessa tre nivåer. Sedan kan du fortsätta till avancerad nivå om du vill.

Utbildningsprogram på avancerad nivå omfattar oftast 120 hp (2 år). Du måste ha en examen från grundnivå om 180 högskolepoäng för att kunna söka till avancerade studier. Studier på avancerad nivå leder normalt till en masterexamen. Det finns även magisterstudier på avancerad nivå. Då studerar du 60 hp (1 år) och får en magisterexamen. Det finns även fristående kurser på avancerad nivå.

Det tar tre år att bli färdig med en utbildning på grund­nivå om du studerar på heltid. Då kan du ta ut en kandidatexamen om 180 högskolepoäng (hp). 90 hp ska vara i det valda fördjupningsämnet (120 hp för vissa ämnen), varav 15 hp består av ett självständigt examensarbete. Övriga 90 hp är helt valfria.

Efter en kandidatutbildning om 180 hp (tre år) kan du fortsätta till avancerad nivå om du vill. Där läser du kurser eller program motsvarande 60 hp (1 år) för en magisterexamen (”one year master”) eller 120 hp (2 år) för en masterexamen.

Förr fanns det framför allt magisterutbildningar i Sverige, men som en följd av att utbildningarna i Europa ska bli mer jämförbara är numera tvååriga masterutbildningar vanligare än de ettåriga magisterutbildningarna. En magisterexamen kan du ta ut efter ett års studier på avancerad nivå på just en magisterutbildning, och med en kandidatexamen i bagaget sedan tidigare.

Forskarutbildningen vid Lunds universitet omfattar 240 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. Du måste alltid ha en master- eller magisterexamen, innan du kan söka till forskarutbildningen.

För att bli antagen till en utbildning på universitetet krävs det vissa förkunskaper. Dessa förkunskapskrav är lika med behörighetskrav. Läs mer under rubriken om Behörighet nedan.

För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning behöver du uppfylla vissa förkunskapskrav – grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning. Många utbildningar kräver dessutom särskild behörighet. Det innebär att det finns krav på att du har vissa förkunskaper från till exempel gymnasieskola eller på högskolenivå. Vilka krav som ställs hittar du under ”Förkunskapskrav” på informationssidorna för våra kurser och program.

Läs mer om program och kurser

Läs mer om behörighet

Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa gymnasiekurser i moderna språk, engelska och matematik. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. I antagningsstatistiken är dessa alltid inräknade.

Läs mer om meritpoäng på Antagning.se

Det görs ett urval efter att du har sökt en utbildning, om det är fler sökande än platser till utbildningen. Urvalet görs utifrån olika kriterier:

    •    Betyg
    •    Högskoleprov
    •    Akademiska meriter (gäller endast vid antagning till fristående kurser)

Urvalet kan ibland också bestå av personligt brev, arbetsprov, skriftligt prov eller intervjuer. Om du och en annan sökande har samma snittbetyg så går den personen före som har fått bättre resultat på högskoleprovet.

Vad som gäller för din utbildning hittar du under rubriken ”Behörigheter och urval” på informationssidorna för våra kurser och program.

Läs mer om program och kurser

När du söker till Lunds universitet placeras du i en särskild urvalsgrupp. Det finns flera typer av grupper och vilken du hamnar i avgörs oftast av vilken typ av betyg du har. Om du inte har kompletterat dina betyg från gymnasiet så hamnar du i en grupp, om du har läst upp gymnasiebetygen hamnar du i en annan och så vidare. Urvalsgrupper som används vid Lunds universitet:

    •    BI = Gymnasiebetyg utan komplettering
    •    BII = Gymnasiebetyg med komplettering
    •    BF = Studieomdöme från folkhögskola
    •    HP = Resultat från högskoleprov
    •    APGR = Akademiska poäng grundnivå
    •    APAV= Akademiska poäng avancerad nivå
    •    SA = Sen anmälan
    •    PG = Platsgaranti

Läs mer om urval på Antagning.se

De flesta utbildningar vid Lunds universitet har en studietakt om 100 procent. Det innebär att du studerar på heltid, motsvarande 40 timmar i veckan. Men utbildningen kan även ha en annan studietakt. De vanligaste är halvtid (50 procent) och deltid (25 procent). Oftast ger vi utbildningarna på dagtid, men det finns även vissa kurser på kvällstid. Distansutbildningar har oftast ”blandade tider”, det vill säga att du kan själv välja när du studerar alternativt att tiderna för undervisning kan variera.

Det kan vara intressant att veta vilka antagningspoäng som krävdes för att komma in på en viss utbildning ett visst år. Du kan hitta den statistiken dels via vår webbplats, dels via UHR:s statistikverktyg. Meritpoäng ingår alltid i värdena.

Antagningspoäng för Lunds universitet

UHR:s statistikverktyg med antagningspoäng för alla universitet/högskolor (glöm inte att ange vilken termin du vill titta på!)

Du som är medborgare i ett land inom EU, EES eller Schweiz betalar inga studieavgifter. Det är alltså alltid gratis att läsa vid universitetet. Det som kostar är boende, mat, kurslitteratur och övriga vanliga utgifter. För själva skolgången betalar du ingenting.

För studenter som kommer från ett land utanför EU/EES eller Schweiz gäller däremot numera studieavgifter. Dock är det fortfarande kostnadsfritt för alla våra utbytesstudenter.

Fler nya ord och begrepp hittar du här