Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Expertlista: ett åldrande samhälle

Vi lever allt längre. Hur ska vi hand om våra äldre? Och hur tar man hand sig själv på ålderns höst? Samtidigt sjunker nativiteten i Sverige och runt om i världen. Vad innebär detta ekonomiskt och demografiskt? Vid Lunds universitet finns många forskare som kan svara på olika frågor om åldrande.

Demens, Alzheimers, neuroinflammation, frontotemporal demens

Tomas Deierborg är professor och forskargruppledare för Laboratoriet för experimentell neuroinflammation. Kan uttala sig om fysisk aktivitet och träning kopplat till hjärnhälsa samtemens, Alzheimers och inflammation, neuroinflammationliksom hur stress kan påverka hjärnan.
Tomas [dot] deierborg [at] med [dot] lu [dot] se (Tomas[dot]deierborg[at]med[dot]lu[dot]se)
0709-708212

Alexander Santillo är överläkare och docent vid enheten för klinisk minnesforskning, IKVM. Expert inom frontotemporal demenssjukdom.
alexander [dot] santillo [at] med [dot] lu [dot] se (alexander[dot]santillo[at]med[dot]lu[dot]se)    
0786-8812731 

Sebastian Palmqvist, docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Expert inom Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Överläkare på minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus. Sebastian har i över 20 år forskat kring kognition och biomarkörer, framförallt vid Alzheimer. Sebastian Palmqvist håller för närvarande i flera stora initiativ för implementering av blodprov för Alzheimer.
sebastian [dot] palmqvist [at] med [dot] lu [dot] se (sebastian[dot]palmqvist[at]med[dot]lu[dot]se)

Digital teknik och äldre, hemtjänst, omsorgssystem

Helena Sandberg är professor och forskningsledare för ett nordiskt komparativt projekt om hälsosamt åldrande i en digital värld. Helena Sandberg är professor i medie- och kommunikationsvetenskap och intresserar sig för hur digital teknologi används i vardagen; hur äldre men också yngre personer navigerar i det digitala medielandskapet och använder sig av skärmteknologi för t.ex. sin hälsa och välbefinnande. I sin forskning utgår hon från sociolkulturella perspektiv i vår forskning och intresserar sig för såväl individers föreställningar och meningsskapande kring teknologi som deras praktiker och handhavanden.
helena [dot] sandberg [at] iko [dot] lu [dot] se (helena[dot]sandberg[at]iko[dot]lu[dot]se)
0706-119180

Docent Gabriella Scaramuzzino vid Socialhögskolan är med i forskargruppen ”Digitalisering i socialt arbete” https://www.soch.lu.se/digitalisering-i-socialt-arbete. Hennes forskning fokuserar på teknikutveckling och hur implementering och användning av ny teknik påverkar professioner, organisationer, arbetsmiljö, relationer och service. För närvarande leder forskaren ett Forte-finansierat forskningsprojekt som studerar digital hemvård via surfplattor och hur digitala hembesök påverkar den faktiska och upplevda tiden inom hemtjänsten, samt hur tid värderas av vårdtagare, personal och chefer. Studien baseras på observationer av digitala hembesök, intervjuer och annan tidsdata. Projektet utmanar vanliga föreställningar om tidseffektivitet, kvalitet, vård och relationsskapande.
gabriella [dot] scaramuzzino [at] soch [dot] lu [dot] se (gabriella[dot]scaramuzzino[at]soch[dot]lu[dot]se)
0733-697550

Susanne Frennert, docent i människa-datorinteraktion vid LTH. Praktiska aspekter av välfärdsteknologi, assistansrobotar och digitala verktyg i äldrevård.
https://portal.research.lu.se/sv/persons/susanne-frennert
susanne [dot] frennert [at] design [dot] lth [dot] se (susanne[dot]frennert[at]design[dot]lth[dot]se)
046-222 01 95

Joakim Eriksson, forskningsingenjör inom interaktionsdesign och virtual reality vid LTH som varit med och utvecklat en demenssimulator i VR. Simulatorn används för ökad förståelse av kognitiv nedsättning, och används redan inom flera kommuner.
https://portal.research.lu.se/sv/persons/joakim-eriksson
joakim [dot] eriksson [at] design [dot] lth [dot] se (joakim[dot]eriksson[at]design[dot]lth[dot]se)
046-222 80 15

Christofer Rydenfält, docent i Arbetsmiljöteknik vid LTH: Teamwork, organisation, digitalisering och digital arbetsmiljö inom äldrevård och hemvård.
https://portal.research.lu.se/sv/persons/christofer-rydenf%C3%A4lt
christofer [dot] rydenfalt [at] design [dot] lth [dot] se (christofer[dot]rydenfalt[at]design[dot]lth[dot]se)
046-222 98 91

Digital teknologi i hemmet - hur tekniken kan stötta och aktivera äldre i vardagliga aktiviteter

William Son Galanza, doktorand, Applied Gerontology. William Son Galanza is a registered nurse with a master's degree in nursing from De La Salle University and a master's degree in medical science from the University of Gothenburg. With over 14 years of nursing experience, his expertise lies primarily in working with older adults. His PhD project focused on smart home technology, welfare technology, and activity recognition models and how such technologies can support engagement in everyday activities among older adults.
William_son [dot] galanza [at] med [dot] lu [dot] se (William_son[dot]galanza[at]med[dot]lu[dot]se)
0735-997244

Hållbart arbetsliv för alla åldrar

Kerstin Nilsson, professor, docent & Dr.Med.Sc. in Public Health, Epidemiology Docent & PhD in Work Science. Kerstin Nilssons forskning handlar främst om Hållbart arbetsliv, och har utvecklat SwAge-modellen (Sustainable working life in and for alla ages). Kerstin Nilsson har studerat äldre i arbetslivet, och kronologisk ålder, biologisk ålder, social ålder och kognitivt åldrande i relation till arbetslivet, senareläggande av ålderspensionen, employability, ålderism, olika belastningar i arbetsmiljön och arbetskraftsdeltagande till en högre ålder sedan 2002.  
kerstin [dot] nilsson [at] med [dot] lu [dot] se (kerstin[dot]nilsson[at]med[dot]lu[dot]se)
0702-56 29 80

Ledsjukdomen artros

Martin Englund är professor och forskargruppsledare vid enheten för klinisk epidemiologi, Ortopedi, IKVL, Medicinska fakulteten. Martin Englund har forskat om ledsjukdomen artros i över 25 år. Är koordinator för nätverket Lund University Osteoarthritis Division och driver webbplatsen artrosportalen.se. Sitter f.t. som President för Osteoarthritis Research Society International (OARSI).
martin [dot] englund [at] med [dot] lu [dot] se (martin[dot]englund[at]med[dot]lu[dot]se)
Nås via sekreterare Sofie Eklund 046-17 58 05, 0768-87 10 63

Benskörhet

Linnea Malmgren, docent i geriatrisk forskning, ST-läkare inom geriatrik. Expert inom osteoporos och sköra äldre. Expertområdet innefattar osteoporosfrakturer, frakturprevention, fallprevention och sarkopeni.
linnea [dot] malmgren [at] med [dot] lu [dot] se (li)linnea [dot] malmgren [at] med [dot] lu [dot] se (nnea[dot]malmgren[at]med[dot]lu[dot]se)
0705-954921

Rehabilitering efter sjukdom eller skada

Daniel L Benoit, Ph.D, Associate Professor (Senior Lecturer), Experimental Health Sciences and Director, Movement and Reality (MoRe) Lab, Faculty of Medicine, Lund University. Dr. Daniel Benoit is a Senior Lecturer in the new field of Experimental Health Sciences and the Director of the state of the art Movement and Reality (MoRe) Lab. The goal of his research is to improve the quality of life of people with disabilities due to injury or disease that limit mobility during daily activities and sports. He accomplishes this by studying the biomechanics and neuro-muscular control of human movement. His multidisciplinary approach combines kinesiology, rehabilitation science, engineering and orthopaedics.
Daniel [dot] benoit [at] med [dot] lu [dot] se (Daniel[dot]benoit[at]med[dot]lu[dot]se)
0721-432898

Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin, överläkare. Forskargruppchef, Forskargruppen Rehabiliteringsmedicin. Neurologisk rehabilitering med inriktning på stroke, traumatiska hjärnskador, ryggmärgsskador, kroniska neurologiska sjukdomar; åldrande och funktionshinder; äldre och fysisk aktivitet, specifikt personer med funktionsnedsättning.
jan [dot] lexell [at] med [dot] lu [dot] se (jan[dot]lexell[at]med[dot]lu[dot]se)
070-5729215

Höftfraktur

Cecilia Rogmark, professor (adj.) samt överläkare, Forskargrupp Ortopedi Malmö, Inst. kliniska vetenskaper Malmö. Bättre behandling och vård av personer med höftfraktur och liknande skador ligger Cecilia Rogmark varmt om hjärtat. Hon har forskat inom ortopedi i 30 år, och bl.a. varit ordförande för Nationella Vårdprogrammet Höftfraktur, publicerat 2024. Cecilia Rogmark tillhör också ledningsgrupperna för Svenska Frakturregistret och Svenska Ledprotesregistret och arbetar med kvalitetsförbättring på nationell nivå.
cecilia [dot] rogmark [at] skane [dot] se (cecilia[dot]rogmark[at]skane[dot]se)
0705-984992

Äldreomsorg, social politik

Sara Hultqvist, socionom, docent, lektor i socialt arbete vid Socialhögskolan. Forskar om äldreomsorg, arbetsvillkor i välfärdsyrken, socialpolitik, moralisk stress och moraliskt aktörskap.
Sara [dot] hultqvist [at] soch [dot] lu [dot] se (Sara[dot]hultqvist[at]soch[dot]lu[dot]se)
0708-911229 

Susanne Iwarsson är professor i äldrevård och gerontologi och koordinator för profilområdet Proaktivt åldrande. Även koordinator för den Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH). Hennes forskning handlar om åldrandevänliga samhällen, hälsa och aktivt åldrande. Boende och hälsa i olika populationer är huvudtemat för forskningen, men även åldrande och teknik, kvalitet och kompetens i äldreomsorgen samt involvering av intressenter i forskningen är viktiga teman. Iwarsson har lång erfarenhet av forskarutbildning, såväl nationellt som internationellt.
susanne [dot] iwarsson [at] med [dot] lu [dot] se (susanne[dot]iwarsson[at]med[dot]lu[dot]se)
046 2221940, mobil: 070 3173111

Marianne Granbom, docent och lektor i arbetsterapi, forskargruppschef Aktivt & Hälsosamt Åldrande. Expert inom åldrande och hälsa, aktivt och hälsosamt åldrande, hemmet och närområdets betydelse för ett gott åldrande, boenderådgivning för äldre, flyttmönster och anledningar till flytt bland äldre personer.
marianne [dot] granbom [at] med [dot] lu [dot] se (marianne[dot]granbom[at]med[dot]lu[dot]se)
046-222 18 09, mobil: 0722-528 13 62

Pimkamol Mattsson, biträdande universitetslektor i miljöpsykologi, enhet: stad, boende, miljö, Institutionen för arkitektur och byggd miljö. Expert inom hur den fysiska miljön påverkar människors hälsa, välbefinnande och beteende, med utgångspunkt i forskning inom arkitektur och miljöpsykologi.
pimkamol [dot] mattsson [at] abm [dot] lth [dot] se (pimkamol[dot]mattsson[at]abm[dot]lth[dot]se)
+46 79 098 0398

RUT i äldres vardagsliv

Terese Anving är projektledare för projektet "RUT för äldre: Nya villkor för omsorgspraktiker i äldres vardagsliv". Hon studerar den växande marknaden av RUT-tjänster särskilt riktade till äldre (tillsammans med Sara Eldén, Malmö universitet). Projektet i Lunds universitets forskningsportal: https://portal.research.lu.se/sv/projects/rut-tax-deductions-for-the-elderly-new-conditions-for-care-practi
https://www.soc.lu.se/terese-anving
terese [dot] anving [at] soc [dot] lu [dot] se

Äldre och psykisk ohälsa

Carina Tordai, doktorand, Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska fakulteten. Carina Tordai forskar om att åldras med psykisk ohälsa utifrån ett aktivitetsperspektiv.
carina [dot] tordai [at] med [dot] lu [dot] se
+46 (0)7222-614 30

Äldres villkor

Tove Harnett, docent i socialt arbete, Socialhögskolan. Forskar om äldre medborgares livsvillkor och frågor som rör makt, diskriminering, likvärdighet och institutionalisering. Forskar även om att åldras med alkoholberoende och komplexa behov (tex hemlöshet). Leder även projekt om hemtjänst ur äldres eget perspektiv samt om användandes av levnadsberättelser för personer med demens. 
tove [dot] harnett [at] soch [dot] lu [dot] se (tove[dot]harnett[at]soch[dot]lu[dot]se)
0734-098727

Glenn Möllergren, doktorand, Socialhögskolan. Forskar om äldres strategier i omsorgssystemet (hemtjänst m.m.) Dagens äldreomsorg är ett komplext och splittrat system, där hemtjänstanvändarnas egen aktivitet blir avgörande för att få vardagen att fungera. Forskaren har studerat hur personer över 65 år som lever med omfattande omsorgsbehov utvecklar strategier, lär sig omsorgssystemets logik och samspelar med personal för att få vardagen att fungera. Med begrepp som agens, co-production och institutionalisering synliggörs en paradox där hjälpbehov frammanar nya uttryck för handlingskraft – och därmed utmanar bilden av att personer med omsorgsbehov enbart är passiva mottagare av andras hjälp.
glenn [dot] mollergren [at] soch [dot] lu [dot] se (glenn[dot]mollergren[at]soch[dot]lu[dot]se)
+46731473218

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.