Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fallstudie belyser pots vid långtidscovid

Under året som gått har sjukvården bevittnat allt fler patienter med långtidseffekter av covid-19, bland annat kroniska symtom som tyder på pots. Pots är ett tillstånd som gör att pulsen rusar när man står upp. Hittills vet man för litet om pots som komplikation efter covidinfektion, men forskare från Lunds universitet och Karolinska institutet beskriver nu i en fallrapport om tre svenska patienter som diagnostiserats med pots efter genomgången covidinfektion.

Pots, eller postural ortostatisk takykardisyndrom, är ett tillstånd som kännetecknas av ortostatisk intolerans, det vill säga att cirkulationen i kroppen inte kan anpassa sig till upprätt ställning. Vad som framkallar sjukdomen är svårt att fastställa. Pots kan utlösas av en mängd olika tillstånd som virus- eller bakterieinfektioner, traumatiska händelser, kirurgiska ingrepp, hjärnskakning, men kan även uppstå utan någon känd orsak.

Världen över har man sett allt fler patienter som lång tid efter sin covidinfektion får symtom som överensstämmer med pots, så kallad post covid-pots. Patienter som haft covid­-19, men inte behövt vård på sjukhus, vittnar om svår kronisk trötthet, hjärndimma, hög puls, illamående och framför allt yrsel och svimningar och när de reser sig upp eller står upp under en längre tid.

Studien är publicerad i Journal of the American College of Cardiology – Case Reports.

– Vardagen kan bli väldigt besvärlig för dessa patienter och för den som drabbas kan det i vissa fall bli svårt att återgå till jobb, studier och ett normalt hemmaliv. Patienterna blir långtidssjukskrivna och deras livskvalitet försämras. Därför är det ytterst angeläget för oss att ta reda på mer om sjukdomen och vilka mekanismer som ligger bakom för att också kunna föreslå nya behandlingsstrategier, säger Madeleine Johansson, en av försteförfattarna till fallrapporten och postdoc i kardiologi vid Lunds universitet.

Kvinnor verkar drabbas oftare än män av långtidscovid och pots, och generellt ser forskarna en ökning av allt fler individer som får långtidseffekter av covidinfektion. Fram till nu har ungefär 50–100 patienter i Stockholm diagnosticerats med pots efter covidinfektion, och 20–30 i Malmö och Lund.

– Eftersom antalet patienter med långtidseffekter av covid-19 hela tiden ökar är det viktigt att även öka medvetenheten om pots som en möjlig långvarig komplikation efter en covidinfektion, och vi behöver ta reda på mer om varför det är så, säger Madeleine Johansson som lett forskningsprojektet tillsammans med Artur Fedorowski som är expert på pots och docent i kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Studien är ett gemensamt projekt mellan forskare vid Lunds universitet och Karolinska institutet. Tillsammans vill de belysa pots med förhoppning att kunna ställa bättre diagnos och ge rätt behandling, och ett samarbete som detta ger tillgång till mer data från patienter som uppvisar symtom på post covid-pots.

Eftersom antalet patienter med långtidseffekter av covid-19 hela tiden ökar är det viktigt att även öka medvetenheten om pots

I rapporten publicerar forskarna en systematisk översikt om pots-syndromet hos tre patientfall som forskarna har följt sedan september 2020. En patient på Skånes universitetssjukhus i Malmö och två patienter på Karolinska universitetssjukhuset i Solna; två kvinnor på 42 respektive 28 år, och en 37-årig man. Samtliga diagnosticerades med pots och fick både medicinsk och icke-medicinsk behandling. Patienterna svarade inte så väl på sin behandling mot pots, behandling som normalt fungerar, utan alla tre har varit sjuka drygt ett år efter sin covidinfektion.

– En del av patienterna som får långtidseffekter efter en covidinfektion återhämtar sig, vilket ger oss hopp, och andra inte alls. Samtidigt som vi vill poängtera att ett negativt covid-19-test inte utesluter att en patient har smittats av covid-19, bör vi också tolka symtom på pots med stor försiktighet. För att sätta in rätt behandling behöver vi kunna klargöra huruvida patienten lider av pots eller av annan diagnos, säger Artur Fedorowski.

Forskarna behöver ytterligare patientunderlag och data för att undersöka post covid-pots och långvariga effekter av covid-19, för att bättre förstå de olika sjukdomstillstånden och hur de är sammankopplade.

– Vi behöver lära oss mer om mekanismer som ligger bakom för att erbjuda mer riktad läkemedelsbehandling. Ytterligare studier med större patientunderlag behövs, vilket vi snart kommer att ha tillsammans med våra forskarkollegor i Stockholm. 

Den vetenskapliga "Long-Haul Post–COVID-19 Symptoms Presenting as a Variant of Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome: The Swedish Experience" är publicerad i Journal of the American College of Cardiology Case Reports (JACC Case Reports), 10 mars 2021.

 

 

madeleine johansson. foto.
Madeleine Johansson, en av försteförfattarna till fallrapporten om POTS och postdoc i kardiologi vid Lunds universitet.
artur fedorowski.foto.
Artur Fedorowski, expert på pots och docent i kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Fakta POTS

POTS (postural ortostatisk takykardisyndrom) är en komplex sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt. Bland annat med intolerans i stående läge, yrsel, hjärtklappning, hjärntrötthet, svimningsbenägenhet och nedsatt kondition. Symtom kan även uppkomma från olika ställen i kroppen där det autonoma nervsystemet är involverat.

Både män och kvinnor, och även barn, kan drabbas, fast kvinnor är klart överrepresenterade. Den senaste forskningen tyder på att pots är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig emot den egna kroppen. Antikroppar som normalt ska skydda från infektioner kan i stället börja attackera olika organ i kroppen.

Det finns inget botemedel för pots, utan behandlingen går ut på att lindra symtomen med olika medicinska och icke-medicinska behandlingar, bland annat med medicin som reglerar hjärtrytmen och med liggande träning.

Drygt en till tre miljoner människor i USA beräknas ha pots. Några motsvarande svenska siffror finns ännu inte.

Källa: Riksförbundet Ehlers-Danlos syndrom och Artur Fedorowski

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.