Digitaliseringen av Ravensbrück-arkivet vid Lunds universitetsbibliotek (UB) är ett omfattande men absolut nödvändigt arbete. Det menar Håkan Håkansson, docent och bibliotekarie vid UB, tillika ansvarig för arkivet.
- Materialet är unikt på många sätt. Intervjuerna med överlevarna gjordes direkt efter krigsslutet, bara några månader efter att de befriats. Det innebär att vittnesmålen är avsevärt mer detaljerade och tillförlitliga än andra dokumentationsprojekt som gjorts senare. Intervjuerna utfördes också efter källkritiska principer, med avsikten att de skulle ha tillräckligt stor tillförlitlighet för att kunna användas i domstolar och i samband med rättegångsprocesser.
Samlingen består till stor del av djupintervjuer och ger en ovanligt omfattande och gripande bild av vad överlevarna upplevde under sina år i Ravensbrück och i andra koncentrationsläger. Totalt innehåller arkivet över 500 enskilda vittnesmål (mer än 5000 tätskrivna sidor) som redogör för förhållandena i Ravensbrück, Bergen-Belsen, Dachau, Majdanek, Sachsenhausen, Neuengamme och Auschwitz.
- Vittnesmålen bekräftas även av det ytterst omfattande nazistiska dokumentmaterial som fördes och som också ingår i arkivet. Det handlar exempelvis om officiella listor över alla som avrättats i lägret, listor över fångtransporter, kartor över lägren, namnlistor över de som bodde i barackerna, liksom journaler över medicinska experiment och namnlistor över alla som fördes med bussar till Sverige.
I arkivet ingår även en stor mängd dagböcker, brev, teckningar, fotografier och andra personliga ägodelar som tillhört fångarna under deras tid i lägren. Totalt handlar det om hundratusentals dokumentsidor som vart och ett är bokstavligen unikt, det vill säga det existerar endast i ett enda exemplar, i just detta arkiv.
Digitalisering i sikte
Den amerikanska stiftelsen Lund University Foundation (LUF) har, efter en omfattande insats i USA, samlat in donationer och bindande löften om donationer (så kallade pledges) till ett värde av nästan 1.3 miljoner kronor. Avståndet till den nödvändiga investeringen om två miljoner kronor för att digitalisera samlingen har således minskat. Robert Resnick är styrelseledamot i stiftelsen och har, i rollen som kampanjansvarig, personligen engagerat sig i arbetet med att samla in pengar till arkivet.
- LUF har drivit ett större insamlingsinitiativ i USA för att säkerställa att arkivet översätts och digitaliseras. Vi hoppas också skapa möjligheter för en mobil utställning. Vi måste ge de kvinnor och barn som överlevt Nazi-erans grymheter sina röster tillbaka. Genom att bevara och dela med oss av dessa bortglömda arkiv till hela världen kan vi bidra till just det. Vi kommer att arbeta vidare tills vi har uppnått vårt mål.
Robert Resnicks engagemang i Lunds universitet bottnar i det faktum att han är alumn.
- Jag ser det som en ära att som styrelsemedlem i LUF få vara med om den satsning som nu görs. Som ung utbytestudent i Lund fick jag chans att skapa livslånga band till många svenskar vid universitetet. Jag ser mitt engagemang i LUF som en möjlighet att dela med mig av mina erfarenheter med andra amerikaner och ge dem en möjlighet att stötta det arbete som sker vid Lunds universitet och projekt som Ravensbrück.
Kunskapskälla öppen för alla
Digitalisering innebär att dokumenten blir direkt tillgängliga och kan läsas av alla som har tillgång till internet, oavsett var de befinner sig i världen. En stor del av de förfrågningar Håkan Håkansson får kring arkivet är från forskare samt släktingar, barn och barnbarn till offer. Hänvändelserna kommer från hela världen.
- Genom digitaliseringen öppnas arkivet upp och blir åtkomligt för alla. Men projektet handlar också om att göra det möjligt för användarna att hitta de dokument och uppgifter de söker. Eftersom det rör sig om hundratusentals sidor dokument måste det tas fram innehållsbeskrivningar och en omfattande märkning måste göras. Dessutom är en stor del av materialet på polska, vilket innebär att vi också behöver ta in hjälp med översättning. De forskare och släktingar som nu kontaktar oss har sällan polska som förstaspråk.
Finansiering i form av flerstegsraket
I den första fasen av projektet ska allt intervjumaterial digitaliseras och katalogiseras. Därefter ska hälften av originaldokumenten och översättningarna publiceras på en hemsida.
- Djupintervjuerna är det material som oftast efterfrågas, därför börjar vi med dem. Men för att användarna ska kunna hitta de uppgifter de söker måste alla intervjuer först beskrivas ämnesmässigt. Nästa steg är namn- och transportlistorna, som även de ofta efterfrågas av anhöriga eftersom man här kan få bekräftat när enskilda personer kom till lägret, om de blivit avrättade och så vidare, säger Håkan Håkansson.
Håkan Håkansson är mycket entusiastisk över LUF-styrelsens insats.
- Den här typen av arbete ryms överhuvudtaget inte inom vår ordinarie budget, eftersom vi inte får statliga anslag för digitalisering. Om vi vill tillgängliggöra arkivmaterial måste vi göra det för externa pengar. Med andra ord, får vi inga donationer förblir arkivet liggande i ett låst magasin.
Fakta: Den Internationella Förintelsedagen
Läs mer om Ravensbrück: http://www.ub.lu.se/roster-fran-ravensbruck
Se Youtube-film om lägret: https://www.youtube.com/watch?v=SPuUeIzRLdY
Läs mer om Robert Resnick och Lund University Foundation: http://lunduniversityfoundation.org/
Text: Oscar Heimburg
Publicerad: 2015-01-26
