Kenneth Wärnmark, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, svarar på frågor kring det delade Nobelpriset i kemi:
Berätta om priset, vad handlar det om, väldigt enkelt?
– Samma typer av maskiner som vi idag har på makroskopisk nivå, alltså i den ”vanliga” världen, har vi nu på molekylär nivå. Vi har genom pristagarnas forskning fått en molekylär motor, en molekylär hiss, och en molekylär muskel. Muskler är också är ett slags motor, fast i biologisk form. De molekylära maskinerna är mycket små och det skulle behövas en miljard av dessa i rad för att nå en meter i längd. Det är fantastiskt att man exempelvis kan få en rotationsrörelse i en molekyl att gå åt ett håll, normalt sett är det mer slumpartat hur molekyler rör sig. Att lösa problem med rotation åt ett håll är ju ett villkor för en molekylär elmotor. För mig är det jättestort att en sådan grundläggande fråga inom ett vetenskapsområde har lösts.
Och vad kan upptäckterna betyda för framtiden?
– Det här är grundforskning och ännu är inga tillämpningar gjorda. Men applikationer kommer det att bli, och när maskinerna har utvecklats vidare kan det få betydelse och ge skalfördelar inom många områden. En borrmaskin, en tvättmaskin eller en motorkolv – samma typ av maskiner kommer att kunna användas fast på mycket mindre skala. Det är jämförbart med utvecklingen av delar till datorer som hela tiden miniatyriseras.
Blev du förvånad?
– Nej, vi slår ju vad på avdelningen och det var en kollega som prickade detta. Jag arbetar inom samma fält, så jag känner till de här personerna väldigt väl. Om jag skulle räknat upp tio förslag skulle dagens pristagare ha varit med bland dem, men tidpunkten då de skulle få Nobelpriset var ju svårare att sia om.
Tiina Meri
Se offentliggörandet av Nobelpriset i kemi 2016: