Det fyråriga projektet ”Rumour mining” om antivaccinationsaktiviteter on- och offline startade i våras och har på grund av covid-19, ironiskt nog, blivit lite försenat. Projektet kommer bland annat att göra 30–40 kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer. Av de åtta vaccinskeptiska personer som Mia-Marie Hammarlin hunnit intervjua har, till skillnad från i USA, ingen varit organiserad. I Sverige tycks antivaccinengagemanget kanaliseras genom kritiska facebookgrupper och öppna forum på nätet.
Rörelsen växer
För antivaccinationsrörelsen växer på nätet, både i Europa och USA. Vaccinationstvekan är många gånger ett uttryck för ett samhälls- och politiskt engagemang, fortsätter Mia-Marie Hammarlin.
– Jag kallar dem vaccinationsengagerade. De är ofta mycket pålästa. En kvinna visade upp väl lästa tjocka, amerikanska, populärvetenskapliga volymer med massor av färgglada lappar som stack upp.
Hennes intervjuer visar hittills att man inte kan tala om att vaccinskeptikerna skulle ha en homogen bakgrund. De har olika resurser och utbildningar – hon har mött allt från sjuksköterskor till ingenjörer.
– Det finns en röd tråd, och det är kopplingen till alternativ hälsa och en skepsis till skolmedicinen. Många av dem tror inte på att vaccin skyddar, utan menar att de allvarliga infektionssjukdomarna försvunnit på grund av ökad hygien. Det går hand i hand med en mycket stark tro på immunförsvaret. Det kan klara nästan allt om man bara tar hand om det på rätt sätt, säger Mia-Marie Hammarlin.
Motstånd mot läkemedelsföretag
En del av motståndet kan tolkas som en kritik mot kapitalismen.
– Föreställningen att läkemedelsföretagen bara vill tjäna pengar på folks rädsla och att man därför inte kan lita på vaccin är väl spridd. I sin mest extrema form tror man på något plan att staten, myndigheterna och politikerna, medvetet eller omedvetet, lurar medborgarna och att de själva är de enda som ser detta.
Bland dem finns ofta också en övertygelse om att vaccin kan ge allvarliga biverkningar, vilket kan leda till ångest. Speciellt över att låta vaccinera sina barn.
– Att Läkemedelsverket kunde visa en ökning av narkolepsifall hos bland annat barn efter svininfluensan, har gjort eventuella biverkningar till ett mycket starkt argument mot nya vaccin, säger Mia-Marie Hammarlin.
Ingen stark story att miljoner förblev friska
Historiskt sett är vaccinationsrädsla inget nytt. Redan när smittkopporna härjade på tidigt 1800-tal fanns kritiska röster mot tvångsvaccinering och då i form av politisk satir.
– Det kritiska samtalet har alltid funnits. Att vaccin tas preventivt innebär att det finns en viss kalkylerad risk för biverkningar.
Numera sker samtalet om vaccinens farlighet eller verkningslöshet via de många starkt emotionella och rörande berättelser som lätt hittas online.
– Det är en ”kompis till en kompis barn” som har blivit sjukt eller fått skador och så vidare, säger Mia-Marie Hammarlin. Den totala avsaknaden av berättelser om hur till exempel vaccin mot röda hund, mässling eller polio räddat miljoner människor från stort lidande och död, är slående. Men ur ett historieberättarperspektiv är det såklart ingen nyhet att någon förblev frisk, fortsätter hon.
Stigmatiserande att inte vilja ta vaccin
De sociala medierna gör att man inte behöver känna sig ensam i sin skepsis gentemot vaccin. De globala antivaccinationsklustrena på nätet är många och länkar till varandra, vilket inte är fallet vad gäller skolmedicinens information om vaccination och vaccinering.
– En ung kvinna som jag träffade hade helt slutat konsumera traditionella medier. Hon menade att hon kände sig lugnare av att enbart konsultera de vaccinationskritiska facebooksidorna.
I diskussionsforum i Sverige på nätet har debatten under covidvaccineringen varit högljudd och inte helt utan påhopp mellan de som vill vaccinera sig och de vaccinationsrädda.
– Det finns ofta en ganska liten förståelse för att man inte vill vaccinera sig. Det är stigmatiserande i samhället att vara vaccinationsvägrare. Så jag är oerhört tacksam att våra informanter faktiskt vill låta sig intervjuas av oss forskare, ett förtroende vi vårdar genom att lyssna mycket noga och nyfiket på deras åsikter och funderingar. Bara så kan ny kunskap uppstå.
